Växa Nytt Juni 2026 Håll kontakten: Tema: Produktionsrådgivning för en starkare och mer lönsam gård Helhetssyn på produktionen Styra med rätt nyckeltal Hur går ett gårdsbesök till?
Växa Nytt – Utgiven av Växa Sverige, Box 288, 751 05 Uppsala Kontakt: Marknad & Kommunikation | Tel: 010-471 00 00 Omslaget: Produktionsrådgivare Ann-Catrin ”Kicki” Markusson och Gabriella Friberg Westin på Djupvikens gård Foto: Maria Nyberg om inget annat anges Produktion: Växa, Marknad & Kommunikation | Tryck: Ågrenshuset 2026 Lönsam slutgödning av utslagskor.....................3 Produktionsrådgivning......................................... 4 - Djupvikens gård.................................................5 - Christinelund......................................................6 - Stäme Holstein.................................................. 7 Styra med nyckeltal................................................7 Förebygg värmestress ..........................................8 Metanindex finns nu för alla tre raser...............9 Framtidens NTM....................................................10 Föreningsstämma...................................................16 VäxShop ...................................................................17 Innehåll i Växa Nytt Juni 2026 Vi utvecklar våra digitala verktyg för framtiden Vi är inne i ett omfattande arbete med att förnya våra digitala system, för att de ska fungera bättre i vardagen och hålla över tid. Redan idag ser du resultat, till exempel genom Provmjölkningsappen och att FoderOpti™ har ersatt IndividRAM®. Under de kommande åren kommer de flesta äldre systemen att bytas ut. Många bygger på gammal teknik som är svår att vidareutveckla, därför satsar vi nu på moderna och mer hållbara lösningar. Arbetet sker steg för steg. Nästa del blir i höst, då vi planerar att lansera en ny funktion i MinGård® för rapportering av kalvningar, semineringar, betäckningar och andra händelser i besättningen. Uppdaterade seminföreskrifter Hans Ekström, stoltserar med adaptern. Foto: Elvira Lund I april 2025 kom nya föreskrifter om semin- och embryoverksamhet. Alla djurägarseminörer hade tid fram till årsskiftet att skaffa ett beslut om semintillstånd för sin gård. I de flesta fall behöver dessa tillstånd inte uppdateras, utan löper tills vidare. Vad som inte var helt tydligt från början var att kraven för embryoverksamhet skiljer sig en del från seminreglerna. Det innebär att i stort sett alla gårdar som i någon form arbetar med embryon behöver ha ett tillstånd för embryoverksamhet. Däremot behöver gårdar som anlitar Växas assistentsemin inte ha ett eget semintillstånd, utom när de har eget kärl (då behövs ett tillstånd). Så gott som alla som alla som lägger in eller spolar embryon behöver alltså ett tillstånd. Kontakta gärna din djurhälsoveterinär om du har frågor om detta. Från den 13 april i år kommer några mindre ändringar i reglerna. Huvudsakligen är detta förtydliganden och förenklingar av sådant som vi i Växa fört fram som krångliga eller orimliga regler. Vi har bland annat fått gehör för att inte bara den som är anställd på en gård kan verka som djurägarseminörer. Nu är skrivningen om vilka som får seminera som djurägarseminör (efter utbildning): ”genom anställning eller motsvarande regelbundet är delaktiga i den dagliga driften eller skötseln av anordnarens djurhållning”. I vissa fall behövs dispens ändå, men de nya reglerna innebär att de flesta besättningar kan söka semintillstånd utan något dispensförfarande. Om du har missat att söka om semin- och/eller embryotillstånd går det fortfarande bra att göra det, och det behövs då en förbindelse från veterinär. Tillståndet kostar 470 kr. Adapter till robotprovmjölkningslåda Smart lösning gör robotprovmjölkning flexiblare Med hjälp av en ny adapter kan samma provmjölkningslåda användas i både Lely- och DeLaval-robotar. Det gör tjänsten mer flexibel och effektiv. Satsningen innebär att fler gårdar kan ta del av provmjölkningstjänsten – särskilt i norra Sverige där möjligheten tidigare varit mer begränsad än i södra delarna av landet. Adaptrar finns idag i Östersund, Umeå och Laholm, och i dagsläget finns totalt nio i drift. Smart avel lyfter både mjölk- och nötköttsproduktion Genom genomiska avelsvärden och könssorterad semin kan svenska mjölkföretag både säkra rekrytering och öka andelen köttraskorsningar. Upp till 60 % köttras är möjligt utan att riskera framtida rekrytering. Med indexet NBDI väljs tjurar som ger lätta kalvningar, god tillväxt och lönsamma slaktkroppar. Att anpassa kalvens egenskaper efter efterfrågan stärker ekonomin och ökar effektiviteten i nötköttsproduktionen. Behöver du mer information så hjälper gärna våra avelsrådgivare till. Nyhet! KONTAKTA OSS
Slaktpriserna är just nu gynnsamma, vilket gör inkomsterna från utslagskor viktigare än tidigare. Att leverera väl förberedda djur till slakt blir därmed en central del i lönsamheten. En effektiv strategi kan vara att slutgöda korna inför slakt. I de allra flesta fall är slutgödning av magra kor en lönsam åtgärd. Få produktionsformer inom nötkött ger ett lika bra täckningsbidrag, särskilt när slutgödningen sker under laktationen. Resultatet blir inte bara en ökad slaktkroppsvikt och högre fettinnehåll, utan ofta även en förbättrad slaktkroppsformation. När kon ökar i vikt under slutgödningen består tillväxten till största delen av slaktkropp. Tillväxt av skelett och inre organ är i princip försumbar. Slaktutbytet per kilo levande viktökning kan uppgå till så mycket som 80 procent. Utöver själva slaktkroppen utgörs tillväxten främst av en ökning av fett i bukhålan. För mjölkkor kan slaktutbytet i bästa fall överstiga 50 procent, men variationen är stor och kan i sämre fall ligga så lågt som 35 procent. Genomsnittet ligger omkring 45 procent. Vid slakt bör SRB väga minst 600 kg och Holstein minst 650 kg för att nå goda resultat. Det är särskilt lönsamt att slutgöda de kor som riskerar att klassas som P eller P-, eller som annars hamnar under 250 kg i slaktvikt. Dessa kor har ofta haft någon form av problem under laktationen. För att lyckas med slutgödningen är det viktigt att skapa rätt förutsättningar: åtgärda exempelvis hältor, överväg att hålla korna på ströbädd och se till att de har gott om plats vid foderbordet. Ett