

59
■
FÖRENINGENS HISTORIK
Föreningen konstituerades i januari 1989 i Mölndal.
Från början kom den större vikten att ligga på varm-
blodsuppfödarna i södra Sverige men allt eftersom har
föreningens acceptans ökat och flera kallblodsstuterier
har gått in som medlemmar.
För dagen räknar vi med att ca 80% av alla varm
blodiga travston betäckspå hingststationer som är
medlemmar i Svenska Hingsthållare.
Föreningens synpunkter har blivit efterhörda i allt
högregrad. Sålunda har viett nära samarbete med
Avelsföreningen (ASVT) i olika frågor.
Strävan är att vår erfarenhet och vår kompetens kom-
mer att nyttjas i störreomfattning även av travets myn-
digheter och av Statens Jordbruksverk.
■
HUR ARBETAR FÖRENINGEN?
Föreningens uppgift enligt stadgarna är:
- att aktivt bidraga till en god hingsthållning
- att på bästa sätt företräda hingsthållarnas intressen i
arbetet med olika förhandlingspartners.
Vår avsikt är att höja standarden på hingsthållningen
inom landet genom att bl a öka kompetensen hos våra
medlemmar och bidraga till förbättring av anläggning-
arna. Detta genom utbildning, erfarenhetsutbyte och
genom att fastställa gemensamma normer för hur ett
bra stuteri bör fungera.
Det senare har blivit möjligt genom att varje medlem
blivit föremål för kontroll avseende kunnande, ekonomi
etc. och gården där avelshingsten avses stå uppstallad
har i samtliga fall okulärbesiktigats av en arbetsgrupp
inom Hingsthållarföreningens styrelse. På grundval av
dessa data har sedan medlemsskap kunnat utfärdas.
Kort sagt har varje medlem i föreningen givits en form
av auktorisation som skall garantera stoägarna en pro-
fessionell hantering av sitt sto.
■
VAD HAR FÖRENINGEN SVENSKA HINGSTHÅLLARE UTRÄTTAT?
Branschrekommendation:
Vi har tagit initiativet till en branschrekommendation
som vi utvecklat i nära samarbete med ASVT.
I denna har vi definierat bl.a hingstägarens, hingsthål-
larens och stoägarens rättigheter och skyldigheter.
En slags ”bibel” som ger anvisningar om hur ett sunt
samarbete bör bedrivas och som ligger till grund för
bedömning av eventuellt uppkomna tvistigheter.
Den första upplagan av Branschrekommendationen låg
klar i mars 1991.
I enlighet med plan har branschrekommendationerna
reviderats hösten 2009 och finns nu tillgängliga.
Stuterikravlista:
Föreningen har upprättat en stuterikravlista på hur
våra anläggningar bör se ut och fungera.
Listan ger detaljerade anvisningar om krav på stallar,
rastpaddockar, betesmarker, staket, isoleringsstall,
behandlingsplats, gödselstad och fölningsboxar.
Kravlistan måste uppfyllas av stuteriet för att kunna
erhålla medlemsskap och därmed komma i åtnjutande
av föreningens ansvarsförsäkring.
Ansvarsförsäkring:
Genom föreningens försorg och via erlagd medlem
savgift finns en alldeles unik ansvarsförsäkring för
varje stuteri. Försäkringen gäller inackorderad häst,
alltifrån föl, unghäst och avelsdjur till eventuell körhäst
som kan finnas på stuteriet.
Försäkringen täcker skada till ett maxbelopp av 10 mil-
joner kr per häst, dock totalt 20 miljoner kr per försäk-
ringsår för föreningen.
Försäkringen omfattar också skada som uppkommit vid
förväxling av hästar. Detta ger inte bara medlemmarna
i Svenska Hingsthållare en ekonomisk trygghet utan
tillvaratar också i högsta grad sto- och hingstägarnas
intressen.
■
VAD VILL FÖRENINGEN UPPNÅ I FRAMTIDEN?
Vårt främsta mål är att bibehålla och öka den höga
kvaliteten som medlemmarnas verksamhet och fören-
ingen står för. Detta skall ske genom fortlöpande infor-
mation till och utbildning av våra medlemsstuterier och
dess personal, gärna i samverkan med andra organisa-
tioner och myndigheter. Hingsthållning liksom många
andra grenar av travet är drabbade av den pressade
lönsamheten och föreningen strävar efter att på olika
sätt arbeta för en godtagbar lönsamhet. Föreningen
skall även förvalta och öka det goda förtroende och re-
nomé som man byggt upp under de gångna åren.
■
VART VÄNDER JAG MIG I FÖRENINGSÄRENDEN?
Katalogen du håller i din hand ger inte alla svar.
För mer information kontakta:
Carina Dahling-Satrell,
Skråmsta Stuteri, 070-514 95 84. Johan Eriksson,
Flenmo Egendom, 070-130 57 82. Magdalena Grunditz,
Norrby Säteri, 0738-45 98 88, Ceve Linde, Erikssunds
Säteri, 070-576 77 17, Dan Hultberg, Översta Gård,
070-473 57 03.