19 VETERANAKTUELLT 1 . 2020 >> bilmärken visade intresse, eller snarare, ”vågade” inte säga nej! Reglerna var glasklara och enkla. Originalutrustning gällde. Om det angavs 88 graders vintertermostat i instruktionsboken, så var det tillåtet, annars inte. Vi ställde upp med Austin Maxi 1500, familjebilen och Morris Marina 1,3. De bilarna skulle vara någorlunda OK, uppgav ”Cold Climate”- experterna på fabriken. Lennart Öjesten kallade till informationsmöte i Stockholm, för att räta ut alla frågetecken, som naturligtvis uppstod. Bilteknikerna är ett uppfinningsrikt släkte, se, och frågorna tenderade att tänja ut alla gränser. De vanligaste bilmärkena fanns med och jag skulle tro att samtliga hade sina trix, för att bättra på värmen och kallstarta snabbare. Botte, Anders Bengtsson, och jag valde bland ett tjugotal termostater i vårt reservdelslager, för att hitta den trögaste, varmaste 88- gradar´n. Botte var en briljant, tänkande mekaniker. Hans humor var torr och omsorgsfull. När han påstod att en bil var ”något solkig”, kunde man omöjligt urskilja bilens lackering. Vi fick till slut ”trimma” en termostat till 100 grader, och chansa på ett kylarlock med högre fjädertryck. Kokpunkten uppgick därmed till 115 grader C vid 0.5 kgs övertryck. Risken för att tätningarna i vattenpumpen skulle visa upp läckage, var stor. Alla dörrtätningar kollades, lås, fönsterhissar smordes, kylarslangar spolades rena, värmereglagen finjusterades, gjutjärnsporer i kylkanalerna slipades bort och batterisyra med tätheten 1.45 anskaffades. Vi, liksom alla de andra, tänjde på de osynliga gränserna också. Volvo påstods ha provat ett tjugotal motorer i sin köldkammare och monterade den bästa i tävlingsbilen. Olja i motor, växellåda och diffen skulle vara Essos 5-20W. Det var order från fabriken. Det var inte snällt mot drev och kugghjul, som mådde bättre av EP-olja. Lustigt, för samma sak hörde vi från nästan alla de andra. Utom av japanerna. Dom ryckte på axlarna och låtsades inte förstå engelska. Vi hämtade upp en tekniker från Longbridges testcenter vid Bromma Airport, på vägen upp till Kiruna. Han lyssnade till namnet Bertie, vill jag minnas. Bertie kollade värmereglagen, fjäderspänsten i flapventilerna i bakluckan för genomströmningsventilationen, om och när dom öppnade. Han kröp och ålade omkring i bilen under hela resan. Från golvet fram och till bagageutrymmet. Med termometer och luftflödesmätare. Termometern på radioantennen varierade hela vägen och satte myror i huvudet på Bertie och hans justeringar. Skulle fläkten vara på? Hel- eller halvfart? Vad håller vi för fart nu? Är flapventilen öppen därbak? Bertie noterade att bakrutan immade igen ideligen och det resulterade i att eluppvärmd bakruta infördes som standardutrustning i länder med kallt klimat på nästa ändring av Maxin. Den med 1750 motor och med mindre skrammel i dörrar och instrumentbrädan. Plastens inträde i bilbyggandet föranledde en hel del skrammel, helt enkelt beroende på att bilfabrikanterna inte köldprovade sina nya produkter under realistiska förhållanden. Det är skillnad på att utprova egenskaper i kallt klimat på en frusen plan sjö och en tvättbrädesväg i 20-30 minusgrader. Det är långt till Kiruna från Göteborg. Botte och jag byttes om att köra och Bertie ålade omkring bland väskor, verktyg och tillbehör. I Luleå väntade Återförsäljaren på att få byta olja och filter till den tunnare lågviskositetsoljan. Vi vågade inte köra hela den långa vägen med i stort sett ”pedalen i golvet” och tung last, med en för tunn olja. Vi märkte senare att synkroniseringen i växellådan ändå tog stryk av den för tunna oljan. Vi hittade till samlingsplatsen i Kiruna och alla bilarna, ett 30-tal, parkerades på eftermiddagen bakom en gemensam linje. Fem meter framför lades ut ett rep, som man på tid skulle köra fram till, efter starten. Temperaturen på natten kröp ned till bara omkring 20 minusgrader. Lennart Öjesten hade önskat betydligt kallare, men Kung Bore ville inte lyssna. Morgonen därpå, klockan nio gick startskottet i 18 graders kyla. Alla förarna med handen på dörrhandtaget, nyckeln redan i startlåset. Grannen, med stoppur i handen, kontrollerade att allt gick rätt till. Vad tungt och långsamt startmotorn jobbade och vad segt ”spettet” hade det nere i växellådan. Inte andas på rutan, för då immar det igen. Och värmeblåset, när det väl kommer, vill jag ha på golvet. Det tog 38 sekunder att få igång Maxin och köra de 5 meterna. Motorn stannade två gånger. Orkade inte. Vad i.....? Oljan i transmission för kall och seg. Mercedesdieseln tog sig fram på startmotorn och Volvon likaså. Se´n startade dom motorn. Men vad hade dom för slags batteri och startmotor, tro? Varmkörning med överenskomna max. 3000 r/m, under överinseende av den kontrollerande grannen och sedan ut på den snöbelagda travbanan. Efter en viss tid, skulle värmen avläsas på tre ställen i kupén. Mellan framsätena. Vid säkerhetsbältenas övre fästpunkt och i baksätet, i vecket, där ryggstödet möter sitsen. Det svåraste stället i bilen, men också en viktig plats för kroppen. Ytterligare två avläsningar gjordes. Resultatet redovisades på flera uppslag av BilExpressen. Japanerna, som då var på väg in i Sverige, använde resultaten som referensvärde på sina olika bilmodeller. Säkert många andra också. Bertie samlade och skrev ner erfarenheter och snackade med sina märkeskolleger. Hur det gick för oss? Starten 8:a för Maxin och i mitten av fältet, när det gällde värmen. Vann gjorde VW Cabriolet, som då var standardutrustad med Eberspächer. 54 grader under suffletten och bilbesättningen lät sig fotograferas efter målgången, barfota på överkroppen. Vilka trevliga och spännande dagar i Kiruna, tillsammans med alla märkeskollegorna. Var så säker på att vi hade roligt. Hemfärden, särskilt mellan Kiruna och Luleå blev rallyinspirerad. Ett 20-tal bilförare i varierande bilmärken ”följa John körde” i hastigheter som vida överskred siffrorna på vägskyltarna utan förklaring. De runda skyltarna, gul botten med röd bård och med stora svarta siffror. Samtliga deltagare var ense om att Vägverket höll turisterna föredömligt informerade om höjden över havet, på detta enkla sätt.
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=