Genom att känna till näringsinnehållet i gårdens foder finns förutsättningar för att optimera foderstaten såväl näringsmässigt som ekonomiskt. Ju fler av de hemmaproducerade fodermedlen som är analyserade desto säkrare foderstat får du och du kan säkerställa att varje djurgrupp får det foder som passar dem bäst. Glöm inte att även analysera din spannmål om du har det – variationerna kan vara större än man tror. För att få det vallfoder du önskar är vallprognoser en bra hjälp. Du kan både skicka in prov på den egna vallen, och följa utvecklingen av vallar i ditt närområde på vallprognos.se. När du skickar in egna prov använder du blanketten för foderanalyser som du hittar på vxa.se eller får från din rådgivare/driftplats. Fyll i uppgifterna för vallprognos samt nr för SMS och mail så du får svaret så fort det är klart. Grönmasseprov kan vara aktuellt om du har rundbalssystem och vill slippa borra i många balar. Ta då prov i strängarna på fältet genom att gå diagonalt över fältet och ta en näve från varje sträng (eller varannan, var tredje, beroende på fältets storlek). Blanda sedan och ta ut prov för analys. För plansilo och limpa är det bäst att borra i det färdiga ensilaget eftersom man då även kan få svar på mängden syror i ensilaget. Syrorna påverkar konsumtionsförmågan och ger även en indikation på hur ensileringsprocessen gått. Kontakta din rådgivare eller din driftplats där det finns en ansvarig för borrning så hjälper vi dig med provtagning. Foderanalysen – en av dina viktigaste insatser på gården Produktionsrådgivare Sofi Öhlund borrar för att analysera. Att gynna mikroorganismer i marken kan leda till ökad kolinlagring och bidra till ett välfungerande ekosystem. Hur vi brukar jorden påverkar mikrolivet. För att öka kunskapen har vi undersökt fem gårdar i Halland. Svamp och bakterier i marken har stor betydelse för jordhälsan. Naturliga jordar innehåller ofta förhållandevis mer svamp än bakterier. Plöjning, kvävegödsling och användning av pesticider kan missgynna svamp och leda till en högre andel bakterier. Det är inte helt klarlagt hur stor betydelse olika insatser har i praktiken. Vi på Växa har under 2021-2022 tagit jordprover på fem gårdar i Halland, där vi testat detta. Mer bakterier än svamp Alla gårdar hade bakteriedominans, men skilde sig åt sinsemellan. En plöjningsfri gård hade högre andel svamp än två av de andra gårdarna. En konventionell växtodlingsgård stack också ut med lägre totalt markliv än övriga gårdar. Det kan bero på lätt sandjord, att där var torrt båda försöksåren och ingen vall i växtföljden. Försöket visade inte några effekter på marklivet av de odlingsinsatser som testades på varje gård, men det är möjligt att det sett annorlunda ut med fler prov per behandling. Gynna svampen Stallgödsel, god växtföljd, minimerad fungicid- och herbicidanvändning och förståndig jordbearbetning är exempel på hur du kan gynna svampen i din jord. Läs mer om projektet på vår hemsida och kontakta gärna oss om du vill diskutera förutsättningarna för att gynna marklivet på din gård! Projektet har genomförts av våra rådgivare Helena Lans Strömblad, Camilla Oskarsson och Ingrid Holmberg. Det har finansierats av Jordbruksverket via medel i Landsbygdsprogrammet. Jordproverna analyserades genom ljusmikroskopering av den norska firman Mikroliv. TEXT: CAMILLA OSKARSSON Vi ökar kunskapen om markens mikroliv Provmjölknings- appen Utvecklingen av Provmjölkningsappen har fortsatt under våren och är nu ute på pilottest hos lantbrukare. Vill även du anmäla dig som pilotanvändare är du välkommen att anmäla ditt intresse till kokontroll@vxa.se 8 | Växa Nytt
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=