SAMEFOLKET • 47 OMVÄRLDEN Urfolk i Ecuador förföljs efter fredliga demonstrationer Inskränkningar i mötesfrihet- en, undantagstillstånd och överdrivet våld mot fredliga demonstranter... Ecuadors president Daniel Noboa slår våldsamt ner sociala protester bland landets urfolk, fastslår människorättsorganisationen Human Rights Watch. TEXT CHRISTIN SANDBERG FOTO WIKIMEDIA COMMONS, CHRISTIN SANDBERG Patricia Gualinga, urfolksaktivist som tillhör Kichwafolket och är från Sarayaku i den del av Amazonas som ligger i Ecuador. Skenande priser, militarisering och gruvdrift har lett till stora men fredliga demonstrationer i Ecuador. DET SOCIALA missnöjet har länge pyrt i Ecuador. I september 2025 mynnade det ut i stora organiserade och fredliga protester i samband med att president Noboa tog bort bränslesubventionerna, vilket fick priset på diesel att stiga med femtio procent. – Redan tidigare svåra levnadsvillkor, inte minst för urfolken, fick protesterna att ta fart. Framför allt riktade de sig mot presidentens gruvvänliga politik och mot militariseringen av landet, berättar urfolksaktivisten Patricia Gualinga för Samefolket och tillägger att även ett omstritt gruvprojekt i regionen Azuay har bidragit till protesterna. Miljö- och urfolksorganisationer ledda av Ecuadors största urfolksorganisation Conaie (Confederación de Nacional- idades Indígenas del Ecuador) gick i bräschen för manifestationerna. Många av dessa organisationer och deras ledare har därför blivit måltavlor för statens våld och förföljelse, med frusna bankkonton och anklagelser om terrorism. Enligt en rapport från Human Rights Watch använde ecuadorianska myndigheter hemliga underrättelserapporter för att frysa bankkonton under pågående protester med målet att undergräva de pågående demonstrationerna. CONAIE:s ordförande Marlon Vargas fördömde det statligt sanktionerade militära våldet. Enligt Vargas var det regeringens strategi att skylla på urfolken för att skicka militären på dem. I en video på Facebook fördömer Vargas även attacker mot sjukvårdsvolontärer och journalister samt rasistiska handlingar utförda av militär, då de klippte av håret på två unga män tillhörande urfolket Kichwa, Otavalo. Långt hår är för Kichwafolket en markör för identitet och kulturell tillhörighet. Höstens protester skedde i en nationell kontext med eskalerande våld mellan kriminella nätverk i kampen om att ta kontroll över narkotika- och vapenhandeln. 2025 har rapporterats vara det mest våldsamma året någonsin i Ecuadors historia med 8 272 mord registrerade under perioden 1 januari till 28 november. 95 procent av morden tillskrivs kriminella nätverk. Staden Guayaquil är en av de värst drabbade. Samma stad var också epicentrum i Sydamerika för coronapandemin, som i början av 2020 ledde till att döda människor låg längs gatorna. PRESIDENT NOBOA har svarat med hårdare tag vilket har lett till militarisering. Urfolksaktivisten Patricia Gualinga säger till Samefolket att det ändå finns hopp efter den senaste folkomröstningen, där presidenten sökte stöd för grundlagsändringar som skulle tillåta utländsk militär närvaro i landet, men där folket sade nej. – De lagändringar som föreslogs skulle även ha inneburit ett hårt slag mot urfolksrättigheter. Nej:et visar att det ecuadorianska folket inte vill se lagändringar som inskränker våra rättigheter, säger Patricia Gualinga.
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=