NUMMER 3 • SEPTEMBER 2022 AFFEKTIV NEUROVETENSKAP STYR DU KÄNSLORNA ELLER STYR KÄNSLORNA DIG? PERFEKTIONISM SLÄPP KRAVEN OCH ANDAS UT! BEHANDLING AV SOCIAL ÅNGEST PLACEBO – EFFEKTEN ATT RÄKNA MED
2 Höst igen. Äntligen skulle jag vilja säga! När jag försöker hitta något klokt sagt om hösten, så landar det nästan alltid på vemod, saknad och längtan. Det är väl lite synd? Hösten är ju en period av omstart och energi. Förhoppningsvis är batterierna laddade efter sommaren och nu får man kanske äntligen utlopp för lite hederligt slitgöra. Det är bara att rafsa fram tjocktröjan och dricka te för värmens skull. En promenad i det bleka ljuset skadar inte heller. Gilla läget, helt enkelt! Nu ska du få höra! I det här numret sätter vi tänderna i riktigt utmanande ämnen; saker som tål att funderas på. Så sätt dig till rätta med en fika! Vi börjar med placeboeffekten. Professor i psykologi vid Uppsala universitet, Tomas Furmark, har forskat hur placeboeffekten kan påverka vid social ångest. Effekten av placebo är inte försumbar, tvärtom den kan vara av stor betydelse för den psykiska hälsan. Så går vi vidare till nästa utmaning; affektiv neurovetenskap. Det är inte så krångligt som det låter. Det handlar om hur känslorna påverkar oss människor. Vare sig vi vill kännas vid dem eller inte. Forskaren Richard J. Davidson menar att det finns sex förhållningssätt som avgör hur skickliga vi är att navigera på känslornas hav. Läs gärna den artikeln! Lena Philipsson känner väl alla? Eller? Nej, inte riktigt så. Trots att Lena är rena rama A-kändisen, är det inte mycket vi känner till ommänniskan bakom artisten. Nu har Lena skrivit en bok om sitt liv, och allt har verkligen inte varit bara glitter och glamour. Tvärtom, i perioder har det varit nog så kämpigt. Det är bara att imponeras av Lenas ärlighet! Ja, vad ska jag mer bjuda på? Vad sägs om att gå en match mot den inre perfektionisten? Vi vet alla att livet inte är perfekt. Alltid är det något som vi borde ha gjort men inte hann med. Det är som sådana där snurrande kinesiska tallrikar på cirkus; har vi fått snurr på några, så är det likväl alltid några andra som håller på att stanna av, men nu är vi tack och lov inga cirkusartister. Vi får släppa saker och ting i våra liv som inte tjänar oss längre. Det är tillåtet att välj bort alla onödiga krav! Till sist, vilket höstväder det än blir; varje dag kan bli din favoritdag! Nalle Puh: Vilken dag är det? Nasse: Det är i dag. Nalle Puh: Det är min favoritdag. Officiellt organ för ÅSS – ångestförbundet Tidningen utkommer cirka 4 gånger/år med reservation för ändringar. Ångestförbundet är ett religiöst och politiskt neutralt förbund, och tar inte ställning vare sig för eller emot någon specifik psykoterapeutisk behandlingsform. Du som är ångestdrabbad eller anhörig är välkommen att ringa till våra kontaktpersoner och lokalföreningar för råd och stöd. Kom ihåg – du är inte ensam! ❚ Utgivare Ångestförbundet, ISSN 1651-257X ❚ Ansvarig utgivare Lena Huss lenahuss@gmail.com ❚ Redaktör Catharina Drougge redaktionen@angest.se ❚ Prenumeration Vill du få hem tidningen i brevlådan? Bli då medlem i någon av Ångestförbundet lokalföreningar, se sista sidan. Medlemsavgifter för vuxna kostar i skrivande stund 175-250 kronor per år. Ungdomsmedlemmar upp till 26 år betalar en medlemsavgift på 100 kronor. Observera att tidningsprenumeration är möjlig för sjukvård, behandlare och bibliotek. ❚ Redaktionellt: För insänt, ej beställt material ansvaras ej. Redaktionen förbehåller sig redigering av insänt material. Bifoga alltid kontaktuppgifter, även när publiceringen ska ske anonymt. Redaktionen har tyvärr inga möjligheter att betala ut arvoden för insänt material. Artiklarna och eventuella råd och tips i denna tidning ska ses som allmän information och ska inte betraktas som varken medicinskt eller psykologisk rådgivning. Sök professionell hjälp om du behöver personlig rådgivning, vård och stöd. Reservation för eventuella skriv- och faktafel. ❚ Redaktionens adress Redaktionen, ÅSS Emellan Funktionsrätt Uppsala län Kungsgatan 64, 753 41 Uppsala ❚ Förbundets adress Ångestförbundet, Förbundskansliet S:t Göransgatan 78, 112 38 Stockholm tel 08-29 27 96. E-post: info@angest.se Internet: www.angest.se BG: 5243-0964 ❚ Omslagsbild: Shutterstock ❚ Grafisk produktion och tryck Ågrenshuset, Bjästa, www.agrenshuset.se Skicka gärna dina idéer, texter och funderingar till: redaktionen@angest.se Foto: Catharina Drougge Höst? Jajamensan! REDAKTIONEN 2
3 Åss Emellan – Ångestförbundet I Nummer 2 / 2022 Hur orkar politikerna? LENA HUSS, Förbundsordföranden Foto: Göran Hagberg LEDARE Årets val till riksdag, regioner och kommuner är över. Det finns säkert lika många uppfattningar om resultatet som det finns väljare. Eftersom vi alla åtnjuter valhemlighet, tänker jag inte heller berätta hur jag själv röstade. Däremot har valrörelsen fått mig att fundera. Vad är det egentligen för typ av människa som kan ta ett jobb som partiledare? Detta år bestämde jag mig för att verkligen ta del av valets olika budskap. Jag laddade vid TV-soffan för att se så många debatter som möjligt. Jag tog långa promenader och lyssnade igenom partiledarutfrågningar och analyser. Men trots att jag verkligen gick in för det, orkade jag inte. Det var SVT och TV4, det var kvällstidningarnas webbsändningar och morgontidningarnas poddar. Det var public service och kommersiella kanaler. Det var morgonsoffor och sena kvällar. Till slut höll jag på att kollapsa av överdoser av politik. Mot slutet var jag helt enkelt tvungen att ge upp och stänga av - och gå iväg och förtidsrösta. Och frågan blir då ofrånkomlig; hur orkar politikerna själva? Dessutom slog det mig hur himla piffiga, stylade, välklädda och välsminkade folk var. Inte ett hårstrå på fel plats, inte en rynka för mycket. Inga mörka ringar under ögonen efter sömnlösa nätter. Inga matrester mellan tänderna efter en hastig korv med bröd. Inga skrynklor på kostymbyxorna eller dräkten efter en hel dag i kampanjbussen. Och så alla dessa stilettklackar! Ärligt talat Annie, Ebba och compani – hur i halva fridens namn kan ni springa på kullerstenarna utanför Riksdagen, över förortstorg och genom småstadsgallerior eller i TV-husets ändlösa korridorer i 12 centimeter stilettdojor? Jag kan inte ens ha på mig de skorna när jag sitter ned. För att bli partiledare måste man uppenbarligen sakna mat-och sovklocka, hålla sig med stylister och make-up-artister, ha full markservice hemma och fenomenalt friska fötter. Och sist men inte minst måste man vara förberedd på alla, och då menar jag ALLA, frågor som kan tänkas dyka upp. Man måste kunna prestera på topp 24sju. Och så får man såklart inte ha några lik i garderoben, för varje felsägning, snedsteg eller borttappat kvitto kan bli viralt eller hamna i Uppdrag granskning, och då blir man av med jobbet. Det finns uppenbarligen minst nio sådana personer i Sverige. Sju partiledare och två språkrör. Varje parti har dessutom en eller flera vice ordföranden som stampar i kulisserna om den ordinarie trampar i klaveret. Som lurar i vassen och hoppas på att ordföranden ska stupa i någon utfrågning, eller kanske snubbla i tolvcentimetersskorna och tvingas avbryta loppet. För övrigt var båda kombattanterna i valets slutduell snabba att framhålla att de minsann haft ett förflutet inom elitidrotten. Allt var verkligen inte bättre förr, men nog var politiken mer mänsklig. Gunnar Sträng försökte inte gömma vare sig magen eller hängslena. Fälldin sög utan skam på sin pipa. Gösta Bohman hade utedass och CH Hermansson vågade till och med svära offentligt. Och det var EN debatt, i EN TV-kanal.
