I november genomfördes flera nya förändringar i avelsvärderingen. Införandet av en ny beräkningsmetod för exteriöra egenskaper, Single Step, förändringar i avelsvärdet för kalvningsegenskaper och införandet av ett nytt delindex i avelsvärderingen för kött på mjölk. Single Step ett nytt sätt att värdera djuren Traditionellt sett har vi avelsvärderat djur i två steg först baserat på dess härstamningsinformation och egen prestation och efter det har de djur med genomisk information fått en ytterligare värdering. För att få en jämnare övergång mellan djur som går från genomiska avelsvärden till avkommeprövning eller avelsvärden på egen prestation införs Single step. Med Single step värderas all information om djuret i samma steg vilket ger förstärkta resultat för alla djur. Finslipning av kalvningsegenskaper Syftet med förändringarna är att få ett säkrare avelsvärde för kalvningsegenskaper. Det är även en del i projektet EuroGenomics Golden Standard som går ut på att alla länder anslutna till EuroGenomics registrerar och analyserar genetisk data på samma sätt. Detta för att kunna utbyta information med varandra på ett enklare sätt. De största skillnaderna kommer att ses hos tjurar från den röda rasen där knappt hälften av tjurarna kommer röra sig mer än 2 indexenheter. Förändringen är mindre hos hondjur, där beräknas 10-20 procent av hondjuren ändras mer än 3 enheter. Ungdjursöverlevnad hos kött på mjölk Nu finns ungdjursöverlevnad som nytt delindex. Ett avelsvärde som är viktigt ur både ekonomi, djurvälfärd och ett konsumentperspektiv. Indexet består av tre delar ungdjursöverlevnad dag 1-30, överlevnad dag 31-200 och ett kombinerat index av de två nämnda. Arvbarheten är idag ganska låg men vi ser en tillräcklig variation mellan tjurarna så att en förändring genom avel kan ske. Är du intresserad av att veta mer hittar du information om alla förändringar i vår avelsvärdering på hemsidan. Flera nya förändringar i avelsvärderingen Varje kalv har ett syfte Idag har vi möjligheter som inte fanns på kartan för 20 år sedan. Vi har möjlighet att bestämma och optimera djuren som föds på gårdarna. Med genomisk analys kan vi hitta djur som har potential att leva länge i våra stallar, har bra juverexteriör eller egenskaper som är lämpliga i just ditt stall. Att från början med hög säkerhet veta vilka de bästa rekryteringsdjuren är, och se till att de djuren föder en kvigkalv gör att du snabbare når din gårds avelsmål. Nyckeln i att öka avelsframsteget på gården är att använda sig av köttras. Då minskas allteftersom andelen djur som har sämre förutsättningar att lyckas. Gruppen med kvigor som föds kommer därigenom ligga på ett högre medeltal och risken för att behöva slå ut förstakalvare minskar. Syftet med kalven avgör valet av dos Vilken köttras man använder om man ska använda x/y-vik beror på vad som ska hända med kalven senare. Med NBDI, Nordic Beef on Dairy Index, kan du välja en köttrastjur med en avelsprofil som lämpar sig efter den typ av produktion kalven ska gå in i. Du kan även välja att få endast tjurar eller kvigor beroende på vad som efterfrågas. Dagens moderna teknik gör att vi har verktygen till att optimera vår produktion – Ett riktigt skifte i avelsarbetet ute på gårdarna. På nästa uppslag eller på vxa.se kan du läsa om hur Björn Hjalmarsson på Bockerud jobbar med köttras i kombination med x-vik i sin besättning. 13 | Växa Nytt
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=