Åss Emellan – Ångestförbundet I Nummer 3 / 2022 7 Forskning & Framsteg är en populärvetenskaplig tidskrift som vänder sig till dig som är nyfiken på allvar och vill ha vetenskapligt grundad kunskap. Vi strävar efter att berätta begripligt och intresseväckande om allt från materiens minsta beståndsdelar till den yttersta rymden. Från djurens beteende till den mänskliga hjärnan. Från livets uppkomst till aktuella energiproblem. Från arkeologiska utgrävningar till dagspolitikens utmaningar. Vi skriver om astronomi och fysik, miljö och ekologi, energi och teknik, medicin och psykologi, djur och natur, historia och arkeologi, filosofi och etik, språk och kognition, kultur och idédebatt, samhällsvetenskap och ekonomi. Våra nära kontakter med den svenska forskarvärlden innebär att du som läsare kan lita på det som står i Forskning & Framsteg. Varje nummer läses av ungefär 130 000 personer. Forskning & Framsteg har även en podd och finns som taltidning. TIDSKRIFTEN FORSKNING & FRAMSTEG • Obalans i signalämnet serotonin har kopplats till depression och ångest. Dessa tillstånd kan därför behandlas med så kallade SSRI-läkemedel. • SSRI står för ”selektiva serotoninåterupptagshämmare,” som på engelska heter ”selective serotonin reuptake inhibitors.” • SSRI hämmar de transportproteiner som normalt tar bort det serotonin som nervcellerna släppt ut. På så vis kan det serotonin som finns ge mer verkan. Så här fungerar SSRI-preparat! Placeboeffekten fungerar! Ibland! Positiva förväntningar kan förstärka effekten av både verksamma och overksamma läkemedel. Placebo betyder ”jag ska behaga” på latin och är en reell kraft att räkna med. Vårt psyke är egentligen ganska lättlurat; vi tror exempelvis att dyr medicin är bättre än billig. Tabletternas form och färg bidrar också till om vi ”tror på” medicineringen. Blå och gröna tabletter upplevs som mer lugnande än andra! Vita tabletter anses smärtlindrande! Gula och orangea tabletter känns stimulerande. Det är till och med så, att kapslar uppfattas som mer verksamma än tabletter, men bäst effekt ger sprutor! Gör det ont måste det ha effekt, tycks vi tro! Det spelar också in om läkaren själv låter entusiastisk eller inte. Är läkaren dessutom vänlig fungerar medicinen bättre! Har läkaren därtill en vit rock, ordentlig namnbricka och tydliga rutiner förstärks placebon ytterligare! En läkare måste således utstråla förtroende och empati för att vi fullt ut ska våga tro på behandlingen. Information som är direkt felaktig (men positiv) har också effekt, men det är naturligtvis inte etiskt försvarbart att lura patienten. Det finns till och med skenkirurgi som sägs ge vissa effekter. Läkarkåren ifrågasätter dock om den ska ägna sig verkningslösa behandlingar för att uppnå placebo. Placebo verkar trots allt ha en viss men kortvarig effekt på en rad sjukdomstillstånd. Även om placebo inte fullt ut är ”vetenskap och beprövad erfarenhet” så går den att använda till sin egen fördel; särskilt vid ångestsyndrom. Att vara positiv och känna hopp kan aldrig vara fel, även om du ”lurar” hjärnan till att må bättre.
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=