4 Placeboeffekten viktig vid behandling av social ångest Patienter med social ångest upplevde fyra gånger bättre effekt av läkemedlet om de trodde att de skulle bli hjälpta, än om de felaktigt fått höra att behandlingen var verkningslös.
Åss Emellan – Ångestförbundet I Nummer 3 / 2022 5 riktiga läkemedlet; viktförändringar, darrningar, yrsel, illamående och muntorrhet samt minskad sexlust. – I den grupp som fått höra att de skulle få verksam behandling uppgav fyra gånger fler att de blev hjälpta, än i den andra gruppen, säger Furmark. Men rent objektivt fick grupperna lika stark effekt på serotoninsystemet av läkemedlet. Det kunde forskarna se eftersom de både inför och efter avslutad behandling avbildade patienternas hjärnor med posit- ronemissionstomografi, PET, och mätte mängden transportproteiner som tar hand om serotonin. Det är dessa som SSRI hämmar för att det serotonin som finns ska kunna ge mer effekt. Avbildningen visade att läkemedlet blockerat cirka 80 Social ångest kan få stora konsek- venser; som att till exempel hoppa av en utbildning eller tacka nej till en befordran. Tomas Furmark, professor i psykologi vid Uppsala universitet, har länge intresserat sig för placeboeffekten, alltså hur förväntningar om förbättring påverkar människors reaktioner. – Det finns studier som visar, att den information du får kan avgöra hur du reagerar biologiskt. Exempelvis kan personer känna sig salongsberusade trots att drinken de fått inte innehöll alkohol, utan bara smakade så, säger Tomas Furmark. Vid social ångest kan en person hoppa av en utbildning för att slippa hålla föredrag, eller undvika att ta ett karriärsteg om det innebär mer social interaktion. Social ångest kan behandlas med så kallade SSRI-preparat; antidepressiva läkemedlen som ökar tillgången till signalämnet serotonin (se ruta). Tillsammans med sin forskargrupp har Tomas Furmark studerat vilken effekt förväntan har på behandlingen. Samma läkemedel men olika information Under nio veckor behandlades 27 patienter som led av social ångest med SSRI-läkemedel med den verksamma substansen escitalopram. Fjorton av patienterna fick inför behandlingen veta att läkemedlet med stor sannolikhet skulle ha god effekt. Övriga tretton fick i stället höra att de skulle få så kallad ”aktiv placebo” som inte innehöll något verksamt ämne, men kunde ge liknande biverkningar som det PET avslöjar skillnad i tillgängligt dopamin. Den vänstra bilden visar fördelningen av dopamintransportörer i hjärnan hos personer med social ångest innan de fick behandling. Den högra bilden visar ett område kallat striatum som är en del av hjärnans belöningsnätverk. Här hademängden dopamintransportörer minskat mer hos den grupp som förväntade sig större förbättring, jämfört med den grupp som hade lägre förväntningar. Minskad mängd transportör ger bättre tillgång till fritt dopamin. BILD: OLOF HJORT
6 procent av transportörerna för serotonin hos båda grupperna. – Att den effekten var lika stor i båda grupperna, men inte den upplevda ångestdämpande effekten, tyder på att det inte räcker att bara öka tillgången till serotonin för att få behandlingseffekt vid social ångest, säger Furmark. Mer dopamin vid positiv förväntan Men det fanns även en tydlig skillnad i hjärnorna hos grupperna. Med hjälp av PET mätte forskarna också de transportproteiner som tar hand om signalämnet dopamin före och efter behandlingen. Hos gruppen som hade fått korrekt information om läkemedlet hade mängden transportproteiner minskat. Det kan ha gjort att patienterna hade tillgång till mer fritt dopamin vilket kan kopplas till bättre mående. I gruppen som felaktigt trodde att läkemedlet var overksamt sågs ingen sådan minskning, vilket kan ha inneburit att de hade lägre tillgång till dopamin (se bild). Resultaten om placeboeffekten vid social ångest publiceras i tidskriften Translational Psychiatry. Enligt Tomas Furmark har det en längre tid pågått en debatt om huruvida SSRI har någon större effekt än placebo. Ska dessa nya resultat tolkas som att SSRI inte fungerar? – Nej, jag känner mig trygg med att det finns en klinisk effekt av SSRI. Exempelvis är escitalopram en evidensbaserad behandling vid social ångest. Frågan är hur stark effekten är vid olika tillstånd, och om den är värd de biverkningar den kan ge, så debatten lär fortsätta. Furmark lyfter vikten av att som läkare använda placebo som bundsförvant och skapa positiva förväntningar hos patienterna inför behandlingen, samtidigt som korrekt information ges. – Våra resultat tyder på att dessa positiva förväntningar påverkar frisättningen av dopamin i hjärnans belöningsnätverk. När det gäller FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT/UPPSALA UNIVERSITET effekten av SSRI skulle det kunna vara så att blockeringen av serotonintransportörer är en förutsättning för att nedregleringen av dopamintransportörer ska ha effekt. Men det är inte bara läkemedlet som förklarar förbättringen utan psykologiska faktorer är också inblandade, avslutar Tomas Furmark. LOTTA FREDHOLM Artikeln publiceras med välvilligt tillstånd av tidskriften Forskning & Framsteg.