praktiskt sätt att slutgöda under laktationen är att låta fodergivan ligga kvar när mjölkavkastningen sjunker under 25–30 kg, istället för att anpassa den nedåt. I besättningar med robotmjölkning kan även mjölkningsintervallen förlängas under slutgödningen för att minska mjölkproduktionen och istället gynna kroppsansättningen. Foderstrategin spelar också en viktig roll. Stärkelse gynnar inlagring av kroppsfett, vilket gör spannmål till ett lämpligt inslag i foderstaten vid slutgödning. En daglig viktökning på omkring ett halvt kilo slaktvikt är relativt lätt att uppnå. Det innebär att en extra utfodringsperiod på två månader kan ge upp till 30 kg extra i slaktvikt – ett tillskott som kan bidra avsevärt till gårdens lönsamhet. Lönsam slutgödning av utslagskor Exempel på slutgödning: y Under laktation i en månad, 3-6 kg korn utöver beräknad giva men håll koll på stärkelsegivan. y Om slutgödning efter laktationen 6 kg korn + fri tillgång på ensilage. Vilka kor ska man slutgöda? Kor som är friska och har god aptit. Och särskilt lönsamt för djur som: y Har en slaktvikt under 250 kg y Kor som ger fettavdrag, d v s <2+ y Kor med klass P eller PResonera gärna med oss i Växa om slutgödning och uppföljning av slaktresultat! 3 | Växa Nytt
Helhetssyn på produktionen Produktionsrådgivning handlar om att optimera hela produktionen – inte enskilda delar. Oavsett om du har mjölk-, kött- eller kombinerad produktion får du en rådgivare som lär känna din gård, följer utvecklingen över tid och stöttar dig i att fatta rätt beslut vid rätt tillfälle. Tillsammans analyserar ni nuläget, sätter tydliga mål och följer upp resultaten löpande med utgångspunkt i gårdens egna data. Rådgivningen kan bland annat omfatta foderstrategi, djurflöde, tillväxt, slaktplanering, fruktsamhet, mjölkkvalitet samt uppföljning av biologiska och ekonomiska nyckeltal. Styra med rätt nyckeltal En central del i rådgivningen är att arbeta aktivt med nyckeltal som går att påverka och som gör verklig skillnad för produktion och ekonomi. Tillsammans väljer ni ut relevanta nyckeltal och använder dem för att fatta bättre beslut, prioritera rätt åtgärder och följa effekterna över tid. Nyckeltalen anpassas efter varje gårds mål och kan exempelvis omfatta foderkostnad per dag, mjölk eller kött minus foder, djurhälsa, reproduktionseffektivitet, dräktighetsprocent, mjölkkvalitet samt slaktvikt och uppfödningstid. På så sätt kopplas biologi, produktion och ekonomi ihop för att skapa verkliga förbättringar. Så går rådgivningen till Ett rådgivningsbesök kan innehålla gårdsrunda, nulägesanalys, foderberäkningar, uppföljning av produktionsdata samt konkreta förbättringsförslag och en gemensam handlingsplan. Vid behov kopplas fler rådgivare in, till exempel inom ekonomi, växtodling, fertilitet, avel eller djurhälsa. För dig som vill utvecklas Produktionsrådgivning passar dig som vill arbeta långsiktigt med gårdens resultat, få bättre kontroll på ekonomi och nyckeltal samt ha ett kunnigt bollplank med god kännedom om din produktion. Kontakta oss för att se hur produktionsrådgivningen kan anpassas till just din gård. Rådgivartelefonen: 010-471 00 17 Vill du minska foderkostnaderna, förbättra djurhälsan eller öka lönsamheten? Växas produktionsrådgivning hjälper dig att utveckla hela gårdens resultat med ett tydligt helhetsperspektiv, baserat på fakta och relevanta nyckeltal. Produktionsrådgivning – för en starkare och mer lönsam gård 4 | Växa Nytt
Nöjda kunder Djupvikens gård • Ägare: Jonas Halonen • Verksamhet: Cirka 185 mjölkkor och 85 dikor • Antal djur: Totalt omkring 700 djur fördelade på tre gårdar • Antal anställda: Fem heltidsanställda, en deltidsanställd och fyra timanställda • Areal: Brukar 769 hektar åkermark samt 258 hektar bete och slåtteräng • Odlar: Vall, majs, havre, vete och korn Produktionsrådgivare Ann-Catrin ”Kicki” Markusson och Gabriella Friberg Westin som är förman på Djupvikens gård. Mjölkkor • Mjölk minus foder • Produktionsförändring kg ECM/ laktationsmånad • Energiförsörjning vid kalvning, BHB Robot • Mjölkningar/dygn • Mjölkningsintervall • Flöde Slaktungnöt • Tillväxt • Slaktvikt • Klass, form och fett Dikor • Dr% • Levande kalv/ko • Andel kalvningar inom 21 dagar Gården följer nyckeltalen: På Djupvikens gård utanför Torsåker är produktionsrådgivningen en självklar del av vardagen. Här bedrivs både mjölk- och köttproduktion, vilket ställer höga krav på helhetssyn, tydliga prioriteringar och rätt beslut i rätt tid. – Ann-Catrin ”Kicki” Markusson, som är vår produktionsrådgivare från Växa, kommer hit en gång i månaden eller varannan månad. Då går vi igenom bland annat foderstater, kotrafik i robotarna, provmjölkningsresultat, tillväxt hos ungdjur och tjurar - i princip hela produktionen, berättar Gabriella Friberg Westin som är förman på Djupvikens gård. Fokuset skiftar över tid beroende på gårdens behov. – Ibland ligger tyngdpunkten på mjölkproduktionen, ibland mer på köttet. Just nu har vi fokus på att öka mjölkavkastningen och vi följer de avvanda kalvarna extra noga. Tidigare jobbade vi mycket med att förbättra kalvarnas tillväxt, och där känner vi att vi har kommit i mål. Nu tittar vi istället på hur vi kan minska det tillväxttapp som ofta uppstår när avvanda kalvar flyttas till ett annat uppfödningsstall. Tydliga mål och gemensam riktning En viktig del i rådgivningen är det årliga avstämningsbesöket där flera kompetenser samlas. – En gång om året har vi ett gemensamt möte med besättningsveterinär, avelsrådgivare och produktionsrådgivare som alla kommer från Växa. Då följer vi upp det gångna året med hjälp av bland annat Styra med Nyckeltal. Vi sätter mål för kommande år och enas om våra fokusområden. Att både veterinär och rådgivare kommer från Växa ser Gabriella som en stor styrka. – Det är jättebra att ha alla delar samlade. Alla har samma bild av gården och jobbar mot samma mål, säger Gabriella. Stöd i ekonomiskt viktiga beslut Produktionsrådgivningen bidrar också till bättre ekonomiska beslut, inte minst kring foder och slakt. – Foderkostnaden är en stor del av den totala ekonomin, så vi tittar mycket på mjölk minus foder och foderkostnad per dag. Målet är att hitta de mest kostnadseffektiva lösningarna, både ekonomiskt och resursmässigt. Det är en utmaning när man har både