Kvaliteten på ensilaget har stor betydelse för tillväxt och utveckling för växande ungnöt och i slutändan en stor effekt på gårdens ekonomiska resultat. För en bra muskeltillväxt krävs protein i foderstaten och för att bibehålla tillväxten under den senare delen av uppfödningen behöver även energivärdet i foderstaten vara bra. För att lyckas bra med sin ungnötsuppfödning krävs en strategi för vallproduktionen. Det färdiga ensilaget kan variera avsevärt i näringsinnehåll beroende på skördetidpunkt, vallens sammansättning, väderförhållanden och ensileringsprocessens kvalitet. För att minska gårdens behov av inköpta fodermedel, framförallt proteinkoncentrat, krävs ett ensilage med ett bra näringsinnehåll vad gäller fiber/smältbarhet, råprotein och energi. Tidigare skördat ensilage ger högre smältbarhet, mer energi och mer protein (med rätt gödslings- och/ eller grödstrategi) Ett ensilage med högt energivärde och god smältbarhet ger ungnöten möjlighet att växa snabbt med en relativt begränsad mängd kompletterande kraftfoder. En hög smältbarhet på ensilaget ger ett bättre foderutnyttjande och en högre intagskapacitet av fodret. Bättre grovfoder ger lägre uppfödningskostnad Ovan ses en jämförelse för två foderstater med två olika ensilage med 40% ts, medel (smb 75 %, Rp 160, energi 10,9 Mj) och låg (smb 68,5%, Rp 120, energi 10,0). Grundförutsättningarna för foderstaten är en uppfödningsintensitet där man vid 17 mån slaktålder når en slaktvikt på 300 kg. Kostnaden för ensilaget i exemplet är ett snittpris baserat på marknadspriset för ensilage under 2025. Denna kostnad påverkas av många faktorer som anläggningskostnad, gödslingskostnad, skördemaskiner, förvaringssätt och kg ts. Med ett ensilage med bättre näringsvärden kan man under en uppfödningstid på 17 mån spara nästan 800 kr/djur vilket i en besättning som skickar 100 ungnöt till slakt per år ger en besparing på 80 000 kr. För att optimera produktionen är det därför viktigt att: • Analysera det skördade grovfodret • Anpassa foderstaten efter grovfodrets kvalitet • Räkna foderstat för att på bästa sätt matcha djurens behov med gårdens foder För hjälp att ta analyser och tolka resultatet samt räkna och anpassa foderstaten för gårdens växande ungdjur finns Växas produktionsrådgivare tillgängliga. Vi hjälper er att vässa produktionen och förbättra resultatet via rådgivning och uppföljningar. Hur kan man få större genomslag från sina bästa hondjur och samtidigt öka takten i avelsarbetet? För dikoproducenter kan embryoteknik vara ett intressant verktyg. Trots stor potential används metoden i begränsad omfattning i svenska dikobesättningar, bland annat eftersom den upplevs som svår att komma igång med. För att öka kunskapen inom området har Växa nu inlett projektet ”Effektiv användning av embryoteknik i diko- besättningar – från planering till genomförande”. Projektet riktar sig till dikalvsproducenter, rådgivare med mera och syftar till att ge praktisk och teoretisk kunskap om embryospolning och embryoöverföring. Genom embryoteknik kan flera avkommor produceras från samma ko under en kort tid. Det gör det möjligt att snabbare sprida värdefulla egenskaper och få tillgång till genetik som annars kan vara svår att använda i Sverige. Lennart Svensson, Hamra- gård har bland annat använt metoden för att få in nordamerikanska blodslinjer i sin Herefordbesättning. - Genom embryon kan vi få tillgång till genetik som annars kan vara svår att importera. Det har gett oss möjlighet att bredda härstamningarna i besättningen och få fram flera intressanta avelsdjur, berättar Lennart. Hösten 2026 genomför Växa två digitala föreläsningar med fokus på planering, val av donator och mottagardjur, genomförande, ekonomi och erfarenheter. Lennart betonar vikten av att ha rätt förutsättningar: - Det viktigaste är att mottagardjuren är i bra skick och i rätt brunst. Börja gärna med några utvalda djur i stället för att satsa stort direkt. Om det inte lyckas första gången ska man inte ge upp. Min erfarenhet är att man brukar vara nöjd om omkring 50% av mottagardjuren blir dräktiga. Målet med projektet är att sänka tröskeln för dem som är nyfikna på tekniken och ge konkreta verktyg för att lyckas. För den som accelerera avelsframsteget kan embryoteknik vara ett värdefullt komplement. Optimera vallutfodringen till ungnöt Så kan embryoteknik stärka din dikobesättning Ensilage låg Ensilage medium Foderslag Foder kg Kr/kg Summa kr Foder kg Kr/kg Summa kr Ensilage kg ts 1125 1,90 2138 1707 1,90 3243 Korn 1704 1,85 3153 1135 1,85 2100 Koncentrat 230 6,32 1454 96 6,32 607 Mineraler 25 9,39 235 25 9,39 235 Total foderkostnad 6980 6185 674 Hamras London ET, född efter ett embryo importerat från Kanada. Foto: Lennart Svensson Tips från Lennart Svensson Hereforduppfödare, Hamragård i Falkenberg 1. Börja i mindre skala. 2. Välj mottagardjur med omsorg. 3. Lägg stor vikt vid brunstpassning. 4. Ge inte upp om första försöket misslyckas. 5. Ett dräktighetsresultat på omkring 50% är ofta fullt godkänt. Kontakt: Madicken Hallström, Avelsfrågor köttras, madicken.hallstrom@vxa.se 13 | Växa Nytt
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=