Växa Sverige Nytt | 11
Egenproducerat grovfoder är
med bra kvalitet är avgörande
för gårdens mjölkproduktion.
Målet är att producera tillräcklig
mängd grovfoder med god
hygienisk kvalitet som håller rätt
näringsmässig kvalitet.
Näringsinnehållet i gårdens grovfoder varierar
beroende på odlingslokal, vallfröblandning-
ens sammansättning, gödslingstrategi, skör-
detidpunkt och skördestrategi etc. För att få
rätt foderstat är det viktigt att kontrollera vad
det hemmaproducerade fodret har för nä-
ringssammansättning. Genom att ta en grov-
foderanalys på sina vallskördar får man ett bra
material att utgå från.
Nedan följer beskrivningar för ett urval av alla
parametrar som finns i en grovfoderanalys.
TS: Den optimala ts-halten varierar beroende
på lagringssystem. Påverkas av vallfröbland-
ningens sammansättning, torkningstid på fält
& skördetidpunkt.
Energi: Energiinnehållet påverkas av skör-
detidpunkt & fröblandning och är kopplat
till vallens utvecklingsstadium. Efter optimalt
skördetillfälle minskar energin med 0,05 MJ/
dag vid första skörd. Låg energi tyder på för
sen skörd. Till återväxten sjunker energin inte
lika snabbt.
Råprotein: Påverkas av klöverandel, kvä-
vegödsling och skördetidpunkt. . Tänk på att
vara rädd om klövern och inte gödsla bort den.
Klövern bibehåller råproteinvärdet i de fall där
skörden blir försenad. Ommajs eller HP-massa
används i utfodringen så bör råproteinhalten
ligga mellan 160-170 g/kg ts, annars runt 150.
NDF: Påverkas av skördetidpunkt & klöveran-
del. För lågt fiberinnehåll kan ge problemmed
strukturen i foderstaten och kan inträffa vid
extremt tidig skörd. Ett senare utvecklings-
stadium medför att fiberinnehållet ökar, men
också att fibern blir svårare att bryta ned.
Kalium: Kaliumhalten påverkas av gödsling,
jordens lerhalt (ju lerigare jord desto stör-
re kaliumförråd) & skördetidpunkt. För högt
kaliuminnehåll (>27 g/kg ts) medför risk för
djurhälsan, för lågt kaliuminnehåll (<18g/kg
ts) kan leda till kaliumbrist i vallen.
Önskelista för näringsinnehåll i vallfoder till
mjölkkor
Tolka din grovfoderanalys
Vill du veta mer? Behöver du komma vidare i din växtodling?
Har du frågor så kan vi hjälpa till. 010-471 03 60, 070-833 43 66
Annika Hägglund, Växtodlingsrådgivare
TS, % Energi RP, g NDF AAT, g PBV, g K, g Ca, g P, g Mg, g Kvot Aska Smält- Socker, g
MJ N/S barhet
Plansilo 35 % 11,5 >150 500- >70 0-40 20-25 >5 2-4 >1,5 <12 <100 70-80 100-150
Tornsilo 35-40 % 550
Rundbal 40-45 %
De svenska mjölkkornas
fruktsamhet blir allt bättre.
Samtidigt finns det stora variationer
mellan gårdar och därmed
möjligheterna att tjäna pengar på
att trimma fruktsamheten!
Statistiken från Kokontrollen är tydlig: de
svenska kornas mjölkavkastning har ökat sam-
tidigt som fruktsamheten har förbättrats. Till
exempel har inkalvningsåldern sjunkit en må-
nad under de senaste tio åren och är nu 27,5
månader för SRB och 27,3 för holstein.
Men endast tio procent av besättningarna har
25 månaders inkalvningsålder, vilket är det
ekonomiska målet.
Krister Gustafsson, husdjurstekniker arbetar
med förbokade fruktsamhetsbesök där fokus
är att hitta de tomma korna, djuren som inte
visar brunst. En fördröjd dräktighet kostar
minst cirka 450 kronor per månad.
Det ringer en larmklocka om det är fler tomma
kor än det brukar vara, säger Krister Gustafsson.
Vid dessa förbokade besök diskuteras även
de mål som respektive besättning har satt vad
gäller till exempel dräktighetsprocent, inkalv-
ningsålder, kalvningsintervall eller reproduk-
tionseffektivitet.
Reproduktionseffektivitet är ett nyckeltal som
visar hur effektivt besättningen hittar de brun-
stiga korna och lyckas med att få dem dräktiga.
Vid förbokade fruktsamhetsbesök kan även
kvigorna dräktighetsundersökas, husdjur-
steknikern kan även göra uppföljningar kring
djurflödet i besättningen. Andra tjänster som
avhorning, ringormsvaccinering, hämta prov-
mjölkning med mera anpassas efter kunder-
nas önskemål.
Kontakta din närmaste driftsplats om du vill
veta mer om förbokade fruktsamhetsbesök.
Bättre fruktsamhet med
noggrann uppföljning
Boka
fruktsamhets-
service