veteran AKTUELLT NORRLANDS MOTORHISTORIKER & SUNDSVALLS MOTORVETERANER nr 4 2019 årgång 53 RAPPORT från glada bil-änkan '(/ Nj - Den engelska bilindustrin &$',//$& LJǏljNJ HUSQVARNAS HISTORIA HÄRNÖSANDS BILMUSEUM %0& LJLJdždž HIGH COAST MEET GULDRUNDANBILDER DKW MOTORCYKEL VETERANAKTUELLT ÖNSKAR ALLA LÄSARE GOD JUL & GOTT NYTT ÅR!
4 . 2019 VETERANAKTUELLT TRYCK & FORM Ågrenshuset Produktion AB, Bjästa ORDFÖRANDEN HAR ORDET Det måste vara tidens tecken att jag borde avgå som ordförande, av flera skäl. Dels har jag suttit så många år att det är frågan om engagemanget finns kvar, dels att jag i dagsläget inte får till ”Ordföranden har ordet”. Kunde ju skriva: ”Skrivkramp uppstått, God Jul”. Känns simpelt! Att jämföra; var på biblioteket på något som kallas ”Läslusta” där ett antal människor recenserade ett antal lästa böcker, berättade om innehållet och en del om författarna. Det slog mig att det årligen finns så många som skriver böcker, flera hundra sidor. Orättvist att jag nu och då måste kämpa om några stackars rader. Dessutom är dom fiffiga att hitta på titlar på böckerna, som ”Koka Björn,” ”Ett jävla solsken” och ” Kollektivt självmord.” Vissa boktitlar väcker helt klart större nyfikenhet än andra. Själv har jag svårt att hitta en slående rubrik på de små artiklar jag åstadkommer i VA. En del har fått mer gåvor än andra. Läste i DN en morgon att 800 personer inom sjukvården i Stockholm skulle av kostnadsskäl bli arbetslösa. Redan där fattade jag noll och intet; haltar inte vården i alla län nog med vårdköer och väntetider. Bläddrade några blad till i DN, där förordade några ekonomer ”Sänkt skatt på arbete och kapital” med 245 miljarder. Än en gång skiner min okunnighet igenom, förstod ingenting, skulle nog hellre förorda skattehöjning så kanske man slipper dagligen läsa om alla budgetbesparingar inom kommun och landsting. Tur är att jag inte har någon bestämmanderätt. När jag ändå har fått upp ångan, tycker Ni att det är konstigt att det skjuts hejvilt i Sverige numera, inte jag. För det första är vi många olika nationaliteter i Sverige idag och sen kommer undervisningen med lätthet via TV. I Aktuellt och Rapport var kväll, förfäras varje svensk över våldet, knarket, skjutningarna och brutaliteten. Efteråt kan man koppla över till flera kanaler som bjuder på en ström av krimmserier om gängvåld, skjutningar, mord och blod. Lätt att lära och ta efter. Vi säger som vanligt den här tiden, vart tog det här året vägen, det var ju vår alldeles nyss. Det gångna året har väl för de flesta av oss varit ganska normalt ändå, vi kan tillsammans konstatera att nuförtiden blir ”nuet” allt fortare ett då. En påminnelse om vinterrallyn, Skellefteå 22 febr. Lycksele 7 mars olyckligtvis även Norrbotten 7 mars. Moderklubbens årsmöte hålls i Umeå 21 mars Med hänvisning till ovanstående stycken vill jag meddela min allvarliga fundering på att skaffa en egen planet och börja en ny värld. Hänger ni på? EN GOD JUL TILLÖNSKAS ER ALLA OCH ETT GOTT ÅR 2020.. HÅKAN NORDIN OMSLAGSBILD DKW Cabriolet 1939 hemmahörande i Vännäs. Foto: Håkan Nordin. I DETTA NUMMER 3 &$',//$& LJǏljNJ 7 Husqvarnas flerhundraåriga historia 10 BIANCI MOBYLETT 12 Härnösands bilmuseum 14 WHEELS I UMEÅ 17 Pokerrun i Lycksele 18 På resa med Hamsta-bussen 20 %0& LJLJdždž 9$1'(1 3/$6 35,1&(66 njNj 21 Den engelska bilindustrin 27 High Coast Meet 2019 28 Pär Hedbergs Guldrundanbilder 30 Guldkorn 34 '.: 02725&<.