VETERANAKTUELLT 1 . 2020 27 – Pappa!! Kan jag få våran 245:a och göra om till EPA... jag blir ju femton nästa år? – VA!! Ska du inte ha en sån sommorbror Tobias hade? Du har väl sett den på kort? – Ja jag vet inte syrran, tyck´ du en Duett är fränare? –Japp, i alla fall hans, den va´ju rosa!! Så skriver vi 2020 och tänk att vi har ett nytt decennium som presenterar nya bilmodeller, nu med större fokus på olika drivmedel och skattesnack. För 100 år sedan hade Ford kommit igång med sitt ”löpande band” och ca 15 miljoner T-Fordar producerades mellan 1908-1927 för att gemene man skulle ha möjlighet att transportera sig både lättare och fortare. När en T-Ford fyllde 30 år och blev klassad som veteranbil så var kanske många av er läsare i skolåldern. Bilmodeller som Chevrolet Bel Air 1;a generationen kom 1950, motorprinsen Bertil Bernadotte vurmade för den tvåsitsiga Aston Martin med 105hk och en topphastighet på ca 210 km/h och Volvo Duetten föddes 1953 och bjöd på både söndagsutflykt och tjusiga äventyr enligt en påkostad reklamfilm. I år blir bilar från 1990 klassad som veteranbil. Tänk.. en Lamborgini Diablo, en Lexus LS 400, Mercedes Benz 300 SE eller en BMW 320i Coupe´! Volvo var i ett utvecklingsläge i början på 90-talet där 700 modellerna var populära och där 900-serien tog fart 91/92. Våren 1990 tog även Saab upp konkurrensen med en 900i 16 cabriolet. Ja det gäller att hänga med och acceptera att ”nya” bilar också blir veteraner och kult för nya generationer som växer upp och blir motorintresserade. Våra barn älskar vår Volvo 245:a – 88 som startar i alla väder och som sladdar lite lätt nu på snömoddiga vägar. Det viktigaste är inte HUR gammal bilen är utan att vi bevarar vår kulturskatt oavsett årsmodell. Å tänk…undertecknad är en årsmodell -74 som nästa år blir veteran i Skellefteå (flyttade hit -91) Men trots snart 30 år i Guldstaden så tillhör hjärtat Kramfors och Ångermanland! 27 Rapport från glada bil-änkan… TEXT OCH BILD: Kristin Jonsson, Skellefteå Åtta personer döda i bilrally Med all aktning för den intressanta och framtidsrika automobilindustrien måste man i alla fall beklaga de vådliga, öfverdrifter hvartill dess utöfvare göra sig skyldiga. Den senaste stora täflingen Paris-Madrid sätter ett svart kors i automobilismens historia, och antagligen bli täflingarna på öppen landsväg hädanefter förbjudna. Bara mellan Paris och Bordeaux åtta dödade på fläcken, tre lifsfarligt sårade och ett dussin allvarsamt skadade, det är ju ett nätt resultat. En af de mest berömda sportsmannen, Marcel Renault, ville åka om sin konkurrent: med 100 kilometers fart rök vagnen upp på ett träd och rullade två hvarf öfver sig själf. Renault framdrogs med båda benen krossade, och knappast något hopp gifves för hans vederfående. Lorraine-Barrow sökte undvika en hundracka och körde upp mot ett träd. Vagnen krossades i små smulor. Maskinisten dödades på fläcken. Ofvannämnda ägaren förlorade ena benet och är för resten ohyggligt tilltygad. Mr Stead sökte på nästan samma ställe köra om sin närmaste täflande, men vagnen kastades i diket. Maskinisten blef mindre skadad, men Stead råkade under vagnen, framdrogs i ett fasiligt tillstånd och bars till en gård, där han afled. En annan vagn fattade eld och dess ägare, Porter, blef fast under vagnen och bokstafligen brann upp. En tredje vagn körde öfver en kvinna, som dödades på fläcken. Tre kilometer bortom Angouléme blef en hel skara åskådare öfverkörda. Vagnens maskinist, en soldat och en bonde dödades ögonblickligen. Sonen till en stor automobilkonstruktör samt vagnens förare sårades lifsfarligt. Flera åskådare kommo undan med lättare skador. Sex kilometer från Angouléme sökte en stor automobilhjälte, monsieur Richard, att undvika ett åsnespann. Vagnen rök ut på fältet och både förare och maskinist sårades allvarligt. En herre på motorcykel likailedes. På ett annat ställe öfverkördes ett litet barn. För öfrigt ha två vagnar blifvit krossade, men utan människoförlust. Som sagdt, åtta dödade, tre hopplöst skadade samt bland andra sårade åtminstone tre som bli krymplingar – detta är ju ett skönt resultat på en eftermiddag! Skall det icke sättas en gräns för sådan vanvettig sportfanatism? Angående den förestående täflingen i Irland om Gordon Bennets pokal. Vägarne äro där lika pittoreska som farliga, och särskildt finnes en punkt, berättar tidningen, där allvarliga katastrofer synas oundvikliga. Företagsamma industriidkare ha på den kritiska punkten uppfört åskådarläktare, och i synnerhet engelsmännen slåss om platserna till ett så rafflande skådespel som bjuder på krossade refben, öppna hufvudskålar med rinnande hjärnor, kroppar slungade genom, luften samt vrålande vagnar på rygg med hjulen i vädret. Spännande lär vara den schwung hvarmed en vältrande töff-töff slungar sin förare flera meter högt i luften, hvilket för resten är fördelaktigare än att bli dragen under vagnen. Forts. i nästa nummer...
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=