Åss Emellan – Ångestförbundet I Nummer 3 / 2022 7 Forskning & Framsteg är en populärvetenskaplig tidskrift som vänder sig till dig som är nyfiken på allvar och vill ha vetenskapligt grundad kunskap. Vi strävar efter att berätta begripligt och intresseväckande om allt från materiens minsta beståndsdelar till den yttersta rymden. Från djurens beteende till den mänskliga hjärnan. Från livets uppkomst till aktuella energiproblem. Från arkeologiska utgrävningar till dagspolitikens utmaningar. Vi skriver om astronomi och fysik, miljö och ekologi, energi och teknik, medicin och psykologi, djur och natur, historia och arkeologi, filosofi och etik, språk och kognition, kultur och idédebatt, samhällsvetenskap och ekonomi. Våra nära kontakter med den svenska forskarvärlden innebär att du som läsare kan lita på det som står i Forskning & Framsteg. Varje nummer läses av ungefär 130 000 personer. Forskning & Framsteg har även en podd och finns som taltidning. TIDSKRIFTEN FORSKNING & FRAMSTEG • Obalans i signalämnet serotonin har kopplats till depression och ångest. Dessa tillstånd kan därför behandlas med så kallade SSRI-läkemedel. • SSRI står för ”selektiva serotoninåterupptagshämmare,” som på engelska heter ”selective serotonin reuptake inhibitors.” • SSRI hämmar de transportproteiner som normalt tar bort det serotonin som nervcellerna släppt ut. På så vis kan det serotonin som finns ge mer verkan. Så här fungerar SSRI-preparat! Placeboeffekten fungerar! Ibland! Positiva förväntningar kan förstärka effekten av både verksamma och overksamma läkemedel. Placebo betyder ”jag ska behaga” på latin och är en reell kraft att räkna med. Vårt psyke är egentligen ganska lättlurat; vi tror exempelvis att dyr medicin är bättre än billig. Tabletternas form och färg bidrar också till om vi ”tror på” medicineringen. Blå och gröna tabletter upplevs som mer lugnande än andra! Vita tabletter anses smärtlindrande! Gula och orangea tabletter känns stimulerande. Det är till och med så, att kapslar uppfattas som mer verksamma än tabletter, men bäst effekt ger sprutor! Gör det ont måste det ha effekt, tycks vi tro! Det spelar också in om läkaren själv låter entusiastisk eller inte. Är läkaren dessutom vänlig fungerar medicinen bättre! Har läkaren därtill en vit rock, ordentlig namnbricka och tydliga rutiner förstärks placebon ytterligare! En läkare måste således utstråla förtroende och empati för att vi fullt ut ska våga tro på behandlingen. Information som är direkt felaktig (men positiv) har också effekt, men det är naturligtvis inte etiskt försvarbart att lura patienten. Det finns till och med skenkirurgi som sägs ge vissa effekter. Läkarkåren ifrågasätter dock om den ska ägna sig verkningslösa behandlingar för att uppnå placebo. Placebo verkar trots allt ha en viss men kortvarig effekt på en rad sjukdomstillstånd. Även om placebo inte fullt ut är ”vetenskap och beprövad erfarenhet” så går den att använda till sin egen fördel; särskilt vid ångestsyndrom. Att vara positiv och känna hopp kan aldrig vara fel, även om du ”lurar” hjärnan till att må bättre.
8 FOTO: MAGNUS RAGNVID Artisten, låtskrivaren och sångerskan Lena Philipsson bokdebuterar, och vilken debut det blir! Med underfundig humor berättar Lena om sin fria uppväxt i frireligiösa Vetlanda, kändisskapet och relationerna med alkoholen, männen och fansen. Det är otroligt nog en historia som inte hörts förut. Det är lite konstigt att en av Sveriges mest kända personer har lyckats hålla sig så anonym under årtionden, men nu är det alltså äntligen dags att berätta den sanna historien, eller som Lena själv säger: ”Det vore väl synd om ingen begrep vem du var; Lena? Lite snålt, va?” Svårt plågad av blyghet satsar Lena ändå på artisteriet. Trots oerhörd prestationsångest och helt orimliga krav på perfektionism tar sig Lena igenom artistkarriären, ja, man får nog säga ”tar sig igenom” för när hon berättar om att stå på scenen så låter det helt ärligt som en pärs att gå igenom, men trots allt... när det fungerar vill hon inte vara någon annanstans. Bäst blir boken när Lena beskriver Ensamheten. Det blir rörande och vemodigt, för att inte säga rent ut sagt sorgligt. I timtal kan hon sitta och göra collage på det gamla vanliga sättet med sax och limstift. Frenetiskt letar hon bilder i gamla veckotidningar. Förevändningen är att hitta nya idéer, men egentligen slår hon ihjäl tiden. Hon är så förskräckligt ensam vissa dagar att hennes enda kontakt blir de fiktiva samtalen med Margaretha Krook. Det är känslor av otrygghet som gör det svårt att lita på någon; särskilt män. Media är inte heller att lita på. Som ung blir hon utsedd till Sveriges sexigaste kvinna, många år senare löper hon gatlopp i damtidningarna när hon går igenom en svår skilsmässa. Är det underligt om hon drar sig tillbaka? Folk säger till henne att hon inte är som alla andra, att hon är ”svår.” Lena skrattar och ler artigt, men inom sig blir hon sårad. Nu äntligen i vuxen ålder börjar Lena förstå sig själv, och hon kommer fram till att hon är en högkänslig person (HSP). ”Och egentligen håller jag inte med om att jag skulle vara så annorlunda — jag skulle vilja säga mer uppmärksam, mer medveten.” Uppmärksam. Medveten. Är inte det fina egenskaper? Även för en av Sveriges mest kända kvinnor? CATHARINA DROUGGE RECENSION Lär känna Lena Philipsson på riktigt I HÄNDELSE AV MIN DÖD. EN MANUAL PHILIPSSON, LENA (Norstedts 2022). Nu kan du vinna boken! Som vanligt kan du själv välja om du vill bli gratulerad i tidningen, eller om du föredrar att vara anonym. Alla har samma chans att vinna. Skicka namn och adress till redaktionen@angest.se senast den 31 oktober 2022.
