Arbetsmiljö – få ordning som håller i längden Värmestress – ett växande hot mot mjölkkornas hälsa och produktion Vad är värmestress – och hur uppstår den? Värmestress uppstår när kon inte längre kan reglera sin kroppstemperatur och helt enkelt blir för varm. Den termoneutrala zonen (det intervall där kon enkelt kan ha en behaglig kroppstemperatur) för mjölkkor varierar mellan 0 och 15–20°C beroende på bland annat ras, laktationsstadium och hull. En hög luftfuktighet sänker tröskeln för vilken temperatur som kan upplevas som för varm. När kor utsätts för värme minskar de direkt sitt foderintag för att begränsa den egna värmeproduktionen, vilket snabbt leder till lägre mjölkavkastning och försämrad välfärd. Värmestress påverkar även immunförsvar, juverhälsa och fruktsamhet negativt. Tidiga tecken på värmestress kan vara subtila, såsom minskad aktivitet, kortare liggtid och att korna reser sig oftare. Vid mer uttalad värmestress ses ökad andningsfrekvens, hässjning och förhöjd kroppstemperatur. Särskilt utsatta: sinkor och kommande generation Forskning visar att värmestress hos sinkor är särskilt problematisk eftersom den påverkar både kons kommande laktation och den ofödda kalven. Kalvar till värmestressade sinkor har visats ha lägre födelsevikt, sämre tillväxt och lägre mjölkavkastning senare i livet, effekter som kan kvarstå under flera (minst tre) laktationer. Detta gör förebyggande åtgärder under sintiden särskilt viktiga. Förebyggande åtgärder i stallmiljö Förebyggande arbete är avgörande, eftersom produktions- och välfärdsförluster ofta redan uppstått när tydliga symtom ses. I stallmiljö är god ventilation och effektiv luftcirkulation centralt. Fläktar som ger riktad luftström över liggplatserna är särskilt viktiga; lufthastigheter runt 2 m/s rekommenderas. Att ha sprinklers i kombination med fläktar kan förbättra kyleffekten, särskilt vid foderbord och väntplats för mjölkning, även om det är relativt ovanligt i Sverige idag. Placering och flöde i sprinklersystemet är viktigt för att säkerställa bästa möjliga kyleffekt samtidigt som stallhygienen upprätthålls. På bete – skugga, vatten och anpassad skötsel På bete är skugga och fri tillgång på vatten viktigt för att undvika negativa effekter av sol och värme. Naturlig vegetation ger mest effektiv värmesänkning, då växterna absorberar solens instrålning och sänker marktemperaturen. Att ha tillräckligt antal vattenplatser är viktigt för att minska trängsel. Anpassad skötsel, som nattbete och vila inomhus under dagens varmaste timmar, kan också minska värmebelastningen. Tidig upptäckt och uppföljning med digitala verktyg Tidig upptäckt är en förutsättning för att kunna sätta in rätt åtgärder. Förutom observation av beteende och produktion kan digitala verktyg, såsom funktionen Värmestress i Växa Control, stödja uppföljning på gruppnivå över tid. Läs gärna mer på Växas webb samt i Animalienavets kunskapsbank. Värmestress – ett växande hot mot mjölkkornas hälsa och produktion Värmestress är en alltmer aktuell utmaning för svensk mjölkproduktion i takt med ett förändrat klimat med fler värmeböljor och torra somrar. Detta ställer ökade krav på stallmiljö, management och beredskap på gårdsnivå. För både mjölkande kor och sinkor kan värmestress få långtgående konsekvenser för djurens hälsa, välfärd, produktion och framtida laktationer. Arbetsmiljö kan kännas som ännu en sak på att-göra-listan. Men i grunden handlar det om att få vardagen på gården att fungera smidigt och säkert, både för dig själv och andra som jobbar där. I lantbruket händer mycket samtidigt. Djur, maskiner och väder ska hanteras, ofta under tidspress. Då är det lätt att risker smyger sig in. Samtidigt går mycket att förebygga med enkla åtgärder. ÎEtt steg i taget Systematiskt arbetsmiljöarbete behöver inte vara krångligt. Det handlar om att tänka igenom vad som kan gå fel, hur allvarligt det är, vad som kan förbättras och att följa upp att det fungerar. Ett steg i taget gör arbetet hanterbart och ger resultat över tid. ÎDokumentera Dokumentation kan kännas som ett måste, men gör nytta i vardagen. Enkla riskbedömningar, rutiner vid olyckor och koll på vem som kan vad sparar både tid och huvudvärk när något händer. ÎEn bra grund En bra arbetsmiljö handlar inte bara om att undvika skador. Det gör också jobbet tryggare och mer lättjobbat. När grunden finns på plats blir det mer fokus på det som är viktigt. ÎTa hjälp Vill du få bättre ordning kan du ta hjälp av en rådgivare som guidar dig genom enkla steg och hjälper dig strukturera arbetet på gården. Kontakta Helena Lans, 010-471 03 19. ÎNya perspektiv Genom Lantlyftet finns också möjlighet till erfarenhetsutbyte med andra lantbrukare kring mående och hälsa. Det brukar ge både igenkänning och nya perspektiv. Mer info om lantlyftet hittar du på www.lantlyftet.se. 8 | Växa Nytt
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=