mjölk- och köttproduktion, men det är också där rådgivningen verkligen gör nytta. Slaktoptimering är ett annat viktigt område. – Vi diskuterar när det är mest lönsamt att skicka djur till slakt. Det kostar mycket att föda upp djur fler dagar än nödvändigt, så att veta rätt slaktidpunkt är avgörande. Ett kunnigt bollplank som känner gården För Gabriella handlar värdet av rådgivningen inte bara om siffror och analyser, utan lika mycket om relation, kontinuitet och förtroende. – Det är skönt att ha ett kunnigt bollplank som kan se vår produktion med andra ögon och samtidigt känner gården och våra förutsättningar. Kicki är insatt i vad vi behöver och har god förståelse för både mjölk- och köttproduktionen. Möjligheten att ha samma rådgivare över tid upplever hon som en stor fördel. – När man slipper börja om från början varje gång och i stället kan bygga vidare på det man redan har gjort, blir rådgivningen både effektivare och mer träffsäker. Mellan besöken kan man dessutom ringa eller skicka ett sms om något dyker upp. Kicki känns som en naturlig del av teamet, även om hon bara är här någon gång i månaden, avslutar Gabriella. Gabriella Friberg Westin, Djupvikens gård: ”Vår produktionsrådgivare är en del av gårdsteamet” 5 | Växa Nytt
Nöjda kunder Den andra tisdagen varje månad är det storsamling på Christinelund. Med sina 16 heltidsanställda, ett par på deltid och familjen Cedergren som driver gården är det många som ska få plats i fikarummet. Växas produktionsrådgivare Thomas Jerneng är också på plats, som den ständiga sekreteraren och expertisen under månadens kanske viktigaste möte. Under mötet går man igenom vad som hänt sedan förra månaden, tittar på produktionssiffror som levererad mjölk, kött och även energiproduktionen från gårdens egen biogasanläggning, går igenom analysvärden, ser hur det har gått med semineringarna, och så den viktigaste punkten – diskuterar arbetsmiljön. - Våra medarbetare är vår främsta resurs och under mötet har vi en stående punkt att alla får lyfta det de vill diskutera. Om något skaver, något som är bra eller åtgärder de vill se. Det förs sedan till protokollet, och nästa möte inleds med att vi tittar igenom förra gångens protokoll och ser om vi åtgärdat det vi behöver, säger Aron Cedergren. Målen skrivs upp på whiteboardtavlan Protokollet från mötet finns sedan tillgängligt för alla medarbetare att ta del av. På whiteboardtavlan skriver de upp målen de vill jobba mot härnäst, men även prioriteringslista kring saker som behöver göras. - De här månadsmötena började vi med för massor med år sedan och det är verkligen värdefullt. Det är ett sätt så alla medarbetare får samma information, och så alla jobbar mot samma mål, säger Aron Cedergren. Uppföljning finns i DNA:t Aron och frun Cecilia Cedergren är mitt i ett generationsskifte från Arons pappa Björn som drivit lantbruket sedan 1985. Björn är fortfarande kvar i företaget och driver numera nötköttsproduktionen i verksamheten. Sedan produktionen drog i gång 1985 har man också haft produktionsrådgivning med olika rådgivare. - Vi har egentligen alltid haft produktionsrådgivning och varit noga med uppföljning. Tror det ligger lite i vårt DNA, i familjen och hos våra anställda. Vi väger alla skördar, väger alla djur för att se tillväxten och vill veta var vi förlorar pengar och var vi tjänar pengar, säger Aron Cedergren. Produktionsrådgivning sedan starten Thomas Jerneng från Växa har jobbat med Christinelund i två omgångar sedan 2001 och kan gården och produktionen väl. Förutom månadsmötena räknar han gårdens foderstater, sköter foderinventering och finns tillgänglig för gården när det behövs. Han var ett stöd, till exempel när gården för två år sedan byggde om för robot för 400 av de ca 720 mjölkande. Med ett nytt produktionssystem kommer också nya rutiner och nya arbetssätt, och man behöver få korna att bli robotkor. Där kunde Thomas, med sin erfarenhet av robot, stötta upp och komma med goda råd. Mjölk minus foder summerar bra Med uppföljning i blodet är data från provmjölkningen i Kokontrollen® avgörande. Med data från Kokontrollen® gör gården även varje år Styra med Nyckeltal, eller Besättningsstjärnan som den också kallas. Med hjälp av den sätter de upp nya mål att sträva mot, mål som de skriver upp på whiteboarden i fikarummet så att alla ser vad de jobbar mot. Mjölk minus foder har blivit Christinelunds viktigaste nyckeltal för att på ett enkelt sätt följa lönsamheten i mjölkproduktionen. Nyckeltalet ger en snabb bild av hur produktionen utvecklas och ser om det blir pengar över på sista raden. Där vägs det in nästan allt som hör produktionen till, mjölkpriset från mejeriet, veterinärkostnader, mjölkkvaliteten och grovfoderkostnaden. Det är inga tabellvärden i uträkningen, utan det är verkliga kostnader från produktionen. Fler nyckeltal kompletterar bilden Mjölk minus foder är navet, men kompletteras av till exempel avkastning, fruktsamhet och foderkvalitet. Även nyckeltal för djurhälsa, juverhälsa och kalvhälsa är en viktig pusselbit som följs upp varje månad. Tillsammans ger de en helhetsbild av hur gården mår – både biologiskt och ekonomiskt. – När man ser siffrorna framför sig och jobbar mot gemensamma mål blir det lättare att dra åt samma håll. Och när det går bra, då lyfter det såklart hela gruppen. Vårt ledord är ’Tillsammans och stolta ligger vi i täten’, avslutar Aron Cedergren. • Drivs av familjen Cedergren • Inriktning: Mjölkproduktion och nötköttsproduktion • Startår: 1985 • Antal djur: 720 mjölkande, främst holstein, och ca 300 slaktdjur • Åkerareal: Cirka 850 hektar • Skog: Drygt 1 300 hektar • Anställda: 16 heltidsanställda samt ca 3 på deltid • Avkastning: Drygt 12 200 kg ECM per ko • Celltal: Runt 100 000 • Viktigaste nyckeltal: Mjölk minus foder, fruktsamheten och avkastning Aron Cedergren, Christinelund: ”Vi har alltid haft produktionsrådgivning” Aron Cedergren vid foderbordet. Foto: Lotta Bromé Christinelund När betalningar för fett och protein är höga är halterna extra viktiga. En ko med lägre avkastning i kg kan vara en av dina mest lönsamma. Använd Växas ”Beräkningsverktyg mjölkintäkt” som du hittar på Min sida under Resultat & Analys, eller ta hjälp av din rådgivare för att se var du har dina kassakor! Följ dina kassakor 6 | Växa Nytt
