Åss Emellan – Ångestförbundet I Nummer 3 / 2022 15 ingen annan heller. Eftersom ingen av oss är perfekt, så är det lika bra att inse att livet inte heller är det. När inte livet blir som du vill, är det bästa du kan göra att acceptera situationen. Din bil kommer inte alltid vara nytvättad, dina barn kommer inte alltid ha gjort läxan, din partner kommer inte alltid säga rätt saker, någon gång ibland kommer tvättkorgen vara överfull, för eller senare kommer du efter på jobbet. Det finns tusentals saker i tillvaron som inte blev som du ville. Till sist får du inse att du måste gilla läget. Det är liksom livet som pågår. Hur skönt är det inte att släppa kontrollen och ansvaret? Särskilt för kvinnor som traditionellt burit det största ansvaret för att familjen fungerar. Om familjens projektledare säger upp sig, hur går det då? Kommer inte resten av familjen bli tvungen att ta mer ansvar? Om tjatet upphör, blir det ju ganska tyst. Tänk om det inte är så farligt att tappa kontrollen? Varför ska du försöka minska på perfektionismen? Ja, det mest självklara svaret är att du mår psykiskt bättre om du inte driver dig själv alltför hårt. Det finns ett samband med ökad risk för depression för perfektionisten, och av den anledningen kan det vara värdefullt att undvika perfekta beteenden. Allt- eller inget-tankar förvärras vid depressioner ("allt går åt skogen"). Om perfektionisten ställer upp orealistiska mål, kommer hen misslyckas. Om det då uppkommer tankar, att du inte värd någonting, bör du definitivt söka hjälp. En del blir hjälpta av kognitiv beteendeterapi (KBT), andra av interpersonell psykoterapi (IPT), andra av mediciner mot depression. En annan konsekvens av perfektionism är ilska. Trafiken är ett klassiskt exempel. Eftersom det inte går att kontrollera hur andra gör i trafiken, så reagerar du med ilska när medtrafikanterna gör fel. Du saknar kontroll över situationen och känner starkt hur folk "borde" göra i trafiken. Om du kan skruva ned din egen perfektionism och acceptera situationen, så är vinsten ett ökat psykiskt välmående. Den fysiska hälsan förbättras också, minskat blodtryck, minskad magsyra etcetera. Ilska bedöms också olika beroende på vem du är och hur du reagerar. Män som är arga på en arbetsplats uppfattas mer positivt än män som är ledsna. Arga kvinnor på jobbet möts av negativa reaktioner av både manliga och kvinnliga kolleger. Ofta tolkas mäns ilska som att de är arga på någonting, medan kvinnors ilska tillskrivs hennes inre egenskaper ("hon är arg av sig). Ilska är fortfarande en förbjuden känsla för de flesta kvinnor. Kvinnor tillåts sällan vara arga, och kompenserar det ofta med ett överdrivet kontrollbeteende. Det kostar på att leva i en svart-vitt värld. Om du lever efter principen att du aldrig får komma för sent eller att högerregeln alltid gäller, då byggs ilskan upp eftersom världen inte är som den borde vara. Ändå vet vi alla, att folk både kommer för sent och bryter mot högerregeln i snart sagt varenda korsning i trafiken. Vår perfektionism krockar med verkligheten och skapar ilska och frustration. Vi vill vara perfekta, och helst ska alla andra också vara det. Är de inte det, är det lätt att bli besviken. Får du aldrig bli arg då? Jodå, men du får göra en värdering om ilskan är värd det. Kanske är det inget större problem om någon kommer fem minuter för sent, men om någon kör in i sidan på din nya bil, så är det kanske värt den där extra pulshöjningen. Perfektionism kan yttra sig i sociala situationer. De finns många situationer där du förväntas fungera perfekt socialt; ringa telefonsamtal, gå på anställningsintervju, småprata med andra gäster på en fest, säga något trevligt när du åker hiss med främlingar. Perfektionismen tar sig uttryck i att du inte vill att andra ska se att du exempelvis rodnar på halsen, men det förvärrar snarare situationen. Ju mer du försöker dölja att du är rodnar, desto mer rodnar du! För den som oroar sig mycket blir perfektionismen ett sätt att räkna ut hur saker och ting ska avlöpa. Du målar upp både verkliga och inbillade problem. Du försöker kontrollera händelserna på ett till synes perfekt sätt, men om något annat inträffar ökar oron igen. Tvångstankar och tvångshandlingar är också en variant på den här perfektionismen. Det är en (omedveten) tanke om att det finns ett perfekt sätt att exempelvis tvätta händerna. Att vilja se "perfekt" ut, kan också vara ångestskapande. Det är väl ingen direkt nyhet att människor med extrema krav på sig själva, mår psykiskt dåligt. Det kan vara företagsledare, dansare, konsertpianister, idrottsutövare, studenter, ja, kort sagt alla yrken där det finns hård konkurrens och högt ställda krav. Det kan finnas ett psykologiskt värde i sig att vara både sävlig och ibland rent ut sagt lat! Det finns ingen grundlag på att du måste prestera dygnet runt! Det kan vara värt att matcha sin ångest och oro mot hur perfektionistisk du är. Att vilja göra saker på ett perfekt sätt kan leda till olika typer av psykisk ohälsa. Den insikten löser säkert inga psykiska problem, men om du förstår ursprunget till din oro, ångest, ilska och känslor av otillräcklighet, så är det förmodligen lättare att göra något åt perfektionismen. Åtminstone kan vi inse att perfektion inte går att uppnå. CATHARINA DROUGGE Källa: När perfekt inte duger. Strategier för att hantera perfektionism, Antony, Martin M., Swinson, Richard P. (Natur & Kultur, 2014) med flera källor från internet.
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=