Åss Emellan – Ångestförbundet I Nummer 3 / 2022 9 Forskaren Richard J. Davidson har identifierat sex emotionella stilar inom neurovetenskapen: · Förmåga till återhämtning · Inställningen till hur länge man kan hålla sig positiv · Social intuition · Självkännedom · Lyhördhet för sammanhang · Förmågan att fokusera En emotionell stil handlar om hur vi brukar reagera. Tänk dig att tåget är försenat. Någon kommer rycka på axlarna och stoppa in hörlurarna i öronen, någon annan kommer springa fram till kundtjänsten och kräva att genast få bli ombokad. En tredje börjar ta upp stickningen, en fjärde går och äter lunch i stället. Samma omständighet, men olika känsloreaktioner. Eller tänk på åsnan I-or i Nalle Puh som alltid reagerar negativt, oavsett vad som sker. Nalle Puh reagerar å sin sida alltid positivt. Det är det som gör det så komiskt när de möts. Det är olika sätt att känna inför en situation. Davidson menar dock att det finns vissa emotionella stilar som verkligen gynnar oss. Ska vi vara riktigt ärliga, så skulle I-or ha mycket att vinna på att vara lite mer positiv. Forskarna tror inte längre att den emotionella stilen är statisk, det vill säga, att vi inte kan ändra oss. Affektiv neurovetenskap: Är du optimist eller pessimist? Tvärtom, hjärnan har stor förmåga att ändra sig, och det kallas neuro- plasticitet. Om man exempelvis sparkar på en trasig godisautomat, så är det verkligen läge att ändra sin stil för ilska. Beteendet leder ju verkligen ingenstans. Sådan här ilska bör vara något du kan lära dig hantera. Som alltid gäller det att välja sina strider och kriget mot en envis godisautomat kan du inte vinna. Tankarna har traditionellt varit "de fina," medan känslorna bara varit fluffet som stör. Tankarna är rationella, logiska och har ansetts finare än det virriga känslolivet. Det har också varit sällsynt svårt att bedriva forskning på något så flyktigt som känslor. Barn visar känslor starkt – Ingen kan vara nere med en ballong! Vilken känslostil har du? Åsnan I-or är pessimistisk oavsett vad som sker. Nalle Puh är alltid optimistisk. Det är samma verklighet, men olika sätt att ta sig an den.
10 och direkt. Det är bara vi vuxna som försöker dölja vårt hånleende eller vårt förakt. Problemet för deprimerade människor är det omvända; det är svårt att känna några känslor alls. Intressant nog lider dessa personer mer av att inte kunna känna glädje än själva nedstämdheten i sig själv. Det är inte bara våra egna känslor vi ska klara av. Andra människor har såklart ett lika rikt inre "känsloliv som vi själva; även om vi faktiskt glömmer bort det ibland! Vi är alla såklart olika, men forskningen har visat, att en person som har god social intuition oftast avläser andra människors känslor kring ögonen. Saknar man den färdigheten så tenderar man försöka läsa av en annan människa kring munnen. Något som vi nog alla upplevt är också, att den som tittar bort ofta inte förstår sig på det sociala spelet. En annan variant är att vi knappt kan läsa av våra egna känslor. Fenomenet kallas alexitymi och innebär en nedsatt förmåga att förstå och uttrycka känslor. Vi kanske tror vi är arga, men i själva verket är vi rädda. Vi kanske tror vi är ledsna, men vi gråter av ilska. Vi kanske misstar oss totalt om vad vi känner. Det blir svårt att känna känslor, eller också har vi slutat känna något alls. Alexitymi är rätt vanligt i kombination med depression, ångest, posttraumatisk stress (PTSD), drogmissbruk och långvarig smärta. Andra är högkänsliga (HSP) och känner mycket mest hela tiden. På gott och ont. Den vetenskapliga termen är "sensorisk bearbetningskänslighet" (SPS). Om dessa högkänsliga personer dessutom har yrken som kräver empati, till exempel sjuksköterska eller polis, så kan känslorna flöda över så att de till sist blir ohanterliga. När vi tvekar inför något nytt och okänt, kallas det ibland för beteendeinhibition. Det här visar sig särskilt vid blyghet. Man liksom stelnar till och kan inte röra sig ur fläcken. Det positiva med blyghet är att det faktiskt kan växa bort. Bara för att du var ett blygt barn, behöver du inte växa upp till en hämmad och stel person. Blyghet är alltså inte ett medfött karaktärsdrag! Det finns ett välkänt uttryck som går så här: "generna laddar geväret, men bara miljön kan trycka på avtryckaren." I det här sammanhanget skulle det väl ungefär betyda att du föds med ditt känsloregister, men det är din miljö och dina erfarenheter som avgör hur du reagerar. Lite arv. Lite miljö. Som alltid. Forskningen visar, att om vi till exempel har ett genetiskt anlag för nervositet, men har turen att växa upp i en lugn familj, så kommer genen aldrig till uttryck. Vi skulle alltså kunna gå ett helt liv med anlag för ångest, men aldrig lida av det! Vi skulle inte ens veta att vi var i riskzonen för oro! Å andra sidan om vi har genen och livet dessutom blir svårt, så samverkar arvet och miljön på ett negativt sätt. Det är inte rättvist, men så ser livet ut. Positiva känslor är bra för den fysiska hälsan. Personer som har positiva känslor löper tre gånger mindre risk att bli förkylda än de som hyser
Åss Emellan – Ångestförbundet I Nummer 3 / 2022 11 negativa känslor. Det har också visat sig att läkare engagerar sig mer i positiva än negativa patienter. Det visar väl egentligen bara att läkare också är människor, men det skulle även kunna förklara varför patienter försöker sätta upp en glad fasad i alla lägen. Medvetet eller omedvetet vet patienten att hon eller han får bättre hjälp då! Vi pratar ofta om psykisk ohälsa som vore det en enda diagnos, men sanningen att det är extremt mycket som ryms under det här paraplyet. Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM) klassar 365 avgränsande diagnoser inom psykisk ohälsa. Även om det kan finnas en poäng med att avgränsa olika diagnoser, menar Davidson att det här sättet är lite för fyrkantigt för att säga något relevant om psykopatologin; det vill säga det vetenskapliga studiet av psykiska sjukdomar. Ett konkret exempel; anhedoni (oförmåga att känna bland annat glädje) anses vara ett symptom på schizofreni, men det förekommer lika ofta vid depression, neurotiska störningar och drogberoende. En del personer har helt enkelt svårt att känna glädje utan att det ens behöver klassas som en diagnos. Gränsen mellan "normalt" och "onormalt" känsloliv är därför flytande. Deprimerad kan man alltså vara på många olika sätt och på grund av många olika anledningar. Många tror att depression är att aktivt tänka negativa tankar, och visserligen kan det vara så, men det handlar oftare om avsaknaden att kunna känna glädje, planera för framtiden och arbeta målinriktat. Deprimerade har svårt behålla "den goa känslan" någon längre stund och har svårt att skaka av sig motgångar. För att må bättre bör man alltså göra tvärtom; "suga på karamellen" så länge det går och helt enkelt gå vidare från misslyckanden så fort det går. För att aktivera sig ur en depression kommer man längre med "jag ska ringa min vän Bosse på torsdag klockan två," än något allmänt hållet som "jag borde ringa mina vänner oftare." Då blir det garanterat gjort. Våra känslor är en stor del av vår personlighet. Det hjälper inte att trycka undan dem, förneka dem eller ens att simma runt i dem. Vi måste helt enkelt acceptera att vi har känslor som gör oss mänskliga. Hur vi hanterar våra känslor är en helt annan fråga. Har vi dem ens? Låter vi dem ta över? Kan vi hantera dem? Vem vill vi vara? Cynisk och negativ som I-or, eller lite naivt positiv som Nalle Puh? Det finns inga rätt och fel, men sant är, att känslorna utgör en stor del av vilka vi är och hur andra uppfattar oss. Källa: Hjärnans emotionella liv Hur unika mönster i hjärnan påverkar tankar, känslor och upplevelser — och hur du kan förändra dem. Davidson, Richard J., Begley, Sharon (ICA Bokförlag, 2012).
