3 . 2021 VETERANAKTUELLT 8SSVWLJQD F\NODU XU KDYHW 30 Brukar ofta på hustruns inrådan gå en promenad, nästan varje morgon runt arena och kaj. En måndag-morgon stod ett 15-tal rostiga cyklar på kajen, förstod att dom var bärgade ur vattnet. Morgonen efter var kameran med, varför visste jag inte klart, men några bilder togs i varje fall. Ingen människa var i närheten som störde mig, funderingar om kajens betydelse för oss boende i en hamnstad, som Ö-vik, dök upp i min hjärna. På fyrtiotalet och fram till åttiotalet var aktiviteten stor med tre kranar i arbete med att lasta och lossa massvis med båtar. Såg framför mig affärsmän som ofta tog en promenad, en kajrunda på morgonen, två och ibland fyra herrar med händerna på ryggen. Undrade vad deras samtal kunde handla om, var det samhällsproblem eller det egna företaget eller kanske: ”Vad ska vi ta till kaffet idag”. Efter avslutad kajrunda dracks det kaffe på Stenmans Konditori. Borgmästaren, dryga två meter lång var med ibland, historien vill berätta att han en olycksalig dag ramlade i vattnet, frågan var om han med sin längd nådde botten, det var folkhumorn som ställde frågan. Cyklarna på kajkanten fick hjälp upp ur vattnet av ett gäng amatördykare som utbildades med cykelbärgning. Vi åsynen av cyklarna blev jag påmind om att, för många herrans år sedan träffade jag en gentleman, inte i Ö-vik utan på annan ort som sa, då han hörde att jag var Ö-viksbo; ”därifrån har jag ett roligt minne- min militärtjänst gjorde jag på en isbrytare, vi låg i Ö-viks hamn några dygn runt nyårshelgen och på nyårsdagen kl. 8.00 skulle vi iväg och bryta is. En okristlig tid på dygnet för oss som ”friat” hela natten tyckte han”. Vi pratar om slutet -40 talet eller tidigt -50 tal, då var det sparkföre även runt staden. När grabbarna lämnade sina respektive brudar var tiden knapp. Nöden har ingen lag sägs det, valet var enkelt stod det en spark på en gårdsplan så tog man den ”till låns” för att hinna till avgång. När kapten äntrade kommandobryggan och såg alla sparkar beordrade han ut grabbarna, göm undan sparkarna, var som helst vi kan inte lämna 20-30 sparkar på kajkanten, det är för avslöjande. Några hamnade bakom en snöhög andra bakom byggnader men de flesta hamnade i vattnet allt enligt den berättande gentlemanen. Närjag såg cyklarna på kajkanten, erinade jag mig sparkhistorien. // TEXT & FOTO: Håkan Nordin Flera fynd: Kundvagnar och fällbara stege Renoveringsobjekt?
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=