Å
r 2013 kännetecknas av högt fo-
derpris och lågt mjölkpris i början
av året, men med en tendens till
stigning av mjölkpris i slutet på året. Hol-
steinkornas högre mjölkavkastning har
samma ekonomiska värde som SRB-kor-
nas bättre hälsa. Beräkningarna har gjorts
av rådgivare Tobias Andersson hos Växa
Sverige och är gjort som mjölk och kött
minus variabla och fasta omkostnader.
Högre produktion hos Holstein
Holsteinkornas högre avkastning gör att
intäkten från mjölk blir högre för dem,
även när man tar hänsyn till mjölkens fett-
och proteinmängd. I bidragsberäkningen
för 2013 var mjölkintäkten per ko och år
för SRB-korna 26 100 kr. Samma siffra för
Holsteinkor ligger på 1 700 kr högre.
SRB har bättre hälsa och kräver
mindre tid
SRB-korna har generellt sett en lägre sjuk-
domsfrekvens. I kokontrollen ligger SRB
på antal sjukdomstillfälle per 100 kor på
25,9 %. Motsvarande siffra för Holstein är
32,6 %. I det stora hela är SRB-kornas
sjukdomsfrekvens i samma storleksord-
ning som Holsteinkornas, som har en lak-
tation mindre, dvs. en SRB-ko i tredje lak-
tationen har samma sjukdomsfrekvens
som en Holstein-ko i andra laktation. En
lägre andel av SRB korna är självdöda el-
ler avlivas på gården, vilket betyder att an-
delen Holsteinkor till slakt blir lägre. Den
högre sjukdomsfrekvensen hos Holstein-
korna gör samtidigt att tidsförbrukningen
till att sköta korna blir högre.
En undersökning i Sverige visar, att Hol-
steinkor ger högst avkastning och SRB-
kor har bäst hälsa, hållbarhet och kräver
mindre tid. Det ekonomiska resultatet
blir därför lika för de båda raserna.
SRB och HOLSTEIN
ger samma lönsamhet
En ny undersökning i Sveri-
ge visar att lönsamheten för
2013 var i stort sett densam-
ma för SRB- och Holsteinkor.
Skillnaden mellan raserna är
marginella i Sverige totalt sett,
men på det enskilda företaget
kan bilden vara en annan. Det
är därför viktigt att man väljer
de djur/raser som bäst passar
den enskilda gårdens förut-
sättningar - samt den ras man
tycker om att arbeta med.
U
nder 2013 DNA-testades 10 000
röda- och 10 000 Jerseykor och
kvigor med i LD-projekt sub-
ventionerat av VikingGenetics. Syftet
med projektet är att kunna ta in hon-
djur i referenspopulationen och öka sä-
kerheten på de genomiska värdena. Det-
ta är särskilt viktigt för VikingRed och
VikingJersey. LD står för Low Density,
och betyder att chippet innehåller färre
genetiska markörer än det DNA-chip
som används vid analysen på tjurkal-
var.
Genomisk test och härstamningstest
på samma gång
Samtidigt som man tar ett genomiskt test
på ett djur, får man också uppgift om
härstamningen är korrekt på djuret.
Bland de djur som testats under 2013 är
andelen individer med felaktigt angiven
far ca 2 %. Vi fick även bekräftat att det
sker en viss undervärdering av de ge-
nomiska avelsvärdena (GEBV) av kvigor
och unga tjurar för både VikingRed och
VikingJersey. Preliminära resultat visar
som vi hoppats på att säkerheten på de
genomiska avelsvärdena för de flesta
egenskaper får en klar förbättring när
hondjur läggs till referenspopulationen.
Nya subventioner från VikingGenetics
under 2014
VikingGenetics styrelse har beslutat att
även 2014 subventionera DNA-tester av
hondjur. Målsättningen är ytterligare 10
000 tester av både VikingRed och Vi-
kingHolstein samt 7 500 tester av Vi-
kingJersey. Nytt för i år är att även Hol-
stein ingår i LD-projektet. Anledningen
till detta är att vi från våra samarbetspar-
ter i EuroGenomics inte får uppgifter om
avelsvärden för övriga sjukdomar och
klövhälsa. Dessa egenskaper registreras
inte i de andra länderna och ingår därför
inte i Interbulls avelsvärderingar.
Om du är intresserad av att delta i
LD-projektet för 2014 så kontakta din
avelsrådgivare. För att kunna vara med
i projektet måste besättningen vara med
i kokontrollen, delta i Individavel och
ha en väl fungerande inrapportering av
veterinärbehandlingar och klövverk-
ningar.
LD-projektet
fortsätter 2014!
3
FEBRUARI 2014 |
avelsnytt
