38
❘
svensk skyttesport
❘
nr 1 2013
En och en halv timme
distriktsfinal
I drygt 30 år har Svenska Ungdomscupen sett till att aktivera
unga luftpistolskyttar. Distriktstävlingar leder till distriktsfinaler
som leder till en stor riksfinal. I år har 240 barn och ungdomar
runtom i Sverige deltagit i tävlingen med glädje, nervositet och
koncentration. Svenska Skyttesportförbundet besökte en av alla
distriktsfinaler för att ta reda på hur det är på en tävling. Följ med
du också, från start till mål och prisutdelning!
10.50
Det är söndag förmiddag och om tio
minuter ska skjutlag ett inleda sin distriktsfinal-
skjutning. Sex skyttar är här och de ser såväl ner-
vösa som förväntansfulla ut. Ur ett telefonsamtal
från en skytt till en ledare på plats noteras orden
”Vi är vid Hornbach. Men vi tror att vi hinner!”
10.56
En gäspning här, en utsträckt pistolhand
utan pistol där. Barnen sitter på sina platser och
lyssnar på tävlingsledare Patrik Johansson som
förklarar för barnen att det är lite annorlunda än
senast de sköt tävlingen.
– Nu är det 15 minuter där ni får skjuta prov-
skott, hur många ni vill. Sedan börjar tävlingen.
10.59
De tre sista skyttarna ramlar in i lokalen i
högt tempo. De hann, fast med liiiiiten marginal.
En saknas dock - ”han sover”.
11.04
En av de sist ankommande skyttarna rul�-
lar runt, runt med armen, fram och tillbaka, och
viker armbågen upp och ner. Uppvärmning!
11.15
Provskotten är sedan ett tag tillbaka in-
ledda, och för många också färdigskjutna. En
flicka tittar på klockan på väggen bakom. Killen
bredvid sitter och fingrar på hörselkåporna. Det
blir tystare och tystare i lokalen.
11.20
– Stopp. Då börjar själva tävlingen, säger
tävlingsledaren.
Genast börjar tavlor sättas i hållarna och pisto-
ler laddas. Första skotten kommer. Allt går i en
väldig fart.
11.26
De första tio skotten av en och samma
skytt är färdigskjutna. De fem tavlorna, med
två skott på varje, lägger skytten ner på golvet
reportage
text & foto
Josefin Warg
Skyttarna lyssnar upp-
märksamt på instruktio-
nerna inför tävlingen.
bakom. Tavlorna förs genast till poängräkningen,
och skytten fortsätter med sina 30 kvarvarande
skott.
11.28
Det finns lika många sätt att agera, som
det finns skyttar. Ståendeskytten längst in vid
väggen har suttit och avvaktar mer än vad han
skjutit hittills. Killen i ordentliga vinterskor har
handen på den beskjutna papperstavlan redan
innan den kommit fram till honom, och han läg-
ger fort ner den på bordet bredvid sig. Tjejen i
keps tar det däremot lugnt och metodiskt, och
alla rörelser tar ungefär lika lång tid. Ladda,
skjuta, trycka hem tavlan, titta lite på den, fint
placera den på bordet i lugn och svepande rörelse.
Och mycket riktigt, 11-åriga Michaela Jansson
fokuserar på alla moment.
– Jag brukar ha en checklista. Jag kollar greppet
och lyfter upp och tänker på andningen. Sedan
stirra på kornet, men inte titta på tavlan för då
blir det inte bra. Sedan bara krama av. Det näst
viktigaste är att hålla kvar och vänta igenom skot-
tet. Jag tänker att jag ska göra allt i slow motion,
för då blir det inte för snabbt eller för slarvigt,
säger Håtunaskytten efter tävlingen.
11.30
Emmi Lind, 13 år och tävlandes för hem-
maföreningen Stockholmspolisen, trycker hem