Nöjda kunder På Stäme Holstein utanför Laholm driver Janne och Pierre Bengtsson ekologisk mjölkproduktion med cirka 290 mjölkande kor. För några år sedan tog de nästa steg i gårdens utveckling genom att starta ett gårdsråd, ett arbetssätt som har gett bättre beslutsunderlag och tydliga resultat i både produktion och ekonomi. I samband med det inleddes också samarbetet med Växas produktionsrådgivare Annica Hansson. – Annica kom in när vi startade gårdsrådet för ungefär 2,5 år sedan. Sedan dess har samarbetet utvecklats successivt och i dag jobbar vi tillsammans inom flera områden, som foder, djurflöde, fertilitet och juverhälsa, berättar Pierre Bengtsson. Gårdsråd som stöd i stora beslut Gårdsrådet träffas tre till fyra gånger per år och består av produktionsrådgivare från Växa, gårdens redovisningsansvarige, banken och foderleverantören. Tillsammans följer de upp nuläge och trender, sätter mål och diskuterar kommande investeringar, alltid med både produktion och ekonomi i fokus. När Stäme stod inför beslutet att investera i fläktar och ett så kallat soaking-system för korna blev gårdsrådet, och Annica i synnerhet, ett viktigt stöd. – Annica tog fram underlag och räknade på vad investeringen faktiskt kunde ge, både i ökad mjölkproduktion och fertilitet under sommaren. Bland annat tittade vi på potentialen i att få ut mer mjölk per ko. Att få den typen av beräkningar presenterade gör det mycket lättare att ta välgrundade beslut, säger Pierre. En tydlig vinst i det förebyggande arbetet En av de största vinsterna med produktionsrådgivningen är enligt Pierre att de arbetar mer förebyggande. Ett område där samarbetet med Växa gjort stor skillnad är juverhälsan. – Annica följer upp varje provmjölkning och ser snabbt om något avviker. Om en ko har för höga celltal semineras hon inte. Vi har också börjat gruppera korna utifrån juverhälsa, både vid sinläggning och kalvning. Det har gett tydliga effekter på celltalen och är ett jättebra arbetssätt. Kvigorna kalvar i en egen gruppbox och även kogrupperna är indelade så att kor med sämre juverhälsa kalvar separat från övriga. Det har gett bättre kontroll och färre problem över tid. – Alla förbättringar som gör att man kan förebygga problem i tid sparar pengar, säger Pierre. Han lyfter också värdet av att få ett utifrånperspektiv. – Ibland blir man hemmablind. Att ha någon som regelbundet kommer in, ser helheten och ger en liten knuff i rätt riktning gör stor skillnad. Vi är väldigt nöjda med Annica och Växa. Det är ett nära samarbete där det är lätt att bolla idéer, alltid med produktionen och lönsamheten i fokus. Och Annica finns alltid bara ett telefonsamtal bort när man behöver henne. Produktionsrådgivning med helhetsperspektiv Stäme Holstein • Verksamhet: Ekologisk mjölkproduktion och avelsbesättning. • Ägare: Janne Bengtsson och Pierre Bengtsson. • Areal: 550 hektar Bete cirka 100 hektar, på resterande hektar odlas vall, majs och spannmål • Bolagsform: AB • Antal kor: 290 mjölkande, 630 djur totalt • Antal anställda: 8 personer Pierre Bengtsson med sin son. Foto: Sara Lindros Få snabb koll på vad som fungerar i produktionen – och var det finns störst potential att stärka lönsamheten. Samla arbetsgruppen vid rådgivningsbesöket. Tillsammans sätter vi mål och gör en handlingsplan som blir enkel att följa i vardagen. Nyckeltalen sammanfattas bland annat i en tydlig besättningsstjärna. Under besöket går Växas produktionsrådgivare igenom: • resultat och nyckeltal för senaste året • jämförelser i Kokontrollen® • mål: nuläge, målnivå och nästa steg • handlingsplan för att nå målen Styra med Nyckeltal utgår från besättningens biologiska resultat. Besättningsstjärnan samlar centrala nyckeltal, till exempel avkastning i ECM, djurhälsa (kostnad och celltal), rekrytering, utgångna kor samt fruktsamhet (t.ex. inkalvningsålder och kalvningsintervall). Ekonomistjärnan visar var den största ekonomiska potentialen finns, med nyckeltal som avkastning (förstakalvare och äldre kor), mjölkleverans per ko, mjölk minus foder och halter. Du får jämförelser mot andra besättningar i Kokontrollen®, mellan raser och mot ekologiska besättningar. Vid behov tar vi fram fördjupade nyckeltal, till exempel inom fruktsamhet, laktationskurvor och mjölkleverans per månad. Styra med Nyckeltal ! " # ! $ # ! % # " &'! ! (" ) * + , - . / 0 1 ) )/ 1 10 11 /) .* 1 -)0 ),/ //. ), - 1 , *1 +- - + - + ) * 0 * , * ). ** *0 +, , )- ) . * / / , + / + - + + + ) + * / 1 , ).-. .1* 1-*0 0,., /, -.+* * ) * * * , * . .,/- 0).) *+ )-/ +1) ,*- *) *, */ +) gård /+)0 0 Ekonomistjärna från exempelgård. Kontakta din produktionsrådgivare för att boka ett besök 7 | Växa Nytt
Arbetsmiljö – få ordning som håller i längden Värmestress – ett växande hot mot mjölkkornas hälsa och produktion Vad är värmestress – och hur uppstår den? Värmestress uppstår när kon inte längre kan reglera sin kroppstemperatur och helt enkelt blir för varm. Den termoneutrala zonen (det intervall där kon enkelt kan ha en behaglig kroppstemperatur) för mjölkkor varierar mellan 0 och 15–20°C beroende på bland annat ras, laktationsstadium och hull. En hög luftfuktighet sänker tröskeln för vilken temperatur som kan upplevas som för varm. När kor utsätts för värme minskar de direkt sitt foderintag för att begränsa den egna värmeproduktionen, vilket snabbt leder till lägre mjölkavkastning och försämrad välfärd. Värmestress påverkar även immunförsvar, juverhälsa och fruktsamhet negativt. Tidiga tecken på värmestress kan vara subtila, såsom minskad aktivitet, kortare liggtid och att korna reser sig oftare. Vid mer uttalad värmestress ses ökad andningsfrekvens, hässjning och förhöjd kroppstemperatur. Särskilt utsatta: sinkor och kommande generation Forskning visar att värmestress hos sinkor är särskilt problematisk eftersom den påverkar både kons kommande laktation och den ofödda kalven. Kalvar till värmestressade sinkor har visats ha lägre födelsevikt, sämre tillväxt och lägre mjölkavkastning senare i livet, effekter som kan kvarstå under flera (minst tre) laktationer. Detta gör förebyggande åtgärder under sintiden särskilt viktiga. Förebyggande åtgärder i stallmiljö Förebyggande arbete är avgörande, eftersom produktions- och välfärdsförluster ofta redan uppstått när tydliga symtom ses. I stallmiljö är god