6 Foto: Göran Billeson Chefens svåraste samtal För ca 15 år sedan började jag forska och skriva kring ett samhällsfenomen vi kallar ”rättshaveristiskt beteende”, där offentliganställda ibland kan ställas inför utmaningar som rymmer krav, kritik, missnöje och även verbala kränkningar. Ganska snart efter att jag publicerat den första boken i ämnet fick både jag och förlaget många brev och mejl från chefer inom offentlig förvaltning: ”Vad gör jag när mina medarbetare får drag av detta beteende?”. Det öppnade upp ett nytt forskningsspår för mig. På sociala medier, som Linkedin, möter jag ofta kommentarer och inlägg som handlar om ”toxiska chefer”, ”chefens härskarteknik” och en lång rad liknande rubriker. Ofta har jag ställt mig frågan var dessa toxiska chefer finns. Jag har inte mött dem. I stället har jag i möten och handledning mött chefer som befunnit sig i en utsatt position med medarbetare som återkommande kritiserar dem, anmäler, agerar ut och styr arbetsplatsen med sitt eget missnöje. Vanligtvis tillskriver dessa medarbetare (som absolut inte är många) chefen en makt som man samtidigt berövar chefen på, vilket ger chefen en känsla av maktlöshet och vanmakt. Vad som ytterligare komplicerar situationen är att dessa medarbetare döljer sin kritik av chefen i en retorik som tycks handla om omsorg för den egna arbetsplatsen. Man uttrycker ett missnöje med arbetsplats och chef, som antyder att man själv bär på ett patos och ambition att förändra något till det bättre. Det låter som ett engagemang men är i grunden en destruktiv hållning där man aldrig tänker tillåta chefen att lyckas. Chefen försöker nå fram till medarbetaren för att skapa tillit och samarbete, men blir Författare till boken Chefens svåraste samtal (Gothia Kompetens 2025) Text: Jakob Carlander, leg psykoterapeut själv mest illagjord. Samtidigt kan chefen se hur denna medarbetare har brister i sitt sätt eget sätt att sköta arbetet. Chefen hamnar därmed i en bisarr situation där hen både ska ta emot kritik, och samtidigt försöka lyfta de brister medarbetaren har. Snart upptäcker också chefen att hen slåss för sin egen existens, eftersom medarbetaren lägger ut sitt missnöje till allt vidare kretsar inom arbetsplatsen. Kollegorna till medarbetaren är ofta tysta, vilket inte betyder att de sympatiserar med denna, snarare är man rädd och tycker allt är obehagligt. Det kan skapa en stark känsla av ensamhet hos chefen. Vi behöver göra skillnad på chefens svåra samtal och de svåraste samtalen. Chefens svåra samtal är möten med medarbetare som bär på starka känslor, men där vi till slut når fram till varandra. MI, motiverande samtal, är här ett utmärkt redskap för chefen, där man kan hjälpa medarbetaren att släppa taget om de starka känslorna och börja mentalisera på nytt. (Mentalisera:
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=