Modersmålsundervisning i samiska – en rättighet omgiven av okunskap Rosie Eriksson kämpade i två år innan hennes dotter Alva fick modersmålsundervisning i sydsamiska. Många föräldrar har inte den orken. Kan det vara en anledning till att färre elever läser samiska som modersmål idag än för fem år sedan? TEXT ANNE RALF HÅLLBUS FOTO PETER STEGGO, CARL-JOHAN UTSI (SARA-HELÉN PERSSON), ÖVRIGA FOTON PRIVAT – JAG BLEV chockad när jag insåg hur stor okunskapen om modersmålsundervisning i samiska är utanför Sápmi. Det säger Rosie Eriksson, mamma till Alva som fick vänta i två år innan hon fick den undervisning i sydsamiska som hon enligt skollagen har rätt till. Familjen Eriksson bor utanför Linköping i Östergötland. Rosie är född och uppvuxen där, men hennes pappas släkt kommer från Frostviken utanför Kraapohke (Dorotea). – Själv talar jag bara lite sydsamiska. Pappa tillhör generationen som fick lära sig att det samiska skulle tryckas bort. Vi i talade inte alls samiska hemma när jag växte upp, berättar Rosie och fortsätter: – Alva däremot har varit väldigt intresserad av sitt samiska arv ända sedan hon var liten. 40 • SAMEFOLKET SÁPMI RUNT
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=