22 4 . 2019 VETERANAKTUELLT >> I den svenska paragrafen står det: ”Okontrollerbara kursavvikelser får ej förekomma. Dessa skall i så fall lätt kunna korrigeras.” En typisk, svensk ”gummiparagraf”. Senare visade det sig, att Ron skulle nöja sig med den skrivningen. ”Mini 1000 har så kort hjulbas att den kan snurra runt med de diagonalt delade bromskretsarna under provet, om man inte håller hårt i ratten och kompenserar.” ”Maxi är OK. Den har också diagonaldelning, men den är lång i hjulbasen.” ”Varför delar ni inte bromskretsarna mellan fram och bakaxeln?” ”Bakhjulen sitter så långt bak och det är för lite vikt där, så att hjulen blockerar, före vi uppnår en retardation av 2.9 m / sek 2. Då hjälper det inte hur bra bromsarna är, om hjulen låser sig före 2.9. ”En sak till, Bengt. Ni får arrangera och montera strålkastartorkare på Mini och Maxi. Åtminstone till att börja med. ”Framåt 1974 -75 kommer vi med en totalt ny serie bilar och då är de större marknaderna Frankrike, Tyskland och Beneluxländerna lagmässigt ganska lika Sverige, och då kan vi skicka de flesta bilmodellerna till Sverige.” Kaffet avslutades och Ken Saunders föreslog att vi skull ta en tur till Abingdon, ”några miles bort”. Jag tackade för den innehållsrika lunchen, och tog adjö av Ron Smith och hans assistent. Så lovade jag framföra hälsningar till några av våra gemensamma kolleger i Bilindustriföreningen, som Ron brukade sammanstråla med i Bureau Permanents Technical Commiteè i Paris. Ron och jag skulle träffas åtskilliga gånger framöver i bilsäkerhetssammanhang och han blev mig till stor hjälp och gav alltid besked, som man kunde lita på. Det stärkte mina aktier hemma på kontoret. Abingdon var tidigare produktionsfabrik för MG, Morris Garage, men nu användes en större del av byggnaden till ”Advanced Projects”. Inte ens Ken hade tillträde till vissa avdelningar. Man arrangerade eller simulerade påkörningsolyckor vid övergångsställen, som då höll på att öka i alla världens storstäder. Man använde dockor i naturlig storlek och med identiska leder, armar och ben, som en människa är uppbyggd med. En SAE- dummy, med internationella mått, som oftast kallades Charlie, användes. Man ville mäta skador i ben, knän, lårben och bäcken. Det hade visat sig vid en stor undersökning i USA, att den påkörda gångtrafikanten fick minst skador, om han eller hon kastades upp på huven och taket. ”Reparationen” av människan blev då avsevärt billigare i pengar räknat. Cyniskt, jovisst, men ibland är det de enda sättet att mäta trafikskador. Bilindustrin runt om i världen, har genom åren sänkt framändan och huven på bilarna, genom att bland annat ”välta” motormontaget, mer eller mindre. Ovanstående är en av orsakerna, luftmotstånd och styling är andra. I en bil, som jag aldrig tidigare sett, hade en airbag, luftkudde, utlösts i bara 10 mph. Den frivilliga teknikern var svagt gul och skär i ansiktet, som efter en boxningsmatch med luftkudden, men skämtade om att han var tacksam för att sidorutan var helt nervevad och framrutan borta. Annars hade trumhinnorna spräckts. Det inträffade nämligen på den levande grisen, vid provet förra veckan. Det blir en kraftig och omedelbar tryckförhöjning i kupén vidden mindre detonationen och mikrosekundsnabba uppblåsningen av luftkudden. ”Vad är det för bil”? frågade jag Ken. ”Vet inte!” Jag såg på honom att han visste. Några år senare förstod jag att det var en Morris Marina. Den kom till Sverige först 1972. Den bil som skulle komma att heta Austin Maxi, och gick under arbetsnamnet ADO71 på fabriken, stod karosseriren och olackerad i ett hörn. ”Här kommer ni kanske få problem med rullbältesmonteringen bak,” sa Ken.”Det var egentligen därför vi åkte hit, så du kan börja fundera på, hur ni skall lösa bältesrullens placering bak”. Återigen igen en svensk särbestämmelse. – Övre fästpunkten minst 45 cm över H-punkten. – Två låsningar, en för snabb utrullning och den andra vid 0,3 g. Acc.- eller deceleration. ”Vi löser det i Sverige”, chansade jag på, och skickade en tanke till Bengt på Auto-Liv i Vårgårda, som alltid löst bältesproblemen för oss. ”När kommer den här bilen till Sverige, Ken ?” ”Rätt snart! -70 eller -71. Först med en 1500-cc enkel överliggande kam och faceliften ett år senare med 1750 motor. 5-växlad, helsynkad. Den fyller gapet mellan 1100/1300 och 1800”. ”Nu åker vi tillbaka till Longbridge. I morgon ordnar jag en transport till Heathrow Airport för dig.” Skönt att komma till hotellet och inta en timmes horisontalläge. Lunchen hade varit i tyngsta laget och alla nyheter snurrade redan runt i huvudet. Klockan elva nästa dag stod en Morris 1800 med chaufför utanför hotellet och körde mig den 15 mil långa motorvägen till Heathrow Airport. Då hade rapporten till VD Hasse redan blivit skriven på engelska, och jag hade ringt honom och meddelat de ganska positiva framtidsutsikterna. Nu skall det sägas, att även om det lät ganska bra, var min erfarenhet den, att något oftast gick snett och tidsschemat kunde förskjutas både ett och två år.
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=