VeteranAktuellt 2-2021

VETERANAKTUELLT 2 . 2021 21 rike, ja från hela Europa som samlades på kvällarna och grillade, drack gott och berättade upplevelser för varandra. När vi sedan åkte vidare så kunde vi följas åt flera stycken, om vi var på väg åt samma håll. En härlig tid att få uppleva. För att bevittna minnena från 2:a världskriget så besökte vi sedan det bevarade koncentrationslägret Dachau utanför München och sedan körde vi upp till Hitlers Örnnäste ovanför Obersalzberg i Bayern. Vägen hit var krokig och brant och den sista biten upp, vilken är den brantaste i Europa, var avstängd för trafik och bara trafikerad av egna bussar. En fantastisk upplevelse som gav höjdskräck, mytomspunnen historia och en obeskrivlig utsikt över ett av Europas vackraste landskap. Nu var vi mitt inne i Alperna och vägarna var dramatiska och skräckinjagande, hemska enligt Ruth. Bl.a. så körde vi i Österrike den berömda Hochalpenstrasse över Gross Glockner-passet, vilken går på en höjd på 2500 m ö h och är en av alpernas högsta. Snö och kyla mitt i sommaren gjorde det extra kusligt och dramatiskt. På vägen ner så kom vi till den lilla vackra alpbyn Heiligenblut, en oas i ett mäktigt bergslandskap. Här stannade vi ett par dagar eftersom många andra svenskar också hade sökt sig hit. Vi hann även med ett besök i skidorten Zell am Zee. Detta var ju under Ingemar Stenmarks storhetstid och när folk fick höra att vi kom från hans trakter i norra Sverige så blev vi höjda till skyarna och bjudna på fria drinkar i barerna. När resan gick vidare så fick vi sällskap av ett par andra svenskar från Gävle, och med dem körde vi in i Italien. Här var temperaturen över 30 grader och det är hett även på en motorcykel. Vi körde genom Tolmezzo. Udine, Trieste och vidare till visumkontrollen vid den Jugoslaviska gränsen. Väl inne i Jugoslavien längtade vi efter sol och bad i Medelhavet, så vi körde till den lilla turiststaden Novigrad på Istrien Rivieran och slog upp tälten på campingen där. Idag tillhör denna del av Jugoslavien det nuvarande Kroatien, och är ett välutvecklat turistområde, men på den tiden var det fattigt, ingen kunde engelska och de flesta turisterna var ryssar och andra öststatare. Men alla var trevliga och vänliga och här stannade vi i nästan 1 vecka. På kvällarna hade dom underhållning av olika slag, bl.a. en kille som hoppade med motorcykel över turister! Vi blev erbjudna att lägga oss, men avtackade. Jag kunde se att många beställde stora ölsejdlar med en röd dryck som dom kallade för Bums, vilken jag naturligtvis var tvungen att pröva. Det visade sig vara en form av svalkande vin som var mycket gott. Normalt sett så brukar ju vätska som man sväljer åka ner i magen, men den här gick rakt upp i huvudet! Vi besökte även den gamla charmiga staden Porec med sina trånga gränder och välbevarade kultur före det var dags att vända hemåt igen. Hemresan gick över delar av nuvarande Slovenien, Österrike och många mil på tyska Autobahn. Efter färjan tillbaka från Kiel till Göteborg så återstod 2 dagar genom Sverige och slutligen var vi hemma i Lycksele igen efter 3 veckor och 700 mil på mätaren. Resan blev ett minne för livet och skulle följas av fler resor, bl.a. till Paris i Frankrike och London i England, men det får jag berätta om vid ett annat tillfälle. Bennys Suzuki 1000 såldes ett par år senare och blev kvaddad av nye ägaren. Min Gold Wing däremot finns fortfarande kvar i min ägo och används. Den ändrade dock utseende 5 år efter denna resa, då jag och Ruth fick barn. Jag byggde på en sidvagn och släpvagn, samt lackade den i Hondas Ruby Red, och så ser den ut än idag. // ross Glockner-passet. på playan delhavet. Jugoslavisk knutte hoppar över modiga turister. Trång gata i staden Porec.

RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=