SAMEFOLKET • 33 Renskötseln hotas i ett förändrat klimat varmare somrar ställer nya krav på veterinärmedicinsk forskning När somrarna blir varmare ökar hotet från parasiter. Hjärnhinnemasken har redan slagit hårt mot renhjordar i Saepmie. Veterinären och forskaren Rebecca Davidson leder ett forskningsprojekt som kan ge renskötare nya verktyg för att minska smittotrycket. TEXT NATALIE CARRION FOTO NATALIE CARRION, LINE OLSSON ILLUSTRATION AV REN NATALIE CARRION NÄR VETERINÄREN och forskaren Rebecca Davidson flyttade till Romsa (Tromsø) i den norska delen av Saepmie blev arbetet med renar ett naturligt steg. Regionen är på samisk mark och renskötsel en självklar del av landskapet. Rebecca Davidsson är verksam vid norska Veteriærinstituttet och har en doktorsexamen i parasitologi. – I samband med flytten arbetade jag i två projekt, ett om kalvdödlighet hos ren och ett om parasiter på ren på Island. Men 2018 förändrades allt, berättar hon. Det året skedde ett omfattande utbrott av hjärnhinnemask i Trøndelag. Konsekvenserna blev dramatiska. – En renskötare förlorade upp till 75 procent av sin hjord över några år. Det blev ett uppvaknande för oss alla. Det påverkar inte bara enskilda djur, utan hela renskötselsystemet, säger Rebecca Davidson och fortsätter: – Förlorar du kalvarna får du inga moderdjur nästa år. Om angreppen återkommer under flera år går det till slut inte att ersätta de djur som försvinner. Vid låg smittbelastning kan det vara så att inga symtom eller endast viktnedgång visar sig hos renarna, men vid hög smittbelastning kan symtomen vara tydliga. Renar kan få ett tydligt ”knäck” i ryggen, problem med bakbenen och neurologiska skador som gör att de inte kan följa flocken. – I vissa fall vandrar renen i cirklar eller pressar huvudet mot sidan. Andra magrar, trots god tillgång på bete. Ibland kan ett djur verka friskt ena dagen och hittas dött nästa. Sjuka renar kan bli friska, men det kan ta flera år då de behöver extra vård och omsorg. SÁPMI RUNT
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=