Chef Ledare 4-2019

8 Intervju Frida Boisen ”Sveriges billigaste modemagasin!” Jag tyckte själv att det lät så oerhört oattraktivt, ungefär som Sveriges slampigaste modema- gasin. – Jag kände att vi gör tvärtom. ”Vi är Sveriges mest exklusiva modemagasin!”. Vi dubblerade priset på magasinet och höjde kvaliteten väsentligt. Det var mode, men också reportage, granskningar och andra journalistiska element. Vi köpte in material från otroligt duktiga medarbetare, allt från fotografer till journalister. Från tiden på morgon– och kvällstidningspressen kände jag massor av duktiga journalister som jag plockade in som kunde göra granskningar för oss. Alla si ff ror pekade uppåt efter det att vi hade gjort den här förändringen. Vi gjorde en resa och det var roligt. Nästa steg? – När jag hade varit på Plaza Kvinna i tre år så ringde Bonnier och undrade om jag vill bli chefredaktör för livsstilsmagasinet ToppHälsa. Jag tänkte: ”Topphälsa? Är det jag det?”. Jag var ingen hälsoexpert på något vis. Jag var en mamma med två små barn. – De sa att det handlade om hur man kommer igång med sin hälsoresa. När allt bara rullar på och man har några ”kids”. Plötsligt inser man att man måste ta tag i sin hälsa för annars kanske det börjar spåra ur. – Vi startade något som hette ToppHäl- sa Academy, Hälsoresor, Boot Camp och liknande som blev otroligt framgångsrikt. Vi sprang tjejmilen i New York, åkte på skidre- sor och allt var det nu var. Det fanns ett jätte- sug bland våra läsare att göra en livsstilsför- ändring så det var så klart en grym start att få åka på en otroligt peppande resa. Dels var det vi från tidningen, redaktionsgänget, dels så hade vi med oss fantastiska inspiratörer. Det var dansare från Let’s dance tillsam- mans med några av Sveriges bästa instruk- törer. Det där blev en stor del av hela a ff ären för ToppHälsa. Hur kändes det att gå från ett team till ett annat? – Det var ett mycket större tidningshus. Jag blev en del av Bonnier Tidskrifter och en del av Bonnierfamiljen (numera Bonnier Magazines & Brands, red anm.) Att gå från det här lilla förlaget till Bonnier som är en gigant, var roligt på alla vis. Jag fick en här- lig chef, Åsa Rydgren, och en massa roliga kollegor. Här jobbade vi tightare ihop och jag kunde ta med mig det här a ff ärstänket som jag hade övat in på Plaza Kvinna. – Jag hade mycket idéer som jag plock- ade in i ToppHälsa och kunde hjälpa till att utveckla businessdelen. Vi startade ett lopp som hette ToppLoppet till exempel, som också blev en fin framgångssaga. Vi tog ToppHälsa vidare från att vara en tidning till att bli något mer. – När jag hade jobbat på där i några år så hörde Thomas Mattsson, chefredaktör på Expressen, av sig. Han sa: ”Jag tänkte att vi kanske kunde ses på en fika?” Han undrade om jag ville bli chefredaktör på GT. ”Dra till Göteborg? Var det verkligen rätt?” Jag trivdes så bra i Stockholm, hade ett roligt jobb och en familj där också. Min man, Lars Johansson, som var nöjeschef på Expressen, han sa: ”Ta det här jobbet nu, Du skulle vara så himla bra så det måste du bara säga ja till.” Det är så fint att han är så generös mot mig i alla de här skedena och alla de här rollerna som jag har haft. Det betyder naturligtvis mycket. Nu är du chefredaktör på GT. En ny kontext igen? – Jag kommer ihåg när jag hade mitt första möte. Det var en betydligt större redaktion än jag hade haft tidigare och en större annonsavdelning. Vi var kanske fyrtio personer på första mötet. Majoriteten var män som var dubbelt så