ventilation och effektiv luftcirkulation centralt. Fläktar som ger riktad luftström över liggplatserna är särskilt viktiga; lufthastigheter runt 2 m/s rekommenderas. Att ha sprinklers i kombination med fläktar kan förbättra kyleffekten, särskilt vid foderbord och väntplats för mjölkning, även om det är relativt ovanligt i Sverige idag. Placering och flöde i sprinklersystemet är viktigt för att säkerställa bästa möjliga kyleffekt samtidigt som stallhygienen upprätthålls. På bete – skugga, vatten och anpassad skötsel På bete är skugga och fri tillgång på vatten viktigt för att undvika negativa effekter av sol och värme. Naturlig vegetation ger mest effektiv värmesänkning, då växterna absorberar solens instrålning och sänker marktemperaturen. Att ha tillräckligt antal vattenplatser är viktigt för att minska trängsel. Anpassad skötsel, som nattbete och vila inomhus under dagens varmaste timmar, kan också minska värmebelastningen. Tidig upptäckt och uppföljning med digitala verktyg Tidig upptäckt är en förutsättning för att kunna sätta in rätt åtgärder. Förutom observation av beteende och produktion kan digitala verktyg, såsom funktionen Värmestress i Växa Control, stödja uppföljning på gruppnivå över tid. Läs gärna mer på Växas webb samt i Animalienavets kunskapsbank. Värmestress – ett växande hot mot mjölkkornas hälsa och produktion Värmestress är en alltmer aktuell utmaning för svensk mjölkproduktion i takt med ett förändrat klimat med fler värmeböljor och torra somrar. Detta ställer ökade krav på stallmiljö, management och beredskap på gårdsnivå. För både mjölkande kor och sinkor kan värmestress få långtgående konsekvenser för djurens hälsa, välfärd, produktion och framtida laktationer. Arbetsmiljö kan kännas som ännu en sak på att-göra-listan. Men i grunden handlar det om att få vardagen på gården att fungera smidigt och säkert, både för dig själv och andra som jobbar där. I lantbruket händer mycket samtidigt. Djur, maskiner och väder ska hanteras, ofta under tidspress. Då är det lätt att risker smyger sig in. Samtidigt går mycket att förebygga med enkla åtgärder. ÎEtt steg i taget Systematiskt arbetsmiljöarbete behöver inte vara krångligt. Det handlar om att tänka igenom vad som kan gå fel, hur allvarligt det är, vad som kan förbättras och att följa upp att det fungerar. Ett steg i taget gör arbetet hanterbart och ger resultat över tid. ÎDokumentera Dokumentation kan kännas som ett måste, men gör nytta i vardagen. Enkla riskbedömningar, rutiner vid olyckor och koll på vem som kan vad sparar både tid och huvudvärk när något händer. ÎEn bra grund En bra arbetsmiljö handlar inte bara om att undvika skador. Det gör också jobbet tryggare och mer lättjobbat. När grunden finns på plats blir det mer fokus på det som är viktigt. ÎTa hjälp Vill du få bättre ordning kan du ta hjälp av en rådgivare som guidar dig genom enkla steg och hjälper dig strukturera arbetet på gården. Kontakta Helena Lans, 010-471 03 19. ÎNya perspektiv Genom Lantlyftet finns också möjlighet till erfarenhetsutbyte med andra lantbrukare kring mående och hälsa. Det brukar ge både igenkänning och nya perspektiv. Mer info om lantlyftet hittar du på www.lantlyftet.se. 8 | Växa Nytt
I maj månads avelsvärdering infördes nya vikter för egenskapen Sparat foder i NTM. Det innebär att fodereffektivitet får större genomslag i det nordiska avelsmålet. I takt med att mer data har samlats in från fler djur har beräkningarna blivit säkrare, vilket gör att Sparat foder nu kan få större betydelse i avelsindexet. Resultaten visar att varje indexenhet motsvarar en tydlig foderbesparing per ko, med ett konkret ekonomiskt värde för lantbrukaren. Med de nya vikterna syns denna nytta bättre i NTM, samtidigt som den totala förändringen i NTM är liten. Det visar att NTM fortsatt är stabilt och robust. Beslutet om de nya vikterna har diskuterats både nationellt och på nordisk nivå, bland annat under NAV Dairy workshop i januari 2026. Mer svensk data stärker Sparat foder Sveriges andra CFIT-system nu är installerat, den här gången hos familjen Uhlin i södra Halland! Besättningen består av enbart röda kor, vilket stärker underlaget och ökar säkerheten i avelsvärdena för Sparat foder. Från och med maj månads avelsvärdering publicerar NAV metanindex för alla tre nordiska mjölkraser, HOL, RDC och JER. Nya vikter för Sparat foder i NTM Metanindexet blir nu tillgängligt för fler lantbrukare och det ger nya möjligheter att använda avel som ett verktyg i det långsiktiga arbetet mot en ännu mer klimatvänlig mjölkproduktion i Norden. Metanindexet bygger på mätningar av metankoncentration i kons utandningsluft, som samlas in i samband med mjölkning med hjälp av så kallade sniffers. Metanindexet ingår inte i NTM och påverkar inte djurens NTM-värde. Det är ett fristående och kompletterande index som ger ytterligare information till den som vill ta med kornas metanproduktion i sina avelsbeslut. Eftersom metan är en relativt ny avelsegenskap befinner sig indexet fortfarande i en utvecklingsfas, och underlaget kommer att stärkas successivt i takt med att mer data samlas in. Metanindex publiceras hos NAV Metanindexet publiceras på NAVET och i Dosshopen, i nuläget visas inte metanindex för hondjuren i MinGård® eller i Genvägen. Det beror på att Växa just nu är inne i en fas av vidareutveckling av sina IT-system, vilket även skapar förutsättningar för framtida hantering av nya egenskaper. Svenska gårdar bidrar till utvecklingen av metanindex Parallellt med NAV:s arbete pågår ett svenskt metanprojekt inom Växa, där metandata samlas in från svenska mjölkbesättningar med hjälp av sniffers i mjölkningsrobotar. Projektet befinner sig i ett uppbyggnadsskede, med fokus på datakvalitet, stabila flöden och långsiktigt användbara underlag. Målet med det svenska metanprojektet är att på sikt kunna bidra med svenska data till den fortsatta utvecklingen av metanindexet, samt till internationellt forskningssamarbete kring metan och klimat. Metanindex finns nu för alla tre raser Genom det svenska metanprojektet bidrar svenska gårdar till utvecklingen av framtidens metanindex i Norden. I Metanprojektgruppen ingår Elisenda Rius-Vilarrasa, Patricia Ask Gullstrand, Sofia Nyman, Linnea Bark och Anna Medved som Industridoktorand. Elisenda Rius-Vilarrasa, Genetiker