ANUNDSJÖ AKTUELLT NR 4 2026 21 rännan” väg 348 forsar vårt gröna guld vidare i hög fart till förädling. Ingen mänsklig hand behöver länge röra timret. Flottleder återställs. Fisken och pärlsnäckans miljö ska förbättras. För att få mera mat till kök och kätte slet våra fäder för att förvandla blötmyrar till susande åkrar och höbärande lägdor, men ska nu återvätas. Det gäller att rädda klimatet och den biologiska mångfalden medan befolkningspyramidens bas smalnar och toppen breddas. Alla trivs inte bland sten och stål och mänsklig trängsel. I dalens frid och skogens famn ser de i stället älvorna dansa, åarna flyta lugnt och själen finna ro, för att uttrycka sig poetiskt och lätt överdrivet. Man köper en gård, börjar hugga ved, staplar, tar in lite och tänder en mysig brasa i öppenspisen. Taket är redan sänkt. Här är inte långt till vänner och bekanta, strövstråk och natur finns inpå knuten, potatis, jordgubbar och grönsaker växer tätt intill och vid stugfoten spirar blommorna. Jag behöver inte tömma kontot på en bostad som kostar skjortan. Personen som går på vägen känner jag, vet hans namn och var han bor. Vandraren ler och lyfter handen till hälsning. Är det en ny måste jag byta några vänlig ord. Vi samtalar om vädret och president Trumps senaste bravader. Han påstår sig jobba arslet av sig. Då blir det väl ingenting kvar säger vi och skrattar lite småelakt. Vi förfasas över att gängkriminella på sina håll skjuter och spränger vilt. Det likna ju gangsterväldet i Chicago på sin tid, fast där och då var det alkoholen, nu är det knarket här orsaken. Men hjortronens vita blommor lyser från myrmarkerna och älgar har observerats nere på lägdan i morse. Det lovar gott. Älgfärsbiffar och glass med hjortron som efterrätt hägrar. Grannen berättar en lycklig jakthistoria. Agneta på Sörgården avslöjar att hon en gång ville jaga älg, tagit jägarexamen och inhandlat ett 308 Winchestergevär. Väl på pass dök så skogens majestätiska kung upp i all sin ståt. Vår vän blev överväldigad och ropar och stampar med fötterna för att schasa iväg det ståtliga djuret. Ledaren för laget var missnöjd förstås. Du får aldrig vara med nån fler gång. Du skrämde iväg älgen så att grannlaget fick skjuta den i stället. Här är jag någon, känner mig hemtam, får vikänsla, folk bryr sig och är glada over att någon flyttar hit, särskilt om barn är inblandande. Vänlighet och omtanke är omfamnande. Jag vet. Jag var själv en nyinflyttad på 1970-talet. Den nybyggda skolan ger barnen en lugn och trygg skolgång med mobilfrid och magisk lekplats vid Rudtjärnsbäcken. Jag börjar bli lantis, känner mig trygg och trivs. Handlar i de lokala affärerna. Älska Anundsjo står det på muggen jag köpt. Jag börjar hålla med. Att ta en tur till Solbergsbacken och dansa nedför ett slalomhang och störtloppsbrant för att sedan svänga lurviga ben till ett populärt dansband iförd Helly Hansen är härligt och häftigt. Ett bit mat på gästgiveriet lockar folk långt ifrån. Jag visste inte det fanns så många människor i Anundsjö yttrar en stadsbo förvånad när hen står och väljer mellan läckra rätter. Den livsviktiga hälsocentralen och apoteket är än fullt bemannade, men tanddoktorn har bara tid för barn och Karius och Baktus numera. Resorna till bilbesiktning, tandläkare, bank, Jula och systemet vill jag helst slippa. Svärmor sa ofta: He jer som de jer men int som de bort. He gå som i grenskacklen (vad det senare betyder kan du försöka klura ut). Sockenborna kämpar nu för att stoppa den inre blödningen och bibehålla nödvändig service och jobb. Helst öka. Tre banker på nära gångavstånd en gång har övergett bygden till exempel. Det lokala sambandet bröts till nyföretagandets nackdel. Vi får nöja oss med ICA, bankomaten på torget och de digitala tjänsterna men att få tala med en människa överträffar tekniken. Minst en dryg halv timme väntar dem som måste ringer de bortflyende telefon. Nu är det många som ringer. Du har plats 48 i kön. De styrande partierna har trott på centrala lösningar. Kommunal och statlig verksamhet har stått först i flyttkön och övergett glesbygden. Ett ”bra ”exempel är polisen. Det fanns en gång tre lokala poliser, chef och kanslist på polisstationen med arrest. Nu finns ingetdera. Att lägga ned ett omtyckt kommunalt äldreboende i Moliden med 50 anställda eller en väl fungerande skola i Myckelgensjö var ett oschysst nacksving som ytterligare minskade möjligheten att bo här. Men några av de 53 boende i den vackra byn ordnade tjurskalligt en egen matbutik när alla
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=