12 PERFEKTION — VÅR TIDS GISSEL: Släpp kraven och andas ut! Blir du irriterad på tavlor som hänger snett? Gafflar och knivar som ligger fel i besticklådan? Folk som inte kan uttala Schweiz på rätt sätt? Slarvpellar som inte fäller ned locket på toaletten? Kollegor som släntrar in för sent på jobbet? Människor som helt enkelt gör fel? Måhända har du en släng av perfektionism? Du är inte ensam. Vi är många som ställer höga krav på oss själva och omgivningen. Forskningen har identifierat tre typer av perfektionism. Den första kallas självorienterad perfektionism, och det handlar om att du ställer orimliga krav på dig själv. Omgivningsorienterad perfektionism drabbar i stället omgivningen. Personer i den här kategorin ställer extra höga krav på sin omgivning och får till exempel svårt att delegera arbetsuppgifter. Den tredje typen är kanske den mest intressanta; socialt orienterad perfektionism. Den handlar om att du tror andra har extremt höga förväntningar på dig, och att du kommer ha svårt att leva upp till alla krav. Inbillade eller verkliga! Här kan du reagera med ilska (mot alla som kräver massa saker), nedstämdhet över att känna sig otillräcklig, eller en känsla av att andra bedömer dig negativt. Vad kommer perfektionismen ifrån? För de flesta av oss började det redan när vi som barn blev tillrättavisade för att vi gjorde fel. Snabbt lärde vi oss hänga upp jackan och ställa undan skorna för att inte mamma eller pappa skulle skälla på oss. Vi lärde oss tidigt att kärleken var villkorad. Vi blev rädda för att göra fel, vi började ställa högre krav på oss själv, trodde det fanns ett "rätt" sätt att göra saker. Vi började tvivla på oss själva. En del av oss hade föräldrar som hade höga förväntningar och som var snabba på att kritisera. Det är inte föräldrarnas fel att det blev som det blev, men det är en förklaring till varför många av oss är extrema perfektionister. Det har visat sig, att sambandet är ganska starkt mellan perfektionism och underliggande ångest och depression i vuxen ålder. Det går en fin linje mellan rimliga krav och perfektionism, men vad ska anses rimligt? Låt oss ta kirurgen som ska operera. Kraven på att tvätta händerna på jobbet
Åss Emellan – Ångestförbundet I Nummer 3 / 2022 13 ”Räds inte perfektionen — du når den aldrig.” Salvador Dali är (med rätta) skyhöga. Det är ett krav som måste uppfyllas, men när kirurgen på sin fritid plockar svamp i skogen, spelar det ingen roll om det är lite jord under naglarna. Kraven bestäms av situationen. För den som har OCD fungerar inte den här mekanismen, och man kan till exempel tvätta händerna i timtal vare sig det finns någon rimlighet i beteendet eller inte. Tvångssyndrom är i sig inget sällsynt; man beräknar att ungefär 80 procent av alla människor mer eller mindre ägnar sig åt upprepade handlingar; dock utan större konsekvenser för livskvaliteten. Perfektionister blir ofta belönade för sitt beteende; får högre betyg, fler komplimanger, bättre chanser i livet. När de upptäcker att de lönar sig att högprestera, så förstärks känslan av att vilja göra allting "perfekt." Det blir som en spiral av ökade krav som personen till sist tappar kontrollen över. Berömmet blir beroendeframkallande och du vill bara ha mer av andras erkännande, om du så ska prestera ihjäl dig! Vad är problemet med perfektionism? Ett uppenbart problem med perfektionism är att du aldrig blir nöjd med din insats. Kanske startar du aldrig med en uppgift, eller också blir du aldrig klar med den. Lagom duktig är inget alternativ. Allt är svart-vitt. Allt eller inget. Om det inte blir perfekt finns det ingen anledning att ens börja. Om du inte kan spela gitarr som Jimi Hendrix, så finns det ingen idé att ens öva på gitarren. Självklart är det ju helt orimliga krav! Dels för att du jämför dig med världens bästa gitarrist, dels för att du kanske inte har övat lika mycket, eller, ve och fasa, inte har samma talang. Vad säger att det inte duger med att kunna kompa sig själv på kräftskivan? Är inte det bra nog? Perfektionism kan leda till depression, generaliserad ångest, social ångest, överdriven blyghet, tvångssyndrom, ilska, skev kroppsuppfattning, anorexia och bulimi etcetera. Ja, psykisk ohälsa över lag. Det är inte lätt att se hur sakerna hänger ihop, men det är klart att högpresterande personer löper högre risk än andra att "drabbas av" perfektionism. Vad ska du göra åt perfektionismen? Först av allt kan du identifiera känslorna. När inte allting blir perfekt följer känslor av oro, ledsnad, otillräcklighet, ilska och irritation. Hur stark är de här känslorna? Sätt poäng från noll till 100. Då ser du hur starkt känslopåslaget är. Exempelvis om vännen kommer för sent. Hur arg blir du? Blir du rosenrasande på 100 poäng eller är det bara en lätt irritation som landar på två poäng? Hur lätt har du att acceptera att den försenade personen inte är perfekt? Kan du komma ihåg när du själv blev försenad? Gjorde det så mycket? Identifiera dina "allt-eller-inget" situationer. Om du exempelvis är en perfektionist som vill städa ditt hem på ditt sätt, och din familj inte klarar av din höga standard. Vad kan du göra? Ja, kanske nöja sig med att barnen ställer disken på diskbänken, men aldrig lyckas få in den i diskmaskinen. Det är inte perfekt, men "lagom" bra. Eller om du söker den perfekta partnern. Tänk om du skulle nöja dig med en människa med hyggliga förtjänster och fel som går att överse med. Det perfekta förhållandet finns inte, och det svart-vita tänkandet försvårar bara relationen. Det är bättre att se till helheten än till någon bagatell som råkar bli fel. Det är bättre att vara flexibel än att låsa fast sig hur något borde vara. I dina strävanden efter perfektio- nism, händer det att du har en överdriven ansvarskänsla och ett överdrivet kontrollbehov. Det handlar exempelvis om hur andra människor beter sig, klär sig och reagerar; ja till och med pratar! Exempelvis, "min man borde vara lika arg på sin mamma som jag är på min svärmor." Det är såklart omöjligt att styra andra människors känslor och beteenden. Andra har naturligtvis ingen lust att bli tillsagda vad de ska tänka och tycka; särskilt inte om sin egen mamma!
