SAMEFOLKET • 57 Dálvve ja tjoaskes PER-ERIC KUOLJOK I KRÖNIKA KORT PÅ SVENSKA Vinter och kyla Människan är aldrig så liten som när det är sträng kyla. När temperaturen sjunker ställs allt på sin spets, särskilt när man färdas med bil eller snöskoter. Den morgonen på väg till skiljningsgärdet i Harrå visade termometern - 35 grader och längs vägen kröp kylan ner mot - 40. Trots förberedelser stannade bilen plötsligt. I väntan på bilbärgning gick det inte att sitta kvar. En eld gjordes upp i skogen tills hjälpen nådde fram. I sträng kyla blir det moderna livet tungrott. Förr var det enda viktiga att hålla värmen och samla ved när kylan bäddade med sitt kalla täcke. ULMUSJ IJ le goassak nåv unne degu gå le ruossetjoaskes. Gå galggá labudit ålggojt de dav biedjá gájkka dagojt nijbbegähtjáj, sierra gå galggá bijlajn jali degu dal skoterijn vuodjet. Nåv guhkev gå li barggo majt sinna máhttá dahkat de ij älvvu, min dalá gå galga labádit ålggon jali bijlajn vuodjet de la årrot vároj nanna vaj li galle biktasa ja vädtsaga jus vájvástuvvá ja bijlla hähkkat ganuk jali galmmá. Dat lij duorastak ja bástetjoahkkára vijmak lidjin dálkij ja tjoasskemij tjadu ållim lárkagárddáj Haruj (Tjårruj). Idedis gå guovlastiv termomiehttarav de vuosedij -35 dáse galmasa bielen. Ij gå biedjat lávkav vuodjagáhkoj, gåjkkebiergojn, duolldekáfav termosij ja tjáhtjeruvsav ja soames apelsijnav. Lijgge bivvambiktasijt hähttu dievddet bijla maŋŋegähtjáj ja diehttelis goajvov ja áksjo mij álu le fáron. Bijlla le tjuodtjum kabelijn ijá birál ja motåvrrå álkket vuolgij gå tjoavddagav dassalij sisi. Gäjnon lij hájn tjoasskásup, vargga -40 gráda. Gå vássiv Jiellevárev de lij buoremus dievddet dieselav vaj bijllagággá le dievas vaj ij sjutjo sisste ja sjatta tjáhtjen ja galmá båhttjijda. Dat lij bájkoj bivvalabbo, min ienemusát vuollel -30 gráda. Gå ållijiv Harurahtájij de lij buorre miella ja diehtiv vaj ruvva ålliv tjårruj gånne gárdde l ja danne låbddusin luluj årrot bivvalup. Hähkkat de bijlla ber ganugij ja mån ájádalliv vaj dat ber lij oalljo mij galmmij. Nå de mån merriv vaj hähttuv skuolkkat viehkev ja åttjudit viehkev mij máhttá doalvvot muv ja muv bijlav Jiellevárráj. Na gå skuolkkiv nummarav mij lij Stockhoalmmaj de lij ihkeve tjielggimus åvddål gå ájgás bådijma. Dan tjoasskemin dal ij ulmusj tjåhkkåha bijla sinna gå diehtá vaj sjaddá vuorddos. Ij gå tjoahkkit gåjkke muorajt ja dålåv dahkat ja muorajs le dal miehtsen galle. GÅ VARGGA gålmå tijma lidjiv vuorddám de viehkke ållij. Vuoddjen lij nissun mij lij jåhtåm gieresvuoda diehti Ängelholmas Jiellevárráj. Sån gehtjaj dav stuor dålåv ja javlaj, dat lij vuostasj gierde gå sån lij vásedam vaj soames lij dållimin ja bådij rahtebällás farra gå bijlas gå sån bådij ja galgaj gádjot ja viehkedit. Sån giehtoj vaj biejvev åvddåla lij gádjum åvtåv gut dåssjå anij ånasasák bájdátjav, jinssabåvsåjt ja jåggiŋŋgábmagijt. Sån lij tjåhkkot bijllan ja lij häggagähtjáj goallomin. Mujsta manáj buoret ja måj besajma mannuj liegga garásjaj. Gå dán birra tjáláv de huomáhav ietjá dáhpádusáv tjoasskema diehti. Miján lij lárkkam muhtem låge jage ájgge Stuppágárdden, ja dalloj lij -47 gráda. Muv sijda vuorrasamos gut åroj soames mijlav bijlajn gárdes ij lim berustam bijlav mannuj biedjat sån farra lij válldám skoterav ja dajna vuodjám badjel guokta mijla gárddáj. Sån anij vaj vehi galmmadaláj vuojedijn ja lij gárvodam lijge vestav ja assáp ráhpugijt. Sån lij dållimin lanján gå mij iehtjáda ållijma dåk. Dat lij mihtos bivvis ålmåj ja vilá iv dádjada gåk sån biváj dajt moadde mijla vuodjet skoterijn gitta stubbáj. Gå la tjoaskes de gájka dago sjaddi ålov låsedu ja gássjelappo dálásj viessomin gå li huodnaha ja dajn li gålgge tjátje ma e beras galga tjihttat. De le sämmi gå galggap dahkat manojt mijá vuojánij, lehkus dal bijlla jali muohtavuoján. Dålusj ulmusj ällim dakkár sjuro. Sij årrun låvdagådijn ja duolldeája lij álu sutten. Dålen siján ällim mijáj lágásj vájve. Siján lij dåssjå ájnas muorrit ja bivvat gå lij ruossetjoaskes.
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=