8 När sjukhusvården flyttar hem Text: Sara Backman Akademiska hemma inför nu en vårdform där patienten kan få akut sjukhusvård i sitt eget hem. För chefer och ledare väcker arbetssättet frågor om mod, organisering och hur nära vård blir verklighet – inte bara strategi. Vad är egentligen en slutenvårdsavdelning? Måste den ligga innanför sjukhusets väggar, eller kan den finnas där patienten är? Med Avdelningen för Akademiska hemma inför Akademiska sjukhuset ett arbetssätt där akut sjukhusvård kan ges i hemmet, när patientens medicinska tillstånd tillåter det. Verksamheten beskrivs som en slutenvårdsavdelning, men utan fysiska vårdplatser på sjukhuset. Patienten är fortsatt inskriven i slutenvården, med samma medicinska ansvar och krav på vårdkvalitet, men vården ges i hemmiljö. För projektledaren Evelina Delldén är Akademiska hemma ett konkret exempel på omställningen till nära vård. “Det handlar inte bara om var vården ges, utan om hur vi organiserar oss kring patienten.” I praktiken skrivs patienten in via en klinik, exempelvis infektion eller kirurgi, och får därefter sin fortsatta vård i hemmet. Sjuksköterskor gör planerade hembesök och tar med sig den utrustning som behövs för exempelvis provtagning, infusioner och övervakning. Samtidigt följs patienten upp digitalt genom egenmonitorering och videomöten, där läkare och team kan diskutera behandlingen tillsammans med patienten. Det kan låta enkelt när det beskrivs så. Men för den som leder vårdverksamhet är det uppenbart att modellen kräver mer än digital teknik och god vilja. Den kräver nya flöden, tydliga ansvarslinjer och en kultur där flera professioner kan arbeta sammanhållet även när patienten inte befinner sig på sjukhuset. Alla patienter kan inte vårdas hemma. Vårdformen bygger på medicinsk bedömning, tydliga kriterier och frivillighet. Men för rätt patient kan skillnaden vara stor. En av de tydligaste effekterna hittills är patienternas upplevelse. Många beskriver en ökad livskvalitet av att få vara hemma i sin egen miljö, nära vardagen och sina närstående. Enligt Evelina Delldén handlar det både om fysisk och psykisk återhämtning. Erfarenheter från liknande arbetssätt, både i Sverige och internationellt, pekar på färre vårdskador och färre återinläggningar. Avdelningen för Akademiska hemma ser också att patienter ofta återhämtar sig snabbare hemma. Samtidigt är verksamheten fortfarande under utveckling, och effekterna behöver följas över tid. Ur ett verksamhetsperspektiv handlar arbetssättet också om kapacitet. När patienter som inte behöver sjukhusets fysiska lokaler kan vårdas hemma, frigörs vårdplatser för dem som verkligen behöver vara inneliggande. I en vård där behoven ökar, kompetensen är begränsad och ekonomin behöver användas klokt blir det en viktig del av omställningen. Men Avdelningen för Akademiska hemma är också intressant för att vårdformen utmanar invanda strukturer. När sjukhusvård flyttar hem uppstår nya frågor: Vem gör vad? Hur säkras tillgänglighet och medicinskt ansvar? Hur fångas försämring upp? Hur håller teamet ihop kring patienten? Och hur byggs samverkan med primärvård och kommunala insatser när vårdkedjan behöver bli mer sammanhängande? Här finns en tydlig beröringspunkt mellan region och kommun. Om fler patienter vårdas hemma påverkas inte bara sjukhusets interna organisering. Det påverkar också gränsytorna mot kommunal- och regional primärvård samt
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=