14 Perfektionister tenderar också att vara överdrivet känsliga för vad andra tycker om dem. Det kallas interpersonell känslighet. Du tror dig veta vad andra tycker om dig, och oftast är slutsatsen att andra människor tycker du är ful, inkompetent och tråkigt. Kort sagt, allt negativt du kan komma på. Det säger sig självt att det inte stämmer. Du får helt enkelt inse att du inte är någon tankeläsare, och att du faktiskt inte har en aning om vad andra tycker om dig. Även om vissa personer skulle tycka du är tråkig, så finns det ju gott om andra människor som tycker du är riktigt rolig! Perfektionism är inte bara av ondo. I många sammanhang måste man vara perfektionist. En gymnast eller simhoppare måste sträva efter det bästa utförandet. Ska vi ut och resa önskar vi nog hellre att piloten är övernitisk än slarvig! Ska vi skriva på lånehandlingarna på banken, finns det en poäng med att lusläsa avtalet. Visst kan du gå på en konsert där musikerna inte är särskilt samspelta, men nog låter det bättre om de övat flitigt. Man brukar härvidlag skilja på ändamålsenligt och perfektionistiskt beteende. Finns det något ändamål med att bete sig som du gör? Om svaret är ja, fortsätt på den inslagna vägen, men om perfektionismen bara leder till egen utmattning och missförstånd med andra människor, så finns det anledning att göra något åt det. Ja, det finns ett ändamål att lusläsa avtal, men att kontrollera om din partner borstat tänderna väcker bara irritation och leder egentligen ingenstans. Vi får också komma ihåg att det inte finns något facit på hur saker och ting ska hanteras. Det finns egentligen inga "rätt sätt" att göra en uppgift, bara mer eller mindre bra. Oftast duger det att du gjort ditt bästa utifrån dina egna förutsättningar. Vad skulle du annars gjort? Det finns negativa sociala konsekvenser av perfektionism. Det kan vara överplanering av, låt oss säga, av en utflykt. Nöjet försvinner om du ska räkna ut alla väder som kan komma; hagel, snö, kastbyar, solsken, och planera hela utflykten efter ett tiotal olika scenarier. Eller släpa med sig halva hemmet "bara för utifall..." Förutom att det är utmattande, missar du att njuta av stunden som den är. Andra problem som kan uppstå är att du har svårt att fatta beslut, vilket också kan vara ångestskapande. Vad du än väljer, känns det som du väljer fel. Eller också skjuter du upp saker för att det känns som det inte ska gå att få det "rätt." Eller också leder perfektionismen till att du inte kan avsluta en uppgift. Det kan vara att aldrig få in den där rapporten till chefen för att den aldrig känns klar. Du kommer aldrig till punkt! Perfektionism är också ett relationsproblem eftersom beteendet drabbar både anhöriga, vänner och kolleger. Det är också ett personligt lidande att inte kunna släppa de höga kraven på sig själv. Det är som att köra genom livet med handbromsen på. Något känns fel, men det är svårt att peka ut vad det handlar om. Som tur är, så kan ingen vara perfektionist på alla områden. Kanske är du ambitiös på jobbet, men när du kommer hem så släpper du kraven. Eller kanske är du helt uppslukad av att spela innebandy perfekt, men när det kommer till att vika lakan så har du inga krav på dig själv alls. Det gäller att upptäcka vilka områden där de höga kraven skapar problem och när de inte spelar någon roll. Den goda nyheten är att det går att göra något åt ett överdrivet perfektionistiskt beteende. Du kan till exempel öva på att leva i ovisshet. Spelar det verkligen någon roll om min partner borstade tänderna i morse? Kan jag leva med att jag inte kontrollerat priset på fläskfilé i alla annonsblad den här veckan? Måste jag ha kontroll på när mina kolleger går hem? Hur skulle det vara att bara släppa tanken? Som i så många andra sammanhang kan man exponera sig för det som känns främmande. Börja med saker som känns nästan okej att "slarva med" och sedan ökar du svårighetsgraden. Om du exempelvis måste vika dina strumpor på exakt rätt sätt, så kan du medvetet försöka vika strumporna "fel" och försöka stå ut med känslan. Till sist känns det inte så farligt om strumplådan är lite stökig. Om du har svårt att sluta i tid så kan det hjälpa att sätta upp en tidsgräns; om du exempelvis alltid håller på med håret för länge, så kan det hjälpa att sätta upp en tidsgräns på, låt oss säga, fem minuter. Sedan får du gå till jobbet hur du än ser ut! I början kan det skapa ångest, men med tiden bör känslan klinga av. Nej, du är inte perfekt, men det är
Åss Emellan – Ångestförbundet I Nummer 3 / 2022 15 ingen annan heller. Eftersom ingen av oss är perfekt, så är det lika bra att inse att livet inte heller är det. När inte livet blir som du vill, är det bästa du kan göra att acceptera situationen. Din bil kommer inte alltid vara nytvättad, dina barn kommer inte alltid ha gjort läxan, din partner kommer inte alltid säga rätt saker, någon gång ibland kommer tvättkorgen vara överfull, för eller senare kommer du efter på jobbet. Det finns tusentals saker i tillvaron som inte blev som du ville. Till sist får du inse att du måste gilla läget. Det är liksom livet som pågår. Hur skönt är det inte att släppa kontrollen och ansvaret? Särskilt för kvinnor som traditionellt burit det största ansvaret för att familjen fungerar. Om familjens projektledare säger upp sig, hur går det då? Kommer inte resten av familjen bli tvungen att ta mer ansvar? Om tjatet upphör, blir det ju ganska tyst. Tänk om det inte är så farligt att tappa kontrollen? Varför ska du försöka minska på perfektionismen? Ja, det mest självklara svaret är att du mår psykiskt bättre om du inte driver dig själv alltför hårt. Det finns ett samband med ökad risk för depression för perfektionisten, och av den anledningen kan det vara värdefullt att undvika perfekta beteenden. Allt- eller inget-tankar förvärras vid depressioner ("allt går åt skogen"). Om perfektionisten ställer upp orealistiska mål, kommer hen misslyckas. Om det då uppkommer tankar, att du inte värd någonting, bör du definitivt söka hjälp. En del blir hjälpta av kognitiv beteendeterapi (KBT), andra av interpersonell psykoterapi (IPT), andra av mediciner mot depression. En annan konsekvens av perfektionism är ilska. Trafiken är ett klassiskt exempel. Eftersom det inte går att kontrollera hur andra gör i trafiken, så reagerar du med ilska när medtrafikanterna gör fel. Du saknar kontroll över situationen och känner starkt hur folk "borde" göra i trafiken. Om du kan skruva ned din egen perfektionism och acceptera situationen, så är vinsten ett ökat psykiskt