SAMEFOLKET • 15 AKTUELLT Brå vill se strängare straff för hatbrott mot samer Forskare som har granskat hatbrott mot samer förespråkar strängare straff när renar dödas. – Renens kulturbärande värde bör förtydligas, säger Lisa Wallin, utredare på Brottsförebyggande rådet, Brå. TEXT KRISTER STENLUND FOTO POLISENS FÖRUNDERSÖKNING Brottsförebyggande rådet föreslår ett nytt juridiskt synsätt som skulle innebära att dödande av renar ska ge strängare straff. RÄTTEGÅNGEN mot den 22-åriga man i Umeå som åtalats för att ha kört på och dödat renar är bara ett av flera fall där gränsen mellan å ena sidan skadegörelse och djurplågeri och å andra sidan hatbrott tycks svår att definiera. – Det är fullkomligt solklart att det här ska betraktas som ett hatbrott, säger renägarnas advokat, Inger-Ann Omma. Åklagaren tycker sig däremot inte kunna styrka hatbrott. – Om personer inte uttryckligen säger något som visar att de har en uppfattning om samer som är nedsättande kan det vara svårt att bevisa hatbrott, säger Lisa Wallin som häromåret ledde Brås utredning om hatbrott mot samer. Utredningen presenterade flera konkreta förslag, bland annat ett som handlar om renar. När renar dödas och polisen utreder fallet brukar den juridiska rubriceringen bli stöld eller skadegörelse. – Sådana brottsrubriceringar reflekterar inte det renskötaren och även renen drabbas av, säger Lisa Wallin. Rättegången mot 22-åringen avslutades nyligen, domen offentliggörs i slutet av februari. Då avgör Umeå tingsrätt om gärningen ska betraktas som ett hatbrott. Brås utredning föreslår ett nytt juridiskt synsätt som tydliggör att renen är särskilt skyddsvärd utifrån ett kulturbärande perspektiv. – Det kan göras på olika sätt, till exempel genom en särskild brottsrubricering. Men renens kulturbärande värde skulle redan idag kunna förtydligas genom att man i större utsträckning säger att det handlar om grov stöld, säger Lisa Wallin. KONSEKVENSEN av ett ändrat synsätt skulle kunna bli strängare straff och därmed – kanske – en större vilja hos polisen att utreda den här typen av brottslighet. Fler än en renskötare har genom åren insett det lönlösa i att anmäla. – I vår studie är polisen väldigt tydliga med att deras prioriteringar bland annat baseras på brottslighetens straffvärde. Det finns en tendens att prioritera ner mängdbrott som stöld och skadegörelse, konstaterar Lisa Wallin. I en annan studie har forskare granskat Polismyndighetens förmåga att upptäcka och utreda hatbrott. – Generellt sett när det handlar om hatbrott är bevisläget besvärligt, inte minst när det handlar om hatbrott mot samer. Man kanske hittar ihjälkörda renar på fjället och ett skoterspår, men inget annat. Då kan det vara extremt svårt för polisen att komma vidare, säger Görel Granström, jurist och docent vid Umeå universitet. Forskarna har tagit del av och analyserat samtliga polisanmälningar, förundersökningar och domar gällande hatbrott år 2018. Vad krävs för att en anmälan ska resultera i åtal och fällande dom? Den frågan har forskarna sökt svar på. – Det vi tycker oss se är att utfallet ganska mycket beror på vem som tar upp anmälan. Hur något definieras inledningsvis kan få stor betydelse. Det är viktigt med utbildning även för medarbetare som tar emot anmälningar på telefon, säger Görel Granström. DJUPARE kunskaper om hatbrott och förmåga att ställa rätt frågor bedöms vara andra framgångsfaktorer, liksom hur polisen organiserar sitt arbete. I Sveriges storstadsregioner finns särskilda utredningsgrupper som jobbar mot hat- och demokratibrott. Forskningsprojektet finansieras av Veten-skapsrådet och resultatet ska presenteras under senvåren. Görel Granström beskriver hur poliser själva har bett om hjälp med att analysera sina utredningar av hatbrott. – Vi hoppas kunna komma med vettiga rekommendationer, säger hon.
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=