I Gouvdageaidnu (Kautokeino) har två viktiga samiska institutioner länge behövt större och bättre lokaler: dels den samiska nationalteatern Beaivváš, dels gymnasie-och renskötselskolan Sámi joatkkaskuvla ja boazodoalloskuvla. Lösningen blev att låta de två samsas i samma lokaler och uppdraget att rita den helt nya byggnaden gick några av Norges mest framstående arkitekter och konstnärer, bland annat från internationellt kända Snøhetta. Resultatet har fått namnet Čoarvemátta, det nordsamiska ordet för renhorn, vilket syftar på formen av tre grenar som möts i en bas. Synliga träkonstruktioner, sten från närområdet och samisk konst förstärker den lokala förankringen, samtidigt som hållbarhet och anpassning till den yttre miljön står i fokus. Čoarvemátta har väckt uppmärksamhet långt utanför Sápmi och nyligen blev det klart att det kommer att få det prestigefyllda DOGAmerket för design och arkitektur. ”Årets mottagare visar att god arkitektur handlar om mer än form och funktion. Här används arkitektur aktivt för att möta konkreta behov, styrka gemenskap och minska slöseri med resurser. Detta är arkitektur för framtiden!”, konstaterar DOGA i ett pressmeddelande. Hyllad arkitektur stöder samisk identitet SAMEFOLKET • 5 Hur fick du idén till Bröllopsfesten? – Jag älskar sättet som vi håller bröllop på i Kautokeino. Det är ett gemensamt projekt mellan två släkter, där familj och vänner arbetar tillsammans. De serverar, står i baren, diskar koppar och håller koll på säkerheten. Men vad händer om familjerna inte kommer överens? Om den ena familjen är så dysfunktionell att de ödelägger ett helt bröllop bara genom att vara sig själva? Jag började skratta för mig själv när jag tänkte på hur mycket som kan gå fel! Det finns lika mycket mörker som humor i berättelsen. Vad hade du för tankar om det? Var du rädd för att det skulle spä på fördomar om glesbygd i norr? – Jag ville skriva om de mörkare sidorna av livet, men tänkte att det kunde vara smart att använda humor för att ”lura in” publiken i mitt universum. Jag ville ta med tittarna på en emotionell berg- ochdalbana. Kanske det bästa exemplet på hur allt kan gå från ljus till mörker är i slutet av avsnitt tre, där vi verkligen går ner i mörkret tillsammans med Belle. Hur har Bröllopsfesten tagits emot i Guovdageaidnu (Kautokeino) och norska sidan av Sápmi? – Många älskar serien och har sett den flera gånger och det är jag jätteglad över. Mitt mål har hela tiden varit att vi ska börja se varandra och prata med varandra. Inte nödvändigtvis i den offentliga debatten, men att vänner och familjer öppnar sig för sådant som är svårt. Hej Åse Kathrin Vuolab, som skrivit och regisserat hyllade teveserien Bröllopsfesten som utspelar sig i Guovdageaidnu (Kautokeino) i norska delen av Sápmi. Serien produceras av norska NRK och kan ses på SVT play. FOTO LARS OPSTAD – Kort efter att Bröllopsfesten haft premiär hörde jag talas om två väninnor som suttit och gråtit tillsammans efter att ha sett serien. De hade börjat prata om saker de upplevt; den ena hade blivit våldtagen och den andra hade en notoriskt otrogen man. När jag hörde det kände jag att jag uppnått det jag ville. FOTO LARS PETTER PETTERSEN
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=