välmående. Den fysiska hälsan förbättras också, minskat blodtryck, minskad magsyra etcetera. Ilska bedöms också olika beroende på vem du är och hur du reagerar. Män som är arga på en arbetsplats uppfattas mer positivt än män som är ledsna. Arga kvinnor på jobbet möts av negativa reaktioner av både manliga och kvinnliga kolleger. Ofta tolkas mäns ilska som att de är arga på någonting, medan kvinnors ilska tillskrivs hennes inre egenskaper ("hon är arg av sig). Ilska är fortfarande en förbjuden känsla för de flesta kvinnor. Kvinnor tillåts sällan vara arga, och kompenserar det ofta med ett överdrivet kontrollbeteende. Det kostar på att leva i en svart-vitt värld. Om du lever efter principen att du aldrig får komma för sent eller att högerregeln alltid gäller, då byggs ilskan upp eftersom världen inte är som den borde vara. Ändå vet vi alla, att folk både kommer för sent och bryter mot högerregeln i snart sagt varenda korsning i trafiken. Vår perfektionism krockar med verkligheten och skapar ilska och frustration. Vi vill vara perfekta, och helst ska alla andra också vara det. Är de inte det, är det lätt att bli besviken. Får du aldrig bli arg då? Jodå, men du får göra en värdering om ilskan är värd det. Kanske är det inget större problem om någon kommer fem minuter för sent, men om någon kör in i sidan på din nya bil, så är det kanske värt den där extra pulshöjningen. Perfektionism kan yttra sig i sociala situationer. De finns många situationer där du förväntas fungera perfekt socialt; ringa telefonsamtal, gå på anställningsintervju, småprata med andra gäster på en fest, säga något trevligt när du åker hiss med främlingar. Perfektionismen tar sig uttryck i att du inte vill att andra ska se att du exempelvis rodnar på halsen, men det förvärrar snarare situationen. Ju mer du försöker dölja att du är rodnar, desto mer rodnar du! För den som oroar sig mycket blir perfektionismen ett sätt att räkna ut hur saker och ting ska avlöpa. Du målar upp både verkliga och inbillade problem. Du försöker kontrollera händelserna på ett till synes perfekt sätt, men om något annat inträffar ökar oron igen. Tvångstankar och tvångshandlingar är också en variant på den här perfektionismen. Det är en (omedveten) tanke om att det finns ett perfekt sätt att exempelvis tvätta händerna. Att vilja se "perfekt" ut, kan också vara ångestskapande. Det är väl ingen direkt nyhet att människor med extrema krav på sig själva, mår psykiskt dåligt. Det kan vara företagsledare, dansare, konsertpianister, idrottsutövare, studenter, ja, kort sagt alla yrken där det finns hård konkurrens och högt ställda krav. Det kan finnas ett psykologiskt värde i sig att vara både sävlig och ibland rent ut sagt lat! Det finns ingen grundlag på att du måste prestera dygnet runt! Det kan vara värt att matcha sin ångest och oro mot hur perfektionistisk du är. Att vilja göra saker på ett perfekt sätt kan leda till olika typer av psykisk ohälsa. Den insikten löser säkert inga psykiska problem, men om du förstår ursprunget till din oro, ångest, ilska och känslor av otillräcklighet, så är det förmodligen lättare att göra något åt perfektionismen. Åtminstone kan vi inse att perfektion inte går att uppnå. CATHARINA DROUGGE Källa: När perfekt inte duger. Strategier för att hantera perfektionism, Antony, Martin M., Swinson, Richard P. (Natur & Kultur, 2014) med flera källor från internet.
16 Det är lätt att känna sig ensammed sin ångest. Man tror att man är den enda i världen somdrabbats av en ångestattack men faktum är att det är ganska många i Sverige som bryr sig ompsykisk ohälsa. Skilda samhällsaktörer på olika nivåer bedriver både forskning, stöd och rådgivning till organisationer och enskilda människor. En del känner du säkert till, men tyvärr är det många organisationer som är ganska anonyma för gemeneman. Här är organisationerna som jobbar med psykisk hälsa! Det finns åtskilliga förbund och föreningar som, liksom Ångestförbundet, arbetar med intressepolitiska frågor och stödverksamhet. Här koncentrerar vi oss på ett urval officiella organisationer som främst arbetar med psykisk hälsa på nationell nivå. Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) Kategori: Paraplyorganisation. Hemsida: https://nsph.se/ "Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) är ett samarbete mellan patient-, brukar- och anhörigorganisationer verksamma inom det psykiatriska området. Vi arbetar för att patienter, brukare och anhöriga ska bli mer delaktiga i vård och stöd samt få ett större inflytande över de beslut som fattas inom olika samhällsområden. Vi ser oss patienter, brukare och anhöriga som en oumbärlig resurs för ökad kunskap i samhället om psykisk ohälsa. Våra medlemsorganisationer arbetar var och en med sin inriktning inom psykisk hälsa, och utifrån detta med sitt eget intressepolitiska arbete. Där det är mer effektivt att driva ett gemensamt intressepolitiskt arbete samarbetar vi. Vi arbetar för att patienter, brukare och anhöriga ska bli mer delaktiga i vård och stöd samt få ett större inflytande över de beslut som fattas inom olika samhällsområden. NSPH fokuserar på stärkt brukarinflytande, mer patientorienterad vård samt systematiska kvalitetsförbättringar inom vård och omsorg. Frågor där vi tillsammans kan utgöra en starkare röst och en bredare kunskapsbas än vart och ett av förbunden för sig." Centrum för evidensbaserade psykosociala insatser (CEPI) Kategori: Forskning. Hemsida: www.cepi.lu.se "Vår forskning är tvärvetenskaplig och våra frågor omfattar livsvillkor, stigma, stöd- och vårdinsatser såväl som organisation och policy. Forskningen bidrar till att personer med psykisk ohälsa får den vård och stöd de behöver för att leva ett meningsfullt och aktivt liv i samhället. Vår forskning fokuserar på delaktighet med betoning på inflytande för de personer som lever med psykisk ohälsa. Detta syns både i valet av forskningsfrågor och i vårt sätt att planera, genomföra, implementera och kommunicera forskningen. Forskningen kännetecknas också av praktikrelevans och av samarbete med olika samhällsaktörer. Vi intresserar oss särskilt för utvecklingen och implementeringen av psykosociala insatser viktiga för individens personliga återhämtning. Men vi fokuserar även på hur miljön kan främjas så att den blir tillgänglig för alla trots psykisk ohälsa. Ett annat inslag är att samverka med och sprida kunskap till det omgivande samhället. I dag är CEPI ett externfinansierat centrum och är organiserade genom Institutionen för hälsovetenskaper vid Lunds universitet."