Växa Så använder du metanindex i avelsarbetet Högt metanindex = lägre metankoncentration Metanindex visar djurens ärftliga benägenhet att producera metan i vommen. Ett högre avelsvärde för metan hänger ihop med lägre metankoncentration och därmed lägre klimatpåverkan. Metanindex är ett komplement till NTM För bästa ekonomiska resultat bör urvalet i första hand fortsatt göras på NTM. Metanindex kan användas som ett extra beslutsstöd när du väljer mellan tjurar med liknande NTM. Sammanfattning: • Metanindex publiceras nu för tre raser: HOL, RDC och JER • Indexet påverkar inte NTM • Finns tillgängligt på NAVET och i Dosshopen • Svenska gårdar bidrar med data till vidare utveckling Vad är Sparat foder? Sparat foder beskriver kons genetiska förmåga att producera mjölk med lägre foderåtgång. Ett högre avelsvärde för Sparat foder betyder att kon i genomsnitt behöver mindre foder för samma produktion, vilket bidrar till lägre foderkostnader, bättre resurseffektivitet och minskad klimatpåverkan. Ras Tidigare vikt i NTM Ny vikt i NTM (maj 2026) HOL 0,18 0,35 SRB 0,13 0,35 JER 0,18 0,38 MER INFO OM METANINDEXET 9 | Växa Nytt
Framtidens NTM Därför ska avelsmålet ändras och så här går det till NTM är ett av de viktigaste styrningsverktygen inom nordisk avel och står nu inför en större uppdatering. Under de kommande två åren ska ett uppdaterat NTM fastställas, med målet att tas i bruk 2028. Detta väcker naturligt många frågor, vad betyder det egentligen att NTM ska uppdateras – och hur går det till i praktiken? Processen börjar med att lantbrukare, avelsföreningar och experter blickar framåt och definierar vad som blir viktigt för produktion, ekonomi och villkor under de kommande tio åren. Utifrån detta beräknar NAV nya ekonomiska vikter i NTM. Det slutliga avelsmålet beslutas gemensamt av Sverige, Finland och Danmark, och först därefter omsätts det i ett uppdaterat NTM i praktiken. Vad betyder det att NTM ska uppdateras? NTM är ett ekonomiskt index. Det samlar många egenskaper – som avkastning, hälsa, fruktsamhet, hållbarhet, klimat och mycket mer i ett enda värde. NTM visar vilka djur som totalt sett ger bäst ekonomi i besättningen. Man kan jämföra NTM med ett avancerat budgetverktyg. De förhållanden vi producerar mjölk under är inte statiska. Precis som du justerar löpande din växtodlings- eller foderbudget när priser, förutsättningar och regler förändras, behöver även avelsmålet uppdateras när produktionsförhållandena och omvärlden förändras. Varför NTM måste uppdateras y Produktionssystem utvecklas y Nya regler och krav som påverkar mjölkproduktionen y Samhällets förväntningar på klimat och djurvälfärd väger allt tyngre y Lantbrukarnas egna önskemål om framtidens ko förändras Därför är det nödvändigt att ta höjd för framtiden och fråga sig: Vilka egenskaper är ekonomiskt viktiga för mjölkproducenter om 10 år? NTM är ett ekonomiskt index En central del i processen är att NTM är utvecklat med utgångspunkt i nordiska mjölkföretagares produktionsförhållanden och ekonomi. Avelsmålet tar avstamp i den verklighet som lantbrukare bedriver mjölkproduktion i, och de prioriteringar som bedöms vara viktigast för framtidens lantbruk. De ekonomiska beräkningarna bakom avelsmålet utarbetas av NAV, som samlar in priser på bland annat mjölk, foder och slaktdjur och omvandlar dem till ekonomiska värden för de enskilda egenskaperna. Det slutliga avelsmålet är dock lantbrukarnas. NTM är nordiska mjölkproducenters gemensamma avelsmål, där inriktningen formas av lantbrukarnas erfarenheter, prioriteringar och syn på framtidens mjölkproduktion, i ett nordiskt samarbete. Därför ser processen ut som den gör Avelsmål måste passa framtida produktionssystem och de kor som först visar sin potential flera år framåt i tiden. Därför utgår arbetet med att uppdatera NTM från ett långt tidsperspektiv. Ofta bedöms förutsättningarna 10 år eller mer framåt, eftersom genetiska val som görs idag först får full effekt i besättningen om många år. Samtidigt behöver avelsmålet kunna ta hänsyn till faktorer som idag inte är prissatta, men som kan få stor betydelse för ekonomi och produktionen framöver. Det kan till exempel handla om djurvälfärd eller politiska beslut som påverkar mjölkproduktion. Därför bygger fastställandet av NTM både på ekonomiska beräkningar och expertbedömningar, kompletterat med gemensamma vägval och prioriteringar för framtidens mjölkproduktion. Tillsammans säkerställer det att det slutliga avelsmålet är robust, långsiktigt och anpassat till framtidens mjölkproduktion i Norden. NTM (Nordic Total Merit) är det nordiska avelsindexet för mjölkkor. Det är ett ekonomiskt index som visar vilka djur som ger bäst helhetsekonomi i besättningen, utifrån nordiska förhållanden. Fakta NTM När det nordiska avelsmålet ska uppdateras är det ingen snabb justering, utan en flerårig process där du som lantbrukare, med dina erfarenheter, din ekonomi och dina förväntningar på framtidens mjölkproduktion, spelar en avgörande roll. Foto: ThereseErikssonFarmphoto 10 | Växa Nytt
2026 Framtida produktionsförutsättningar Insamling av input från lantbrukare. Diskussion om framtida produktionsförhållanden. Bedömning av samhällskrav, regler och marknadsutveckling. Under hösten 2026 kommer det arrangeras kretsträffar. 2027 Fastställande av avelsmål NAV beräknar ekonomiska värden för egenskaperna. Ett utkast till ett uppdaterat NTM utarbetas. Folkvalda representanter diskuterar och justerar inriktningen. 2028 Beslut och genomförande Sverige, Finland och Danmark antar ett gemensamt nordiskt NTM. NAV implementerar det uppdaterade NTM:et i avelsberäkningarna. Så här går processen för ett uppdaterat NTM till: Ida Hansson, Kunskap & Utveckling Avel Kontakt: ida.hansson@vxa.se Din möjlighet att få inflytande Det finns flera sätt att påverka framtidens NTM: Delta i möten och arrangemang i din lokala krets eller avelsförening. För vidare dina synpunkter till din avelsrådgivare eller säljare Du kan också kontakta Ida Hansson på Kunskap & Utveckling Avel – hon ingår i projektgruppen för NTM-revideringen. Alla synpunkter tas emot och ingår i det samlade beslutsunderlaget. Varför det är viktigt att engagera sig NTM är grunden för dina framtida kor. De val som görs nu avgör vilka egenskaper som kommer att avlas mer eller mindre på under många år framöver. Processen är därför grundlig, öppen och tidskrävande. Det gör det avgörande att du som lantbrukare själv deltar. 1. 2. NTM är utvecklat av och för nordiska mjölkproducenter. Gör din röst hörd! Foto: ThereseErikssonFarmphoto 11 | Växa Nytt