gamla som jag var. Det var väldigt mansdominerat. Då kunde man ju tänka sig att det där skulle bli en krasch, men det blev det inte. Alla var så väl- komnande och härliga. Jag tror att de hade längtat efter något nytt helt enkelt. Jag hade tidigare jobbat på konkurrenten, morgontid- ningen GP. På den tiden tyckte man på GP att GT bara var en liten oväsentlig produkt, en fluga på väggen. – Mitt uppdrag var att se till att vi blev den bästa nyhetsförmedlaren och jag hade många idéer på vad vi kunde göra nytt! Ut på gator och torg och sätt GT på kartan. Jag var flitig på Twitter och sociala medier och skickade ut en tweet. Då var det en person som sa: ”Varför twittrar ni ut gamla nyhe- ter?” – Jag började forska i det här. ”Varför gör vi det?” Det visade sig att vår webbredaktion jobbade nio till fem, måndag till fredag. Se- dan var tidningen mer eller mindre stängd. Det var helt absurt, och det är ändå inte så länge sedan. – Jag gick upp till vd:n på GT och sa till honom att om vi ska vara bäst i väst på nyhe- ter så kan vi inte stänga tidningen på kvällar och helger när allting händer. Då får ni ta någon annan, för jag kan omöjligt göra de här uppdraget om jag inte får ha en webbre- daktion dygnet runt sju dagar i veckan. Jag behöver fem personer i alla fall, och det behöver jag nu. ”Somchefredaktör fick jag ta a ff ärssidanmed ansvar för tidningens lönsamhet och jobbamed sälj och strategi.” – Jag hade en massa kompisar i kvälls- tidningsbranschen som undrade om jag inte skulle prova på det. Jag började jobba på Expressen som krönikör och reporter. Det var kul och väldigt högt tempo. – 2005 blev jag erbjuden jobbet som chefredaktör för modemagasinet Plaza Kvinna. Jag tänkte att det låter kul, så då testar vi det. Jag kan inte säga att jag var någon otrolig modeexpert. Jag hade jobbat lite med modebevakning som nöjesjour- nalist, men framförallt så var jag journalist i grunden. Det var första gången jag blev mer publicist och jobbade som chefredak- tör. Väldigt roligt. – Som chefredaktör fick jag ta a ff ärssi- dan med ansvar för tidningens lönsamhet och jobba med sälj och strategi. Otroligt lärorikt och där fick jag verkligen lära mig business sidan av hela mediehus-delen. Nu är du chef över ett större team. Utmaningar? – Plaza är ett eget mediehusmed olika publikationer, bland annat Gourmet och PlazaMagazine. Det var speciellt på det viset att det var lite amerikanskt. De jobbade inte med kollektivavtal, vilket kunde bli en del ut- maningar. Det blev lite vilda västern ibland. – Jag tror jag var den första chefredak- tören någonsin på det mediehuset som knallade in till min vd och sa: ”Du, jag är med barn!” Jag var faktiskt lite orolig och tänkte: ”Oj, hur ska det här gå?” Det var ingen självklarhet att man skulle få vara föräldraledig. – Jag sa att jag hade en plan och tänkte ta en kort föräldraledighet. På heltid i två månader, och sedan skala upp. ”Vi kör på det!” sa han. Jag hade en väldigt kort för- äldraledighet med min son som då var mitt andra barn, sedan fick han hänga med. – Jag kommer ihåg att han var med på redaktionsledningsmöten. Jag hade med honom på säljmöten och han var med på Grand Hôtel. Det var management med en bebis på armen, men det gick bra. Det fanns ingen etablerad kultur, och det var många som var unga. Jag kände att en föräldraledig chefredaktör kommer de att tycka blir skitdyrt och jättekrångligt så här gäller det att ha en bra plan. – Något år innan jag tog över hade någon, oklart vem, satt en slogan som var: