40
❘
svensk skyttesport
❘
nr 2 2013
träning
Pistol
träning
Att gå till skjutbanan och ställa sig och mängdträna pistol kan ge en bra lägstanivå men fungerar
inte utvecklande. Att däremot träna med fokus på detaljer och att sätta specifika mål, är det
som gör att du blir bättre. Det säger Matti Kirilov, Svenska Skyttesportförbundets grenledare för
herrarnas luft- och fripistol. Här delar han med sig av sitt sätt att arbeta som tränare och sina
tankar om hur man blir en bättre skytt.
Träningsupplägg
Matti arbetar med individuella planer
som varje skytt fyller i. De fyller i kort-
tidsmål (2-4 månader framåt), delmål
(cirka 6 månader framåt) och lång-
siktiga mål (för om 2-3 år). Skytten
ska i planen fastställa vilken tid den
kan lägga ner per vecka och skriva hur
man tänker fördela denna tid på skyt-
te, fysisk träning och mental träning.
Varje skytt väljer träningsperioder
om en, två eller tre veckor. Inför varje
ny period fyller de i en ruta i tränings-
planen om vad de ska fokusera på un-
der träningen.
– Det handlar det om specifik de-
taljträning i skyttet och de fyller i en
ruta om vad de vill uppnå med sin
träning. Vad gäller mental träning
skriver de vad de vill komma fram till,
vad de tror att de har störst problem
med. Det kan till exempel handla om
andning under tävling för att hålla sig
lugna och fokuserade, eller mental
träning mot en viss tävling.
med bestämda mål och detaljfokus
På detta återkopplar Matti, om hu-
ruvida han håller med eller om han
tycker att annat ska prioriteras, base-
rat på hur det gått beroende på bland
annat föregående träningsperiod.
– Och så kör de på, och kommer
efter sina veckor med ny plan, ”att nu
ska jag fokusera på det här”. Jag skri-
ver om jag tycker att det verkar rim-
ligt, eller om jag tycker att de ska göra
även annat. Jag som på tävling kan se
deras brister som de inte ser själva.
Vissa säger att de tränar bra, men att
de bara behöver tävla mer. Men för
att bli bättre kan man inte göra som
man gjorde innan, utan man måste
förändra någonting. Det är då man
går framåt.
Mer om vad specifika mål och detaljer
i träningen går vi in på härnäst.
Konkreta mål
När man sätter sina mål ska de vara
konkreta och inte heller slumpbero-
ende, utan något som man själv kan
påverka, tycker Matti.
– ”Jag vill skjuta bra på en tävling”
– ja, det är också ett mål, men när vill
du göra det? Är det nu, eller till hösten
eller om 10 år? Det måste vara mer
specifikt, till exempel ”på tävling om
sex månader”. Samma sak vad gäller
långtidsmål. Där kan man inte bara
skriva ”någon gång i framtiden vill
jag nå internationell framgång.” Jag
vill veta när, vilket EM till exempel.
Jag har inga krav på resultat, men dä-
remot att DÄR ska skytten göra sitt
absolut bästa. Alla andra tävlingar är
bara ett medel för att kolla hur trä-
ningen har gått.
Att rikta in sig på specifika tävling-
ar innebär inte att du inte ska skjuta
andra tävlingar och inte kan göra bra
resultat där, förklarar Matti.
– Men alla andra tävlingar ska
bara vara ett medel för att kolla hur
träningen har gått. Och en plats att
våga göra saker på tävling som man
inte gör annars. Säg att man börjar
göra en sak med ett verktyg och det
fungerar bra ett tag. Men händer nå-
got till exempel verktyget slits ut, då
måste man byta verktyg. Så fungerar
även vi. Då kan det vara bra att våga
tänka att nu ska jag träna detta även
om det är tävling. Även om du tänker
träning på tävling kan du ändå få ett
jättebra resultat.
Detaljer
Det är detaljer som tillsammans gör
en idrottare bra i sin gren och därför
är det viktigt att träna på vissa detaljer,
snarare än att bara skjuta mycket.
– Jag brukar jämföra med idrot-
tare som Patrik Sjöberg. Han job-
bar ju på att få höga tävlingshopp,
men gör inte så många sådana på
träning för då skulle han gå sönder
efter ett halvår. Men han tränar de-
taljer - ansats, benmuskler, vighet
och så sätter han ihop de här sakerna
och höjer ribban allt eftersom. En
hundrameterslöpare kan inte gå ut
på banan och bara springa 100-me-
terslopp utan han lägger mycket tid
på muskler, snabbhetsträning och
så. Så vill jag att skyttarna ska göra.
Hitta detaljerna och få ihop det till
en enhet. Inte bara gå ut och göra
hundrametersloppen och försöka slå
världsrekord på en gång, utan träna
på detaljer, säger Matti.
Det finns några detaljer i pistolskyttet
som han tycker är viktigare än andra.
En är:
– Att våga skjuta även om det rör
sig, även på bekostnad av rätt siktbild.
Om du ligger i mitten och du är på
väg att avfyra så är du alltid på väg ut
ur mitten. Men struntar du i att ligga
i mitten och vågar avfyra så kommer
skottet ändå att dra sig mot mitten.
Våga lita på det undermedvetna, att
skottet vill till mitten. Om du åker
förberedd till skjutbanan har du in-
ställningen att hamna i mitten, ingen
åker ju ut för att skjuta tre sjuor, två
sexor, en tia och nia. För att hamna i
mitten måste du våga avfyra även om
text
josefin Warg
foto
josefin warg och mathias sjöström
