VeteranAktuellt 4-2020

VETERANAKTUELLT 4 . 2020 byta ut det som fallerar och montera ihop allt. Men utan att vara alltför flummig, vi pratar nu om en ganska vanlig tvåtaktare från 1950-talet som kunde köpas in för en billig peng, men som efter några år totalt försvann ur ägarens intresse, ett öde som tyvärr drabbat många fina motorcyklar. Vad tänker jag gå igenom nu då? Jo, när jag ”tjänstgjorde” som besöksguide på MCV-museet i Umeå en söndag i augusti 2017 kom tre äldre personer in på besök. En av de besökande personerna, en kvinna, berättade att hon ville sälja en gammal motorcykel efter hennes avlidne make! Jag sa att enligt hennes beskrivning var det inte direkt vad jag sökte efter, men att ett besök gärna kunde göras kommande måndag. Jag och hustrun Barbro for dit på måndag som utlovats och vi föll direkt för charmen. En helt orörd svensk motorcykel från 1952 med en enda ägare! Den hade enligt registreringsbeviset köpts in ny av en fabriksarbetare från Abborrträsk utanför Åmsele. Det mest troliga blir om man läser mellan raderna, att titeln var fabricerad, det handlade om en tonårig kille som jobbat i hop pengar och köpt en lätt motorcykel. Den hade efter inköpet använts i fem år och sedan utgjort en slags prydnad och hinder i diverse garage och förråd. Ett parasoll hade fallit över tanken, målarfärg hade stänkt på motorcykeln, bilar hade säkerligen knuffat till den ett flertal gånger vid parkering. Fordonsuppgifter: Rex Solospeed 1952, Villiersmotor 10 D, tvåtakt med vändspolning, effekt 4.5 Hk vid 4000 v/min, slagvolym 125 cc (50x69 mm), vikt 75 kilo, marschfart 60-75 km/h, passagerare får icke medföras. Utrustning: Verktygsväska i läder, bollhorn Pris: 1495 kr Sagt och gjort, köpet blev av och kompisen Per Jonsson fick senare ställa upp vid hämtandet av motorcykeln. Nu visade det sig att kvinnan som sålde motorcykeln och Per var gamla arbetskamrater vilket blev en kul överraskning. När vi kommit tillbaka till garaget inspekterades motorcykeln och vi fick rikta centralstödet för att den skulle kunna stå stadigare. Men att kunna starta motorn var inte möjligt i detta läge då det fattades några detaljer i gasreglaget. Vi upptäckte att framgaffelns gummidamasker hade fallit i bitar och att framgaffeln var sned, troligtvis hade någon slags avkörning eller kollision skett. Vid demontering av cylinder och kolv visade det sig att hålet för kolvbulten var ovalt! Cylindern måste borras ut, vevstaken glappade i höjdled, det märktes att slitaget var stort. En annan överraskning var att det fanns mässing- och stålrullar i vevlagret. Hmmm, var det något slags hopkok eller var det som det skulle vara? Storändans lagerbana i vevstaken hade sprickor vilket skulle innebära att lagerbanan måste borras ut och en ny monteras dit. Jag tog därför med cylinder och kolv till Uffe på Motorslip i Umeå som kontrollerade vad som var bäst att göra. Resultatet blev att borra cylindern och köpa en överdimension av kolv och en ny packningssats. Jag kontaktade Villiersservice i England om delar och frågade om vevstaken och mässingrullar. De svarade att det är mässing-bronsrullar och var original, men att det bästa var att byta ut vevstaken och köpa en ny kolv med kolvringar. Vevstaken skickades därför som utbytesdel till England. Då motor och växellåda hade plockats isär tyckte vi att alla lager skulle bytas ut, då slitaget hade varit så stort. Vid sökande på Ebay kunde jag ropa in en ny lagersats för 395 kr, en lite udda upplevelse att i dagens läge sitta vid datorn och beställa nya 65-åriga delar. Senare på hösten besöktes veteranfordons-marknaden i Falun och jag fick tag på lite Rex-delar, en komplett ny baklykta och en ny lagerkona till bakaxeln. Jag köpte bokstäver och siffror för att göra en skylt med texten REX 1952. Avslutningsvis, före hemfärd från en bitvis regnig marknad, hittades ett par passande gummihandtag och diverse ämnen till bromsbackar. Efter ett tips från några kompisar inköptes två styrväxeldamasker på Biltema i Umeå som ersättning för framgaffelns gummidamasker. När framhjulet med bromsmekanism tagits lös konstaterades att bromsmekanismen var helt intakt och i nyskick! Frambromsen var knappt använd, troligen utifrån förre ägarens körteknik att enbart använda fotbromsen. Bakaxel insmordes med nytt fett och monterades, lager rengjordes och den nya lagerkonan sattes på plats. Nya däck och innerslangar beställdes och levererades från Norscand i Söderhamn. Ett Husqvarna original bollhorn ropades in på Tradera som tidstypiskt skulle sitta på styret. Vid sökande på internet hittades namnet för delen som saknades i gashandtaget. Den kallades för glidsten och var placerad i styrstången inuti gashandtaget. Tydligen var det ganska vanligt på vissa tyska motorcyklar med invändigt gashandtag. Funktionen var Nedplockad motor 11

RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=