Hingstkatalogen 2016

229 / 292

227
Eftervärkar: En del ston får kraftiga eftervärkar i samband
med att efterbörden släpper. Stoet kan då riskera att skada fölet
när de lägger sig och rullar om de är i box. Här kan kan man
behöva ingripa!
En del ston f.f.a. de som tidigare sytts kan spricka upp vid
förlossningen. Dessa behöver oftast sys. Detta går att göra akut
men man kan normalt vänta någon vecka eller till omsemine-
ring
om det inte är en kraftig skada som måste åtgärdas direkt.
Glöm inte av att sy ston som skall stå över betäckning ett
år. Kronisk katarr i vagina-livmoder till följd av förorening är
en vanlig orsak till problem att få stoet dräktigt.
Komma upp-Råmjölk
Stör inte om allt ser normalt ut. Normalt klarar sto och föl det
själva och om vi lägger oss i kan man störa mer än hjälpa. Jag
upplever f.f.a. att det är viktigt att en förstföderska får tid med
sitt nyfödda föl utan att bli stressad. Annars stör man lätt den
viktiga kommunikationen mellan moder och nyfödd.
Stora mängder strö i en box gör att fölets första stapplande steg
blir svåra. Ströa lagom! Föl som föds ute har som regel mycket
lättare att ta sig upp p.g.a. underlaget.
Fölet behöver träna motorik och balans innan det klarar av att
hitta spenen och börja dia. Eventuellt kan man hjälpa fölen
att komma upp och hjälpa det att hålla balansen till en början
genom att stödja bakdelen något om det är mycket vingligt. Det
är ofta mycket tålamodsprövande att se fölungen suga på allt
utom spenarna under sitt letande. Om fölet är piggt i övrigt be-
höver man inte vara orolig. Lämnar man sto och föl i fred reder
dom som regel ut det. Försöker man styra huvudet till spenen
blir det onaturligt och fölet blir mest irriterat. Inom 3-4 timmar
bör det dock helst ha diat men det är ingen absolut gräns.
Om fölet är svagt är det ett alternativ att mjölka ur stoet och
ge 2-3 dl råmjölk med nappflaska. Det är dock mycket viktigt
att fölet själv suger ordentligt för att man inte skall riskera att
mjölk kommer ner i luftvägarna med allvarlig lunginflamma-
tion som följd.
Råmjölken innehåller antikroppar som
fölet måste ha för sitt infektionsför-
svar. Förmågan att ta upp antikroppar-
na från tarmen minskar successivt efter
födseln.
En del ston läcker råmjölk under
senare delen av dräktigheten och det
kan vara viktigt att då kontrollera hur
mycket antikroppar fölet fått i sig med
ett blodprov då fölet är några dagar
gammalt. Om halten är för låg behö-
ver fölet få blodplasma intravenöst
för att få ett fullgott infektionsskydd.
Påvisar man antikroppbristen inom 12
timmar efter födseln kan man fortfa-
rande ge råmjölk eller blodplasman
med sond eller nappflaska.
Om det värsta inträffar och stoet går
förlorat i samband med fölningen.
Mjölka om möjligt ur råmjölken från
stoet så att denna kan ges till fölet med
nappflaska eller sond.
Tag kontakt med ammajouren för
hjälp med att hitta en amma eller att få tag i råmjölk. Se an-
nons!
Avmaskning:
Om stoet tidigare blivit smittat med fölmask kan hon ha vilan-
de larvstadier i juvervävnaden. Dessa utsöndras efter fölningen
till mjölket och det nyfödda fölet blir smittat. Fölmask anses
kunna vara del i att den s.k fölbrunsten kan övergå i en allvarli-
gare svårbehandlad diarre’.
Har man misstanke om att stoet kan vara smittat av fölmask är
det lämpligt att avmaska stoet direkt efter förlossningen.
Tarmbeck eller mekoniet
Detta är den första mörka avföringen som är sammanbakad
som relativt hårda kulor. Ofta krystar fölet ganska kraftigt för
att få ut mekoniet men detta är normalt . Variationen i mängd
är stor och hos en del föl kan det ta upp till 2 dygn innan allt
mekonium kommit ut. Fölet behöver normalt sett ingen be-
handling då detta är helt normalt. Så länge fölet är piggt, diar
och inte har tecken på ont i magen behöver man inte ge någon
behandling.
Pilla inte ut mekoniet. Detta kan ge svullnad i anus och göra
att fölet inte vill/kan få ut träcken och då blir förstoppad. .Den
aktivering av fölet man får om man separerar sto och föl några
gånger de första dagarna hjälper också till att få fart på tarmen
samtidigt som stoets rening påskyndas. Laxerande medel som
. Microlax, Klyx kan användas men är enligt min erfarenhet
sällan nödvändig.
Hantering av det nyfödda fölet:
Om fölet föds ute i en flock med ston så sker inlämmandet med
flocken oftast på ett lugnt sätt.
Då stoet fölat ensamt på box kan det bli annorlunda då sto och
föl släpps ut till övriga ston . Det ibland bli ganska vild rusning
p.g.a. alla nyfikna. Oftast går det bra, men det finns risk att
f.f.a. föl med felställningar/skeva eller veka ben kan få skador
p.g.a av sned- och överbelastningar av det omogna skelettet.
Rekommendationen på snedställda
och veka föl är att de under den för-
sta känsliga tiden får vistas på fast
underlag åtminstone delar av dagen
gärna på en mindre yta där fölet själv
styr mängden rörelse och inte tvingas
springa efter en stressad moder.
De allra flesta felställningarna går att
rätta till med rätt hantering där f.f.a.
hovvården är avgörande. Kontakta
din veterinär och hovslagare för att
sätta in åtgärder tidigt på skeva föl.
Fölet är känsligt för alla slags smittor
och det är därför viktigt att hagarna
de vistas i inte har ett högt smittryck
avseende bakterier och parasiter,
. är vinterpaddockar som inte är
ordentligt rengjorda olämpliga för det
nyfödda fölet.
Henrik Nyberg
veterinär
Husaby Hästklinik
Förlorat ett föl
eller ett sto?
Kontakta föl- och ammajouren, tel
0733-14 13 16 (Henrik Hult) dygnet
runt som förmedlar kontakter mellan
sto- och fölägare. Mer information
finns på .
Ett samarbete mellan ASVT, ASVH, SH och SFAF