NR 3 2013
❘
SVENSK SKYTTESPORT
❘
21
AVFYRNING
Själva avfyrningen ska genomföras
som i andra skjutgrenar.
– Hitta ett bra tryck på avtryckaren
och håll kvar trycket igenom under
hela rekylen, säger Jo.
All skytteträning du gör, oavsett
disciplin, är bra träning även för detta.
AVSTÅNDSBEDÖMNING
Steg ett i avståndsbedömningen är att
uppskatta avståndet till målet genom
att titta ut över terrängen, samt genom
att se vad det är för figur. Figuren jäm-
för du sedan med en medhavd tabell
som visar hur stora figurerna är. En
sådan tabell finns till exempel i fält-
skytteboken
– Jag har gjort en tabell där jag har
skrivit in alla figurer och millimeter-
måtten på dem. Säg att jag kommer
fram till en station där det är en C40.
Då ser jag att den ska stå mellan 360
och 410 meter. Då ställer jag min
uppställning på siktet på omkring
380, någonstans mittemellan. Nästa
bedömning jag gör är att se om jag
tycker att den ser ut att vara nära eller
långt borta, säger Jo.
– När vi har laddat och säkrat, och
får enminut kvar, observerar jag målet
i kikarsiktet. Där har jag en streckplat-
ta, den jag har kallas ”mildot gen2”.
Jag jämför hur stort målet är jämfört
med streckplattan, och jag kan då ta
hjälp av min tabell. Om till exempel
enC40 är just under 1mil horisontellt,
då ser jag i tabellen att en mil motsva-
rar 400 meter exakt. Och så mäter jag
höjden i mil för att dubbelkolla. Ser
det ut att överensstämma, så då ställer
jag den på 400, säger Jo.
(Se bild 8 och 9.)
Metoden är i princip densamma som
när man ”mäter in” figuren i ett ring-
korn, där man tittar på hur många
gånger målet ryms i ringkornet. Vad
det handlar om är alltså att man tar
målets storlek i millimeter, delat på
antalet streck/milradian man mäter i
siktet, och får så fram ett ungefärligt
avstånd.
–Det är fortfarande en rätt grov jus-
tering. Skillnaden mellan 0,9 mil och
1 mil på målet en tunna, är 50 meter.
Vilket innebär att om jagmäter jag 0,1
mil fel på tunnan och ställer på 500
meter i stället 450 meter så kommer
jag att skjuta över. Och det felet har jag
har tyvärr gjort många gånger, säger Jo
med ett skratt.
VINDBEDÖMNING
Förutom avståndsbedömning ska
man också bedöma vinden.
– Det är en konst i sig. Jag har lärt
migmest av att gå i patrull med erfarna
fältskyttar. Den enstaka bästa tipset är
nog att på väg till tävlingen, stanna
på ett öppet fält och mäta vinden och
ställa in vindriktningenpå kompassen.
Sen fårman på skjutplatsen försöka att
bedöma om det blåser mera eller min-
dre än den registrerade grundvinden,
och om det är något i terrängen som
påverkar riktningen eller vindstyrkan.
Som utbildningsmaterial för allt
fältskytte, kikarklass inkluderad, re-
kommenderar Jo Fältskytteboken,
somgår att beställa från Svenska Skyt-
tesportförbundets kansli (se www.
skyttesport.se).
–Den innehåller många bra tips om
avståndsbedömning, vindbedömning
och mycket annat som är matnyttigt
även för kikarskyttar.
REDO ATT SKJUTA
Nu har vi gått igenom de väsentliga
delarna för att du ska kunna förse dig
med rätt utrustning och delta i fält-
skytte kikarklass. Vill du nu veta vad Jo
tycker är tjusningen med kikarskytte
samt hur du i din förening ska intro-
ducera detta för skyttarna – bläddra då
till nästa sida.
Lycka till!
9
8
➤ ➤