NR 4 2013
❘
SVENSK SKYTTESPORT
❘
31
...en vapensprängning som för en
stund slog honom medvetslös...
Mauritz Eriksson, Södermalm-Lil-
jeholmen. Den senare ansågs uppfylla
kraven på tävlingsrutin, då han delta-
git i flera VM-tävlingar.
Osannolik vinst
Skjutningen genomfördes på Stora
Skuggan och omfattade en helmatch
(3x40 skott) över maximalt sex timmar
och 30 minuter. Bertil startade starkt.
Han tog ledningen efter den inledande
liggandeserien och han utökade den
i de två inledande knäskotten. Då
hände det. Bertil sköt sin vana trogen
med begagnade och omladdade hylsor
och i det tredje skottet kom en vapen-
sprängning som för en stund slog ho-
nommedvetslös. När han kvicknat till
och torkat blodet från ansiktet, lånade
han ett nygenomgånget gevär som inte
var inskjutet och återupptog tävlingen.
Eftersom hylssprängningen kom un-
der pågående serie fick han inga nya
provskott och det första skottet han
sköt tog till vänster i skjutvallen utanför
tavlan. Efter justering blev nästa skott
en fyra men i det tredje prickade han
åter igen tian. Bertil tappade således
26 poäng på de tre skotten efter hyls-
sprängningen och Mauritz Eriksson
hade gått till en skyhög ledning. Alla
trodde att tävlingen var avgjord, alla
utom Bertil Rönnmark. Han gjorde
det smått otroliga. Han plockade in
de tappade poängen och vann till slut
tävlingen och togs ut till VM-laget.
Väl framme i Polen vann han sin första
VM-titel i kortdistans liggande på nytt
världsrekord, och han delade segern i
knästående med fransmannen Genot,
även det på nytt världsrekord.
Klarade guldet
Året efter, 1932, gick OS i Los Ang-
eles. Skyttet var efter att ha varit borta
från tävlingsprogrammet under en
olympiad nu åter representerat, men
bara i en gren, gevär kortdistans lig-
gande. Förväntningarna på världsre-
kordinnehavaren Bertil Rönnmark var
höga inför tävlingarna, men efter att
ha skjutit i ett av de första skjutlagen
lämnade Bertil besviken skjuthallen
med det för honom beskedliga resul-
tatet 294 poäng, övertygad om att det
inte skulle räcka till medalj. Men det
var svåra skjutförhållanden som rådde
i den ryckiga och byiga vinden och
hans resultat räckte ända till särskjut-
ning om segern mot mexikanen Huet.
Bertil vann den nervpirrande särskjut-
ningen och kunde telegrafera hem till
familjen i Stockholm det kortfattade
meddelandet: ”Klarade guldet. Bertil”.
Vid hemkomsten till Karlskrona,
där han då tjänstgjorde som nyutexa-
minerad apotekare, togs han emot på
stadens torg under publikens jubel
och borgmästaren förärade honom
en guldklocka med stadens vapen
ingraverat.
Fortsatta framgångar
Efter OS så fortsatte framgångarna på
skjutbanorna inom Sverige och utom-
lands. Vid VM 1933 i Granada blev
han återigen dubbel världsmästare.
Han vann tävlingen med armégevär
och i fritt gevär knästående, där han
satte nytt världsrekord med ett resul-
tat som kom att stå sig i 22 år. Även
1935 i Rom och 1939 i Luzern vann
han nya VM-titlar, men vid OS i
Berlin slutade han ”bara” sexa. Vann
gjorde norrmannen Willy Røgeberg
på ostraffbara 300 poäng. Røgeberg
var liksom Bertil Rönnmark en stark
motståndare till nazismen och kom
1940 att hamna i tyskt koncentra-
tionsläger, vilket var en starkt bidra-
gande orsak till att Bertil Rönnmark
avslutade sin internationella karriär.
Han avböjde alla inbjudningar till täv-
lingar i Tyskland, som i stort sett var
det enda land där man kunde bedriva
tävlingsverksamhet under de första
krigsåren, då han ansåg att dessa en-
bart var propaganda för nazismen och
Hitlertyskland. Det ville han inte vara
en del av. I Sverige deltog han dock
fortfarande flitigt ochmed stora fram-
gångar både i sportskytte och fält- och
banskytte. Han kom också att ägna
mycket av sin tid till att verka som
ledare i styrelserna för Stockholms
Amatörförening, Stockholms Skytte-
förbund och Frivilliga skytterörelsen.
En uppskattad person
Bertil Rönnmark vann uppskatt-
ning i de mest skild kretsar inte bara
för att han var världsmästare i skytte
utan även för sitt försynta och vänliga
uppträdande mot alla och en var. Han
var totalt utan divalater. Han gick så
att säga hem i såväl slott som koja.
Ett exempel på detta kan vara då Fin-
lands president, Pehr Edvin Svinhuf-
vud, var i Stockholm på ett officiellt
besök. Presidenten bad då att under
den halva dag som var avsatt för presi-
dentens personliga önskemål få skjuta
tillsammans med Bertil Rönnmark.
Vilket han naturligtvis fick. Så under
en förmiddag låg den skytteintresse-
rade presidenten och apotekaren sida
vid sida på Stora Skuggans 300-me-
tersvall i gemytlig samvaro. Sköt skott
efter skott medan de bokförde varan-
dras resultat i tävlingsprotokoll.
Bertil Rönnmark avled 1 juli 1967,
endast 62 år gammal.
■
Lennart och Bertil Rönnmark – bröderna Lennart och Bertil Rönnmark (t h).
