Rebecca Davidson hoppas på kallare somrar och utvecklade metoder för att skydda renarna mot parasiter. 34 • SAMEFOLKET SÁPMI RUNT En inbjudan från en renägare blev inledningen till det forskningsprojekt som nu pågår. – När vi såg hur stora förlusterna var och hur långvariga effekterna blev insåg vi behovet av mer kunskap. Därför sökte vi forskningsmedel för att studera parasitens livscykel och hur vi kan ge renskötare bättre verktyg, berättar Rebecca Davidson. FORSKARGRUPPEN har tagit fram en klimatmodell för att beräkna smittotrycket. Hjärnhinnemaskens utveckling är nämligen helt beroende av temperatur. – Parasiten måste utvecklas i en snigel för att bli smittsam för renen. Vid svala somrar kan det ta upp till tre månader. Men redan vid tio grader går det snabbare, och vid över 20 grader kan utvecklingen ta så lite som två veckor. Vi tror att den extremt varma våren och sommaren 2018 är en avgörande orsak till det kända utbrottet i Trøndelag, säger Rebecca Davidson och förklarar att forskningen nu fokuserar på hur de mest utsatta djuren kan skyddas med medicin: – Målet är inte att utrota parasiten, utan att hålla den på en låg nivå. Särskilt kalvarna behöver skydd under den mest kritiska perioden. Två långtidsverkande preparat har testats i djurförsök, med effekt i 40 respektive 80 dagar. Det längre preparatet saknar ännu marknadstillstånd inom EU. I nästa steg av projektet ska 60 kalvar följas med GPS i både skogs- och fjällmiljö. Kalvarna delas i tre lika stora grupper, där två behandlas med olika preparat och den tredje inte får någon behandling. – Då kan vi se vad som faktiskt ger bäst skydd, säger Rebecca Davidson och betonar att det medel som ges idag, Ivermektin, inte är ett vaccin: – Det är ett antiparasitmedel som bara verkar i ungefär två veckor. Ges det i juli hjälper det inte om smittan kommer i september. PARASITER ÄR dock bara en del av ett större problem. Trycket till följd av det förändrade klimatet är synligt. – Klimatförändringarna påverkar betestillgång, orsakar värmestress och leder till tätare djurhållning vid stödutfodring. Det ökar risken för flera sjukdomar, säger Rebecca Davidson och understryker vikten av att lyssna på renskötarnas erfarenheter och den traditionella kunskap som redan finns: – Mycket av det vi nu ser har renskötare varnat för i generationer. Samiskan rymmer också viktiga nyanser och begrepp som ofta går förlorade i andra språk. Flexibilitet i renflyttar och tillgång till varierade säsongsbeten är avgörande för att minska smittotrycket. Att låta renen flytta efter naturens villkor är en förutsättning för friska djur. Ett djur som hålls på samma plats blir mer utsatt. Framåt hoppas forskarna både på kal�- lare somrar och på bättre metoder att minska parasittrycket. ”Mycket av det vi ser nu har renskötare varnat för i generationer.”
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=