Gener kopplade till extrem muskeltillväxt Genom Växas Genomiska Analys får du nu svar på om djuret bär på gener som påverkar myostatinproduktionen. Myostatin styr produktionen av ett protein som kontrollerar muskelbildningen vilket resulterar i ökad muskelmassa eller dubbelmuskulatur. Men inte alla gener, som är kopplade till extrem muskeltillväxt, är problematiska. De fyra nya myostatingenerna är, nt821, Q204x, C313Y och F94L. Det finns många olika mutationer i myostatingenen och de kommer till något olika uttryck. Analysresultatet av djurens bärarstatus ser du på djurkortet i MinGård® och på NAVs webbsida NAVET Avelsvärden Köttras. F94L ökar inte risken för kalvningssvårigheter Mutationen F94L finns framför allt hos Limousin men också hos Charolais, Angus och Blonde d’Aquitaine. Homozygota djur får mer muskelmassa och ett mörare kött. Födelsevikten påverkas däremot inte, vilket innebär att mutationen inte medför någon ökad risk för kalvningsproblem. F94L är därför säker att använda i avel, eftersom den ger bättre köttkvalitet utan att orsaka lidande eller ökad risk vid kalvning. Då genen anses ha additiv verkan har heterozygota djur samma egenskaper men mildare uttryckt. Tre av mutationerna orsakar problem De tre mutationerna nt821, Q204x och C313Y orsakar förutom ökad muskelmassa även högre födelsevikter och kalvningssvårigheter. Mutationen nt821 bidrar även till försvagat skelett samt förminskade inre organ (lever och lungor) vilket leder till andningssvårigheter och ökad känslighet för infektioner. Det är därför av yttersta vikt att förhindra homozygota bärare av de här mutationerna, både ur ett djurvälfärdsperspektiv och inte minst för att uppfylla lagkravet om att inte avla på djur som ger ökad risk för lidande. Mutationen nt821 finns inom populationerna av Angus, Belgisk Blå, Blonde d’Aquitaine, Charolais, Highland Cattle, Speckle Park och Limousin. Näst intill 100 procent av djuren i populationen av Belgisk Blå är dubbelbärare av nt821. Mutationen Q204x finns inom Angus, Blonde d’Aquitaine, Charolais och Limousin medan C313Y finns inom Piemontes populationen. Djur som är enkelbärare av dessa gener uppvisar effekter av mutationen, men i mildare form än dubbelbärare. Vad händer om ett djur bär på flera mutationer? Om ett djur är enkelbärare av flera olika myostatinmutationer kan effekterna i vissa fall bli additiva, det vill säga att muskeltillväxten påverkas mer än om djuret bara bär på en mutation. Effekten är dock inte alltid linjär eller förutsägbar eftersom olika mutationer påverkar genfunktionen olika mycket. Kombinationer av mer kraftigt verkande mutationer, så som nt821, Q204X, C313Y, kan potentiellt öka risken för högre födelsevikt och därmed kalvningsproblem, även om djuret bara är enkelbärare för varje enskild variant. Det ska också observeras att kombinationen av myostatingenen F94L och någon av nt821, Q204X, C313Y i enkel uppsättning av allelen (heterozygota bärare) också kan innebära en ökad risk för kalvningsproblem. Här finns en uppenbar risk för korsningsbesättningar. Vad händer nu? Växa kommer att arbeta vidare med frågan och förhoppningen är att i samarbete med rasföreningarna starta detektivarbetet med att identifiera vilka individer som är bärare, undantaget F94L som inte leder till några kalvningssvårigheter. Mutationen Q204x kommer att prioriteras då den har påträffats hos fyra procent av de genomiskt testade svenskfödda individerna av rasen Charolais. Hur vanligt förekommande är anlagen hos svenskfödda djur? Nedan visar förekomsten av myostatingenerna hos genomiska testade, svenskfödda djur. F94L Homozygot bärare Andel Heterozygot bärare Andel Ej bärare Andel Total summa AAN 0 0% 2 0% 3751 100% 3753 BAQ 4 1% 81 21% 295 78% 380 CHA 2 0% 93 1% 6607 99% 6702 LIM 2480 98% 42 2% 4 0% 2532 Q204X Homozygot bärare Andel Heterozygot bärare Andel Ej bärare Andel Total summa AAN 0 0,00% 2 0,05% 3755 99,95% 3757 BAQ 0 0,00% 0 0,00% 381 100,00% 381 CHA 1 0,01% 275 4,10% 6429 95,88% 6705 LIM 0 0,00% 0 0,00% 2532 100,00% 2532 C313Y Ingen av Piemontese nt821 Homozygot bärare Andel Heterozygot bärare Andel Ej bärare Andel Total summa AAN 0 0,00% 2 0,05% 3751 99,95% 3753 BAQ 0 0,00% 0 0,00% 380 100,00% 380 CHA 0 0,00% 1 0,01% 6701 99,99% 6702 HLA 0 0,00% 11 9,32% 107 90,68% 118 LIM 0 0,00% 11 0,43% 2521 99,57% 2532 SPK 0 0,00% 2 11,76% 15 88,24% 17 12 | 12 Växa Nytt Växa Nytt
NAV har infört en ny metod för att beräkna säkerheter för tillväxt- och slaktegenskaper hos raserna Angus, Charolais, Hereford, Limousin och Simmental som implementerades i samband med avelsvärderingen i mars 2026. I den nya metoden inkluderas även genomisk information direkt i beräkningen av säkerheten, i stället för att i huvudsak bygga på härstamning och prestationer. Det innebär att säkerheten nu bättre speglar hur mycket faktisk information som finns för varje djur. För djur som saknar egna fenotyper, genotyp eller avkommor kan säkerheten i vissa fall bli lägre än tidigare, medan säkerheten för genotypade djur blir mer rättvisande. Förändringen ger en mer korrekt bild av tillförlitligheten i avelsvärdena och är ett viktigt steg i utvecklingen av genomisk utvärdering även inom köttaveln. När betessäsongen startar aktiveras de larver av löpmags- och tunntarmsmask som övervintrat på betet. Förstagångsbetare är mest känsliga eftersom de inte har någon immunitet sen tidigare. Parasiterna kan påverka djurens tillväxt under sommaren, och ofta märks förändringarna först när djuren redan är efter. De vanligaste tecknen är försämrad tillväxt, matt päls och ibland diarré, men många djur visar inga tydliga symtom trots att parasitbördan är hög. För att få en bild av parasitbördan kan du ta träckprov på förstagångsbetarna 4–6 veckor efter betessläpp. Provtagningen ger ett bra underlag för att bedöma om betesstrategin fungerar eller om avmaskning eller andra åtgärder behövs. Provtagning är också ett sätt att följa upp hur betena använts tidigare år och att upptäcka problem innan de påverkar djurens