VäxaNytt 2-2023

9 | Växa Nytt Svenska mjölkbesättningar har ökat avsevärt i storlek de senaste 10 åren och majoriteten av svensk mjölkproduktion sker idag i lösdrifter. Ca 90% av alla hältor beror på klövskador och det är därför av yttersta vikt att vi förebygger klövskador så att korna kan fungera optimalt i en lösdrift. Ett sätt att förebygga klövskador är att ha regelbunden klövvård minst två gånger per år. För att ytterligare öka den förebyggande effekten av klövvården kan man välja att utföra den under specifika tidsperioder i laktation. När i laktation klövvården utförs är viktigt på grund av att klövskador, liksom många andra produktionssjukdomar hos våra mjölkkor, uppkommer framför allt runt kalvning. Strategisk klövvård bygger på att man klövverkar alla kor minst två gånger per laktation, runt sinläggning och sedan ca 2 månader efter kalvning igen. Om man hittar en allvarlig klövskada vid verkningen efter kalvning bör kon få ytterligare ett klövvårdstillfälle ca 4 månader senare, eftersom hon då betraktas som en ”risk-ko” beträffande klövskador. Har kon ingen klövskada eller en väldigt lindrig skada vid verkningen efter kalvning så klarar hon sig i regel till klövvårdstillfället runt sinläggning. Kvigor bör verkas ca 2 månader innan inkalvning och sedan följa samma schema som korna. Växa har genomfört en studie där cirka 12 000 förstakalvare följdes under första laktationen med avseende på klövvården. Resultaten visar att det var hälften så stor risk att ha en klövskada och ca 30% mindre risk att bli utslagen i andra laktation om man verkade förstakalvarna inom de strategiska tidsintervallen i laktation jämfört med om man verkade i andra intervall. Strategisk verkning är även intressant för att minska stressen för djur och människor vid klövvård. När man verkar hela besättningen ett par gånger per år blir det i regel långa och ibland stressiga dagar. Vid strategisk verkning så kommer klövvårdaren ut oftare och mer regelbundet till besättningen för att verka de kor som befinner sig i rätt tidsintervall och därmed kan man lättare styra så att dagarna blir lagom långa. När klövvårdaren är oftare och mer regelbundet i besättningen finns det även möjlighet att kontinuerligt undersöka akut halta kor och följa upp behandlingar. Målet med strategisk klövvård är att systematiskt förebygga klövsjukdomar genom att skapa optimala förhållanden runt kalvning samt att upptäcka klövskador som trots allt uppkommer i ett tidigt skede. Även med strategisk klövvård kan ju klövskador uppkomma eftersom det finns flera faktorer än klövvård som påverkar klövhälsan. Den regelbundna tillsynen av klövarna som den strategiska klövvården leder till ska då göra att de skador som trots allt uppkommer upptäcks tidigare och därmed kan behandlas med bättre resultat. Klövhälsan har stor betydelse för såväl djurvälfärd som ekonomi genom sin starka koppling till utslagning, produktion och fertilitet. Klövvårdsrutin för bättre klövhälsa När i laktation? Varför? Verkning 1 Runt sinläggning alternativt innan inkalvning för kvigor (1-3 månader innan beräknad kalvning) Optimera klövform och behandla eventuella skador inför kalvning Verkning 2 1-3 månader efter kalvning Korrigera klövform och upptäcka och åtgärda klövskador som uppkommit tidigt i laktationen innan de utvecklas vidare och blir allvarliga Verkning 3 (vid behov) Ca 4 mån efter verkningstillfälle 2 Uppföljning om det fanns en allvarlig skada vid verkning 2 eller Vid behov av klövvård 3 ggr per ko och laktation Sinläggning Kalvning Sinläggning 0 -60 0 60 180 300 Dagar Verkning 1 30-90 dagar innan kalvning Verkning 2 30-90 dagar efter kalvning Ev. verkning 3 120 dagar efter verkning 2 Verkning 1 30-90 dagar innan kalvning 120 dagar 120 dagar 120 dagar

RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=