nr 2 2013
❘
svensk skyttesport
❘
55
föreningsbesök
i formation
Frida Darj, Mathilda Piehl och Fia Hjelte
FoU-rapport 2013:1
Hbtq och idrott
Ungdomars erfarenheter och villkor inom svensk idrott
Frida Darj, Mathilda Piehl och Fia Hjelte
FoU-rapport 2013:1
Hbtq oc i
Ungdomars erfarenheter och vill
r i
svensk idrott
HbtQ
och idRott
”Alla som vill, oavsett nationalitet, etiskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell läggning samt fysiska och psykiska
förutsättningar, får vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet.” så står det i Idrotten vill (2009), vilket är det idéprogram
som vi inom idrottsrörelsen skall leva efter. Men hur är det egentligen? får alla vara med och känner sig alla välkomna?
rIksIdrottsförbundet gav
under 2011
ett forskningsbidrag
till RFSL (Riksförbundet för sexuellt
likaberättigande) och RFSL Ungdom
för att ta reda på om hbtq-ungdomar
känner sig välkomna inom idrotten.
Genom intervjuer med och skrivna
berättelser från ungdomar som ser sig
som homosexuella, bisexuella, trans-
exuella eller queera (nedan kallade
informanter) har en bild om idrottens
gemenskap och utanförskap kommit
fram. Resultatet av denna forskning
finns sammanställt i rapporten ”Hbtq
och idrott – Ungdomars erfarenheter
och villkor inom svensk idrott”.
För en del av informanterna innebär
idrotten en plats där de känner gemen-
skap och frihet, men tyvärr beskriver
flera att idrottens arenor (och främst
omklädningsrummen) är platser som
de inte alls känner sig hemma i. Det
behöver inte vara så att det är en fysisk
person som stoppar dessa ungdomar i
sitt idrottsutövande, utan det är nor-
merna som påverkar. De flesta är inte
öppna inom sin idrott och lever med
en ständig rädsla för omgivningens
reaktioner om de skulle få veta, vilket
också har lett till att fler ungdomar har
slutat med idrotten.
Jargongen hos kamrater och ledare
kan vara sådan att de inte vill eller
vågar vara med. Ledare som är öp-
pet homofoba eller som pratar ned-
värderande om personer som inte är
heterosexuella framkommer tyvärr i
ett flertal av intervjuerna. Det är lätt
så att ett maskulint ideal hyllas inom
idrotter med flest manliga utövare,
och att deltagarna förväntas bete sig
efter detta mönster. Går man utanför
normen kan man få höra kommenta-
rer som ”bög” eller ”fjolla”. Att som
tjej inte prata killar och relationer eller
att inte beakta sina feminina sidor kan
skapa misstänksamhet.
Informanterna beskriver att de an-
passar sig till normerna och ursäktar
eller förmildrar saker som de blir ut-
satta för. De kan skämta med i jar-
gongen och är till och med förstående
Jag har hållit på med vattensport och det var helt underbart, något
som jag ständigt längtar tillbaka till. men jag kände mig elak som
’tvingade’ de andra killarna att behöva simma runt halvnakna med
en bög. det kändes inte rättvist. de sa aldrignågot illa om det, men
det pratades heller aldrig om det och det gjorde mig stressad att
inte veta vad de tyckte.
DAVID 19 ÅR
HbtQ
LITEN ORDLISTA!
HomosEXUELL
en person som har förmågan att bli kär i eller attraherad av
någon av samma kön.
bisEXUELL
en person som har förmågan att bli kär i eller attraherad av
människor oavsett kön.
transsEXUELL
en person som känner sig som en tjej men som vid födseln kate-
goriserades som kille, eller en kille som vid födseln kategoriserades som tjej.
QUEEr
ett brett begrepp, men som gemensamt är en kritik mot idéer om nor-
malitet. Queer kan innebära en önskan om att inte behöva definiera sitt kön
eller sin sexuella läggning.
till att heterosexuella träningskamra-
ter inte vill byta om eller duscha med
dem. Genom att reglera sitt beteende
på förhand försöker de undgå att bli
utsatta för trakasserier.
Att inte prata om att någon inte fal-
ler inom det som anses vara norm kan
vara minst lika jobbigt och skapar ett
utanförskap. Flera av ungdomarna i
studien är också rädda att skrämma
bort sina idrottskamrater om de fick
reda på att de är till exempel homo-
sexuella.
Rapporten visar att idrotten ännu
har mycket att jobba med i dessa
frågor. Därför rekommenderar vi er
som är ledare i en förening att läsa
rapporten ”Hbtq och idrott – Ung-
domars erfarenheter och villkor inom
svensk idrott”. Den går att ladda ner
från Riksidrottsförbundets hemsida,
. Där hittar ni även idrotts-
rörelsens policy mot diskriminering på
grund av sexuell läggning, könsidenti-
tet eller könsuttryck.
■
text
CeCilia augustsson eDstaM
Frida Darj, Mathilda Piehl och Fia Hjelte
FoU-rapport 2013:1
Hbt
r tt
Ungdomars erfarenheter och villkor inom svensk idrott