tillväxt under resten av säsongen. Genom att kombinera provtagning med en genomtänkt betesplanering kan du ligga steget före parasiterna och därmed också minska behovet av avmaskning. Om du vill ha hjälp att lägga upp en plan för din besättning är du välkommen att kontakta en djurhälsoveterinär för rådgivning. Genomiska säkerheter publiceras för köttraser Säkerhet visar hur tillförlitligt ett avelsvärde är. Ju mer information som finns om ett djur, till exempel egna resultat, resultat från avkommor eller genomiskt test, desto högre säkerhet. Exempel: Ett djur som tidigare hade relativt hög säkerhet enbart baserat på stamtavla kan nu få lägre säkerhet eftersom information inte ärvs från släktingar per automatik, medan ett genotypat djur får en säkerhet som bättre speglar den faktiska informationsmängden. Vad betyder säkerhet? Vidare behöver dessa heterozygota bärares fenotypiska uttryck undersökas närmare för att kunna ta ställning till hur de ska hanteras i framtida avelsarbetet. Rekommendationen i dagsläget, för att uppfylla svensk lagstiftning och för att värna om djurvälfärden, är att inga dubbelbärare av nt821, Q204x och C313Y skall förekomma i den svenska populationen. Det här görs genom att inga kända bärare ska användas i avel med annat än testade fria djur. Inte heller ska några djur med heterozygota kombinationer av dessa gener (nt821, Q204x, C313Y) inbördes eller tillsammans med F94L få förekomma. Redan i dagsläget vet vi att inga svenska semintjurar bär på anlagen, nästa steg är att ta reda på importtjurarnas status. Växa kommer att ta till försiktighetsåtgärder initialt tills vi vet mer om situationen och inte importera eller använda några semintjurar som är kända bärare av nt821, Q204x, eller C313Y. För inkommande importdoser kommer status bli känd i samband med den rutinmässiga genomiska analysen och beslut om hantering kommer att styras utifrån utfall. Mer information om fler myostatingener och andra monogena egenskaper hittar du på NAVs hemsida. Har du frågor? Mejla till oss: genomiska.analyser@vxa.se MER INFO Inför betessläpp: Ligg steget före parasiterna 13 | Växa Nytt
På gång i Växa Kurser runt om i landet Värmland Kretsrådet i Värmland bjuder in till medlemsträff på Lillerudsgymnasiet Datum: 16 juni kl. 18.00-21.00 Plats: Lillerudsgymnasiet, Karlstad Kostnad: Kostnadsfri Information: Vi samlas på Lillerud för att titta på deras nybyggnation. Medverkande är Växa, Gallager och DeLaval. Växa och DeLaval bjuder på förtäring. Program: y Visning av Lilleruds nybyggnation. y Växas visar sina produkter, tjänster och specialtjänster y Representant för DeLaval finns på plats y Gallagers variant av Virtuella stängsel förevisas. Anmälan: vxa.se/kalender Anmälan senast: 12 juni Kontakt: Anders Bengtsson, kretsordförande, tel 070-671 08 76 Småland I anslutning till SRB-stämman bjuder kretsrådet i Kronoberg in till medlemsträff på Tyrolen i Blädinge Datum: 2 augusti kl. 17.00 Plats: Tyrolen i Blädinge Kostnad: Kostnadsfritt för medlemmar i Växa i Blekinge och Kronobergs kretsar Information: Kretsrådet i Kronoberg i samarbete med Kronoberg-Blekinges Koklubb och SRB-föreningen, välkomnar till medlemsträff med studiebesök, grillbuffé och underhållning på Tyrolen i Blädinge. Anmälan: vxa.se/kalender Anmälan senast: 17 juli Kontakt: Albert Ekstrand, kretsordförande Kronoberg, tel. 070-380 25 47 Anna Karlsson, SRB-Föreningen, tel. 070-662 67 98 Anmälan och fler kurser eller träffar på vxa.se/kalender Dalarna Lantlyftet-ERFA för bättre hälsa och mående i lantbruksföretag Dalarna Datum: 14 oktober-11 november Plats: Stocksbro 60, 783 92 Stora Skedvi Kostnad: Kostnadsfri Information: Kursens upplägg – tre ERFA-träffar och datum: 14 oktober Hållbar hälsa – nuläge till önskvärt läge. En kartläggning av din nuvarande situation och steg för att skapa en mer hållbar vardag. 28 oktober Praktiskt arbete kring arbetsmiljö och säkerhet. Fokus på konkreta åtgärder, säker hantering av djur och maskiner, ergonomi och förebyggande arbete. 11 november Psykisk hälsa – hantera stress och oro och skapa balans. Psykosociala aspekter, stresshantering och hur du som företagare skapar mental hållbarhet. Anmälan: vxa.se/kalender Anmälan senast: 7 oktober Kontakt: Matilda Lindensmed matilda.lindensmed@vxa.se Dalsland, Västergötland, Halland, Bohuslän, Småland, Närke Ledarpraktikan, Skövde Datum: 13-14 oktober Plats: Skövdetrakten (exakt plats meddelas närmare kursstart) Kostnad: 36 000 kr Information: Utvecklas i rollen som ledare. Utbildning, bollplank och coaching i ledarskapsfrågor. Ledarpraktikan är ett nationellt utvecklingskoncept som vänder sig till dig som driver egen verksamhet, eller är anställd och har en ledande befattning. Genom Ledarpraktikan får du chans att ta nästa steg framåt i ditt ledarskap! Anmälan: vxa.se/kalender Anmälan senast: 31 augusti Kontakt: jenny.hammarlund@vxa.se och jannica.krafft@vxa.se Blekinge, Småland, Öland Ledarpraktikan, Kalmar/Öland Datum: 20-21 oktober Plats: Kalmar/Öland (exakt plats meddelas närmare kursstart) Kostnad: 36 000 kr Information: Utvecklas i rollen som ledare. Utbildning, bollplank och coaching i ledarskapsfrågor. Ledarpraktikan är ett nationellt utvecklingskoncept som vänder sig till dig som driver egen verksamhet, eller är anställd och har en ledande befattning. Genom Ledarpraktikan får du chans att ta nästa steg framåt i ditt ledarskap! Anmälan: vxa.se/kalender Anmälan senast: 31 augusti Kontakt: jannica.krafft@vxa.se, 010-471 03 08 och sara.fors-jadin@vxa.se, 010-471 08 23 Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Västmanland, Värmland, Uppland Ledarpraktikan, Dalarna Datum: 20-21 oktober Plats: Borlänge-Falun trakten (exakt plats meddelas närmare kursstart) Kostnad: 36 000 kr Information: Utvecklas i rollen som ledare. Utbildning, bollplank och coaching i ledarskapsfrågor. Ledarpraktikan är ett nationellt utvecklingskoncept som vänder sig till dig som driver egen verksamhet, eller är anställd och har en ledande befattning. Genom Ledarpraktikan får du chans att ta nästa steg framåt i ditt ledarskap! Anmälan: vxa.se/kalender Anmälan senast: 31 augusti Kontakt: jenny.hammarlund@vxa.se, 076-130 86 32 och erland.hedin@vxa.se, 010-471 07 69 14 | Växa Nytt
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=