VeteranAktuellt 1-2020

En tonåring 0255,6 0,125 LJǏNjNJ Vid köpet fick jag med en del reservdelar. Redan samma år hörde en person från Piteå av sig och var intresserad av ett kronhjul med rätt antal kuggar. Det fanns och en leverans med bussgods gjorde honom till en nöjd kund. Med miljötänk à la Greta skulle vi kalla det för återbruk. Några småsaker har jag haft nytta av och en extra stolsrygg visade sig bli användbar. Besiktningarna / hälsoundersökningarna under åren har mest varit UA, alltså utan anmärkning. Enligt journalerna från 1998-2016 har det bara varit en antydan till hälsoproblem vid tre tillfällen. 2006 var det glapp i signalhornet och 2012 vägrade hastighetsmätaren att röra på sig. Båda fungerade före och efter besiktningen så jag tror min tonåring blev stressad av situationen och det liksom låste sig. 2016 var det en ålderskrämpa som hade kunnat ställa till det. En bult där bak som skulle hålla vänster krängningshämmare på plats hade gängat upp och satt löst. När besiktningsmannen visade mig hur det såg ut, var jag snabbare än blixten med att ta fram verktygslådan och la skiftnyckeln i hans hand. Han drog fast den. Hemfärden kunde ske tryggt och säkert och jag var väldigt tacksam över att ha blivit upplyst om ett dolt fel. Den besiktningen gjordes 30 maj och om jag har tolkat Trafikverkets nya regler rätt så blir det inga fler besök. Men då måste man ta ett större ansvar själv har jag förstått. Morrisen har fått åka på många utflykter inom Medelpads gränser. Jag vill att den ska lära känna sin hembygd och det har den verkligen fått göra. Nästan varje år i augusti har det varit rally med bl.a. manöverprov. Vi har inte varit på pallen men delta är gott nog. Övriga delen av sommaren anordnas ett stort antal utflykter så min tonåring har fått en god social träning när det gäller att umgås med andra märken. Löpande underhåll ansvarar min man för, men i pengar har min tonåring klarat sig med en väldigt låg veckopeng. Registerhållningsavgiften 2003 var blygsamma 35 kr och veteranbilsförsäkringen ruinerar en inte. Bränslefilter, batteri, lampor, nya radialdäck med slang och en punkterad innerslang efter en vinter med tomt däck är i princip de enda utgifter vi haft på alla dessa år. 2005 blev det en buckla på höger framskärm efter att någon okänd backade på min parkerade bil. Det var lite surt då det i alla fall kostade en självrisk på 1500 kr. Vi som har örhängen brukar få akta sig så att man inte fastnar eller stöter till för det kan ju göra skada. Min tonåring får akta körriktningspilarna och man får inte kliva ur förrän de är nerfällda. Efter några tillbud sitter det nu i ryggmärgen. Hösten 2018 började framstolarna ha likheter med trasiga jeans där trådarna hänger och huden under är synlig. Jag har ingen förståelse för den typen av mode så detta måste åtgärdas. En transplanterad kederlist, inköp av böjda nålar och en trådrulle för totalt 86 kr tillsammans med lite eget arbete så var revorna lagade. Nu i sommar ska min Morris åka på semester och träffa kompisar. Det är släktträff i Järvsö 3-5 juli och jag har lovat att vi ska åka dit på slingrande inlandsvägar på behörigt avstånd från E4. // Vid midsommartid 2003 blev jag ägare till en Morris Minor från 1954. Nu har vi 2020 och jag kan konstatera att den har varit i min ägo i 17 år och därmed är min Morris en tonåring. Den har haft en lugn och harmonisk uppväxt och tagit ansvar när så har behövts. Då menar jag att bränslemätaren har visat rätt, startat prickfritt, lyset har fungerat liksom signalhornet. Jag har känt mig trygg i dess sällskap trots att det inte finns säkerhetsbälte och stolsryggen är kort. Den har inte trilskats eller ställt till med besvär. Nej, tvärtom har jag varit stolt över min lilla kattungeliknande bil i sin ljusgråa päls. Min tonåring tar också väldigt liten plats till skillnad mot tonåringar av kött och blod. TEXT & FOTO: Ingrid Westlund 29 VETERANAKTUELLT 1 . 2020

RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=