SAMEFOLKET • 11 AKTUELLT LKABs förslag till Gabna sameby väcker bestörtning I ambitionen att förbättra samarbetet med Gabna sameby lanserade bolagets VD en idé: Om Per Geijergruvan i Kiruna klyver samebyns marker mitt itu, kan renarna fraktas i lastbil mellan beten. Ett bevis på total okunskap om renskötsel och samebyars arbetssätt, menar Lars-Marcus Kuhmunen, ordförande för Gabna sameby. TEXT KRISTER STENLUND FOTO NATALIE CARRION/SAMEFOLKET/G.RUNAR GUDMUNDSSON/ LKAB PRESSBILD DET VAR i en intervju med Dagens Nyheter som LKAB:s avgående vd Jan Moström lade fram sina funderingar. Han betonade LKAB:s och Per Geijer-gruvans betydelse för regionen, Sverige och Europa. – Kan inte renarna passera områdena till fots, då får man låta dem passera på djurtransporter, sa Jan Moström. Utspelet gjordes kort efter att Gabna sameby sagt upp samarbetsavtalet med LKAB. Samebyn beskriver avtalet som en kuliss. – Vi ser helt enkelt inte meningen med det här avtalet som mest tycks underlätta för LKAB att få sin vilja igenom. ”Samråden” är ett skådespel där samebyn får tala, men vi har aldrig reellt inflytande eller får rimliga resurser, säger Lars-Marcus Kuhmunen. LKAB tog emot samebyns besked och nickade inkännande. – Det är även vår bedömning att vi behöver förnya avtalet för att skapa en bättre samverkan framåt, svarade Pia Lindström, direktör för miljö och hållbarhet på LKAB. Lars-Marcus Kuhmunen ser framför sig hur bolagets kommunikationsstrateger slet sitt hår när de kort efteråt läste intervjun med vd:n. – Vd saknar kunskap om renskötsel och samebyns verksamhet, men också om urfolksrätt och vilka rättigheter samebyar har, säger Lars-Marcus Kuhmunen. HUR LKAB tänker sig ”en bättre samverkan framåt” är oklart. Pia Lindström hänvisar till bolagets kommunikationsavdelning, som i sin tur meddelar att LKAB inte har något att tillägga utöver det som framgår av bolagets pressmeddelande. I en annan intervju, den här gången i Aftonbladet, beskriver LKAB:s kommunikationsdirektör Niklas Johansson Per Geijer-problematiken på liknande sätt: Renar behöver flyttas två gånger per år. ”Det måste gå att lösa, om man vill”, säger han. – Renskötsel handlar inte först och främst om att flytta renar. Det handlar om renbetning, att renar ska kunna beta sig fram i landskapet och överleva. Om LKAB inte vill förstå renskötselns förutsättningar kan jag inte se att en dialog är möjlig, säger Lars-Marcus Kuhmunen. KRISTINA SEHLIN MACNEIL är forskare vid Várdduo, centrum för samisk forskning vid Umeå universitet. Hon har undersökt hur samer i Sverige upplever och värderar utvinningsföretags arbete med socialt ansvar. I djupintervjuer med samiska personer beskrivs en påtaglig okunskap hos företagen om samisk kultur och samiska förhållanden. – Att bolag inte förstår sig på renskötsel och kopplingen mellan mark, människa, djur och natur är inget nytt. Här blir det väldigt tydligt, säger Kristina Sehlin MacNeil om LKAB-chefernas utspel. I hennes studie upplevs stora statliga bolag som minst transparenta och minst lyhörda för samiska perspektiv. Intervjupersoner beskriver hur de kan ha arbetat upp en dialog med ett bolag, varpå medarbetare byts ut och man tvingas börja om på ruta ett. – Forskningsdeltagarna berättar att de själva kan behöva utbilda bolagspersoner som de ska ha dialog med. De beskriver också hur bolag lejer bort sitt sociala ansvarstagande till underkonsulter. Även där växer glappet mellan bolag och samebyar, säger Kristina Sehlin MacNeil, som menar att olika aktörer – särskilt statliga bolag som LKAB och Vattenfall – behöver förstå konsekvenserna av sina handlingar för samiska samhällen.
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=