NR 4 2013
❘
SVENSK SKYTTESPORT
❘
17
SM OCH RM I NORDISK
trap häg-
rade i somras för Ove och Sara Lund-
ström, far och dotter från Forshaga
Jakt- och Sportskytteklubb. Ove skul-
le här utmana de andra herrarna i klass
50+. Sara skulle försöka slå de med lite
mer rutin och klättra upp på damernas
pall. Mästerskapet var förlagt i Karl-
stad. På banor som de två, som inte
bor alltför långt därifrån, passade på
att avlägga några träningspass på.
– Det är bra att få känna på banan
innan man ska dit och det är skarpt
läge. Så vi var där och gjorde några trä-
ningar, och tränade hemma så vi var
väl förberedda, säger Ove.
– Det är fina banor men de är inte
lättskjutna. Så att vi har haft fördel på
så sätt. Men det är skillnad på träning
och tävling. Vid tävling kommer hor-
nen fram mer, säger Sara.
Tävlingsdags
Den 6 juli var det så dags för mäs-
terskapets första dag, och det var en
härlig sommardag med kanonförhål-
landen. Sara började bra. Sköt 88 träff
av 100 och låg en duva efter flerfaldige
svenska mästaren Mia Gustafsson.
– Det var inte mycket att göra där,
utan det var bara att ladda om till da-
gen efter. Hon är ju en tuff konkur-
rent, säger Sara.
Ove var däremot mindre nöjd. Med
95 träff låg han tre duvor efter Falkö-
pings Christer Fredriksson som ledde.
Men Ove hade en plan.
– Jag tänkte inför söndagen att om
jag tar in en duva i varje serie så finns
det läge, och det var precis vad som
inträffade! Så jag gick in som tvåa in
i finalen. När finalen började tap-
pade han direkt på första plattan, så
det blev ett helt annat läge. Jag tap-
pade också några. Tre duvor i finalen
var för mycket för att kunna vinna,
men det räckte till att skjuta sudden
mot Bosse Bergquist. Då drog jag den
långa stickan i finalen på sjätte duvan,
för då bommade han. Det var onödigt
spännande kanske, men det är så det
ska vara – det ska vara tätt.
Det var Oves första individuella
guld i skytte, och det är klart att det
smakade bra.
– Det kändes riktigt gott alltså, för
jag har strävat efter det i många år.
Det blev det stora segervrålet efter,
när det blev klart. Jag har bara vunnit
i lag förut, så det var det första indivi-
duella i skytte. Jag har tre SM tidigare,
men det var som konservator så det är
inte riktigt samma sak. Det är bra att
sprida ut tecknen lite!
Ett segervrål som hördes
Samtidigt som Lundström den äldres
segervrål ekade ut över de värmländ-
ska nejderna, stod Lundström den
yngre och sköt final på banan bredvid.
– Mitt under serien hördes ett jät-
tevrål, men jag visste inte vem det var.
Det var klart att det var spännande,
säger Sara.
Sara lyckades dock behålla fokus,
och efter en tät fajt med Mia Gustafs-
son kunde Sara knyta ihop säcken och
bärga sitt första SM-guld.
– Jag vet inte om det inträffat förut,
att far och dotter skjutit till sig SM på
samma dag förut. Ingen kan dra sig
till minnes det. Så det var extra roligt.
Inom tjugo minuter hade vi vunnit
SM båda två, säger Ove.
Och egentligen blev det mer me-
daljer till familjen än så. Detta då Mia
Gustafsson är Oves partner och del i
skyttefamiljen.
– Jag fick se slutet på finalen. Det
var lite spännande, för när jag kom dit
och tittade låg Sara och Mia lika. Så
det blev en kamp, men Mia tappade
två och Sara kunde vinna. Det var ju
en ren familjefejd. Det kunde inte bli
mer spännande än att de gjorde upp i
final, säger Ove.
Frekventa besök på banan
I november, när denna intervju sker,
är det mindre nordiskt trap-skytte än
i juli. Men visst händer det ändå att
Ove och Sara Lundström åker ner
till banan i Forshaga och tränar några
rundor. Ibland ensamma, ibland ihop.
Mesta träningen, och tävlingen, ligger
dock under vår och sommar.
– Vi tränar mycket tillsammans, det
gör vi. Vi har ganska bra förhållanden
på skjutbanan. Det är bara sex-sju da-
gar per år som det är skjutförbud och
de som har nyckel dit kan skjuta mel-
lan 8-20. Men vi brukar försöka träna
tisdagar och torsdagar. Då är det blan-
dad kompott, säger Sara.
– Det kan vara 20 skyttar en kväll,
fyller Ove i.
– Det är bra träning, för då får man
verkligen öva den mentala biten.
Många som är inte så insatta i gre-
nen vet inte hur det går till, och gör
kanske lite provanläggningar mellan
skotten och tar lite extra tid på sig.
Störningsmoment kan man kalla det,
säger Sara.
Ensamträning står också ofta på
agendan.
– Jag försöker åka upp och göra
två bra serier och koncentrera mig
på skotten. Ibland ställer jag kastarna
så att jag får vissa duvor. Ibland kan
man nästan bli rädd för till exempel en
högerduva, om det gått lite dåligt. Så
det gäller att jobba bort det. Det är en
fördel att kunna ta skott för skott, och
inte bara jaga resultat, säger Sara som
fokuserar på kvalité påmånga träning-
ar hellre än kvantitet på få träningar.
Detaljnötning
Ove är ordförande i Forshaga Jakt-
skytteförening, och som sådan går
nästan inte en dag utan att han besö-
ker banan. Ofta för eget skytte.
– Jag försöker skjuta 50 skott och
ibland 100 för att hålla fokus längre.
Ibland kan jag åka ner två timmar en
förmiddag och träna på någon detalj.
Man får ju vissa idéer, om att ”det
måste jag få till”. Då får jag stå där
helt mol allena och det är det nyttigt.
Ibland kan någon som står och tittar
analysera vad man gör, det är också
nyttigt. Det är så små saker som skiljer
fiasko från succé, kanske att du lyfter
huvudet lite. Många inom skyttet har
ofta tänket ”jag kan själv”, men det är
fel många gånger. Du förstår kanske
inte vad du gör själv, då måste man
få hjälp, säger Ove som genom åren
haft Gunnar Söderbäck och Lars-Åke
Maxstadh att lyssna på extra mycket.
Ove i sin tur är den som coachat
Sara. Mer eller mindre framgångsrikt.
– Har man problem så åker man
upp och ställer sig och får lite nya tips.
OVE OM
SARAS
STYRKOR
Hon är mentalt stark
när det börjar tätna till.
Jag tror inte att hon
blir nervös. Hon kanske blir det, men
hon visar det inte i alla fall. Ju träng-
re läge, desto mer kommer hornen
ut. På det viset tror jag att hon klarar
sig riktigt bra.”
SARA OM
OVES
STYRKOR
Att han kan stänga av
allt runtomkring och
fokusera på det han ska
göra, trots att han ibland har många
bollar i luften. Många gånger skulle
man kunna släppa en bomb bredvid
honom, men det skulle han inte
märka.”
”Tillsammans vann vi guld” säger
t-shirten, och det gjorde Sara och Ove.
Även om t-shirten i sig kommer från
Skellefteå som tog SM-guld i hockey i
våras. ”Det är min barndomsstad, jag är
född i Skellefteå. Endast det bästa är
gott nog.” säger Ove.