Åss Emellan – Ångestförbundet I Nummer 3 / 2022 17 17 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) Kategori: Forskning. Hemsida: https://forte.se "Forte är ett forskningsråd och en myndighet under Socialdepartementet. Varje år förmedlar Forte cirka 700 miljoner kronor till forskning inom hälsa, arbetsliv och välfärd. Vi arbetar också med analys av forskningsbehov och kommunikation av forskning." Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) Kategori: Myndighet. Hemsida: https://mfof.se "MFoF är en statlig kunskapsmyndighet med ansvar för familjerätt, föräldraskapsstöd och familjerådgivning. Vi arbetar också för att internationella adoptioner till Sverige ska ske på ett lagligt och etiskt godtagbart sätt. Vi erbjuder kunskap för att alla barn ska få en trygg uppväxt och bra relationer till sina föräldrar." Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) Kategori: Myndighet. Hemsida: https://www.sbu.se "Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) är en myndighet som har i uppdrag att göra oberoende utvärderingar av metoder och insatser inom hälso- och sjukvård, tandvård, samt för metoder och insatser inom socialtjänsten och området funktionstillstånd/-hinder." ÅSS STÖDCHATT SÖKER VOLONTÄRER Framöver kommer vi attbehöva utöka vår skara av frivilliga volontärer. Du får ingen ekonomisk ersättning, men du får värdefull erfarenhet, kunskap och personlig tillfredsställelse. Du är välkommen att skriva några rader till ÅSS och berätta om dig själv och varför du tror att just du skulle kunna vara ett bra stöd för personer med ångestsyndrom via vår individuella stödchatt. Välkommen att skriva till: linne.torbjornsson@angest.se ÅSS stödchatt är öppen söndagar klockan 20.00-21.00. Stort intresse för Tims liv! Nu är sommarens boktävling om Tim Berglings liv avgjord! Vi skulle behövt elva böcker för att alla skulle få vinna. Nu kunde bara en person få boken, och just den här gången vann en anonym läsare. Ett tips är annars att låna boken på biblioteket, men misströsta inte, det kommer flera ut- lottningar av böcker framöver! Varför inte vara med i utlottningen av Lena Philipssons bok somfinnsmed redan i detta nummer av tidningen?
18 ATT LÄKA HJÄRNA OCH HJÄRTA VID UTBRÄNDHET! SUNDKVIST, PETER (förlag Vulkan, 2021) När Peter Sundkvist först blev drabbad av en stressutmattning fick han felaktiga råd av sjukvården och dåligt bemötande av arbetsgivaren. Det gjorde att Peter hamnade i en negativ spiral och blev allt sämre. Han hamnade till slut i ett mycket utpräglat utmattningssyndrom med efterföljande depression. Till slut lyckades han hitta rätt strategi och kunskap som gjorde att han i små steg började läka hjärna och hjärta. Efter många års sjukskrivning är Peter ett levande bevis att det går att komma ur en helt hopplös situation. Men det krävs kunskap. Den kunskapen har Peter som här delar med sig av sina bästa strategier, råd och tips. Han vill att du som har drabbats ska få en långsiktig och hållbar rehabilitering utan kraftiga bakslag som annars är så vanliga. UT UR MIN KROPP MEIDELL, SARA (Norstedts, 2022) ”När det blir kväll, nästan natt, ordnar jag med balansräkningen. Vad behövs som minst för att hålla hjärnan stilla, slippa falla så olustigt ner i blodsockerfall eller sömnparalys under natten? Så tyst jag kan öppnar jag kylskåpet och tittar på allt jag inte kan äta, det ger en särskild frid.” Sara Meidell skriver en smärtsamt uppriktig bok om ett liv med ätstörningar. Om att ha gått in och ut ur sjukdomen så länge hon kan minnas. Men det är också en bok om att vara kvinna och kampen för att vara mer än en kropp. Att genom att betvinga växandet, uppnå den totala kontrollen - och friheten. Endast då ges möjligheten att också vara ett huvud, ett rent intellekt. Samtidigt skildras svältens ljuva rus, där klarhet uppnås och inget kommer åt en, inte ens den största smärta. Om att vara en mamma som inte äter lunch. Men också om det speciella systerskap som uppstår mellan självsvälterskorna, om kvinnorna som gått före i historien, hur hon får kraft och finner likheter med deras liv. JAG VILL BARA BLI ERKÄND SOM STAT En självbiografi om autism TÖRNQVIST, ELSA (Norstedts, 2022) "Vad önskar du dig i julklapp? En autismdiagnos!” Efter många år av vårdbesök, självskadebeteende, KBT och felaktiga depressionsdiagnoser fick Elsa Törnqvist diagnosen autism, vid 23 års ålder. Äntligen fick hon en förklaring till varför hon fungerar som hon gör, varför andra tycker att hon är konstig, varför hon inte riktigt klarar av det som andra verkar hantera så lätt, varför hennes liv känns som ett tusenbitarspussel, där man aldrig någonsin ser helheten. Jag vill bara bli erkänd som stat är en gripande och konkret berättelse om att leva med autism, och om den snåriga vägen fram till diagnosen. Det är också väldigt rolig läsning. Om vardagslivet med Elsas stundtals prövade sambo, om varför hon älskar chicken nuggets och varför hon aldrig är så lycklig som när hon får åka buss. FUCK PSYKISK OHÄLSA Vägen till bättre mående ALBRECHTSON, THERESE, OTTERLING, MARIA (Lava förlag, 2021) ”Du måste sluta med medicinerna, din mage klarar det inte!” Så lät läkarens dom då Therese ännu en gång sökt akut hjälp. Länge levde hon i konstant stress jobb, ständig uppkoppling, snabbmat, oro och lite sömn. Med åren kom både fysiska och psykiska varningssignaler som hon motade bort med ännu fler mediciner. Till slut tog det stopp. Psykisk ohälsa drabbar många. Vi svenskar är ett av världens mest digitaliserade, stressade och stillasittande folk. Dessutom försöker vi leva upp till den perfekta drömvärld som visas i sociala medier. Oavsett orsak kan du vända den negativa spiralen och påbörja en mer hälsosam resa. Utifrån vetenskap och egna erfarenheter visar Therese hur du skapar en sund helhet av jobb, kost, motion, återhämtning, mental träning, självledarskap och relationer. Det här är en bok om varför många mår dåligt, om med- och motgångar, psykiska plågor som ångest, depression och utmattning. Men också om hur du mår bättre och blir regissören i ditt eget liv.
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=