(/ LJǏLjlj LjNJ 36 Bilaffärer på femtiotalet 39 Kalendern 167$ 1800(5 0$18667233 87.200(5 Nr 1 1/2 4/3 Nr 2 18/5 12/6 Nr 3 31/8 23/9 Nr 4 9/11 2/12 $11216(5$" Ring Leif 0660-29 99 58 REDAKTIONELLT MATERIAL Tony Korpenklo Sörängetvägen 12 A 891 41 Örnsköldsvik 072-5929200 veteranaktuellt@gmail .com $169$5,* 87*,9$5( Sture Lundkvist 5('$.7,216.200,7 Håkan Nordin nordin-hakan@hotmail .com 070-3514129 Bent Fridholm bent@fridholm.st 072-5265100 Tony Korpenklo Redaktör veteranaktuellt@gmail .com 072-5929200 Bertil Lehto bertil.lehto.4102@gmail.com 070-6620981
VETERANAKTUELLT 4 . 2019 3 Ambjörns direktionsvagn &$',//$& LJǏljNJ Ryktet nådde mig, att Ambjörn Holmgren i Lycksele är en ovanligt duktig renoverare. Då var det bara att åka till Lycksele för att kolla sanningshalten. Ryktet var endast en västanfläkt. TEXT OCH FOTO: Håkan Nordin >>
4 . 2019 VETERANAKTUELLT 4 Resan till Lycksele företogs en söndag per motorcykel, det räknas då som en lustresa, regnrisk förelåg på vägen hem, jag låg då efter regnet men till slut hann jag ikapp och blev mäkta blöt. Ambjörn en tystlåten gentleman i mogen ålder, som renoverat fyra bilar till nyskick samt ett antal motorcyklar har varit medlem i NMH sedan -74 alltså en av pionjärerna. Bilen som jag såg en kort stund i samband med stadsrallyt under Motorveckan och fick mig att falla i beundran var en svart blänkande Cadillac Limousin 1934. Det var den som jag nu skulle bekanta mig med. Broströms Rederi i Göteborg köpte den ny 1935, det var under deras storhetstid, men hur länge den användes i deras ägor är dolt i dunkel. Användes som direktionsbil. Man kan ställa sig frågan om Ambjörn hade kontakter i dom kretsarna eftersom han kunde köpa denna aristokrat till bil. Nej sanningen är att bilens förfall var fullbordat när han kom över den. År 1950 hamnade bilen i Luleå där den gick som taxi ett antal år, då byttes V-8 motorn mot en mindre bränsletörstig sexcylindrig motor. Hur länge den skjutsade folk mot betalning är inte helt klarlagt men utrett är att den hamnade på en bilskrot och därefter har elva ägare registrerats för den, innan den hamnade hos Kent Hortlund i Tavelsjö utanför Umeå. Där stod den med tomt motorrum, Ambjörn som har haft förkärlek till svåra projekt drogs till bilen och mitt tips är att köpesumman låg på en mycket blygsam nivå, Kent visste att det var ett svårt objekt och vem skulle klara av det om inte Ambjörn. 2003 bekom han ”vraket” och nu börjar allvaret, utan motor, krockad framskärm, rost och sliten inredning. Sexton år senare var bilen återbördad till skick som den direktionsbil den var 1934. Besiktning har ägt rum 2019. Fakta Cadillac Limousin 1934 Motor V-8 5,7 liter 130 hkr Vikt 2260 kg längd 5,35 m Däck fram 6.50- 17 bak 7.00-17 Glittrig front, mycket krom. Stor, tung och pampig. I fyndskick. >>
VETERANAKTUELLT 4 . 2019 5 Nog ska jag väl komma över en motor någonstans ifrån, resonerade han om karossen som var motorlös. Mycket riktigt i Sunne i Värmland, hittades en liknande bil med rätt motor och jättefina instrument. På ”Broströms” bil var en del av instrumenten trasiga, bilen var säkert betydligt dyrare än originalbilen i inköp. Resan gick till Sunne som ligger sju mil norr om Karlstad och Lycksele vet ni alla var det ligger, lång resa för en donatorbil. Nöden har ingen lag, sägs det ju. Karossen lyftes, ramen renoverades, karossen krävde en del tid med tanke på skicket. Tygklädsel på baksätet och skinn på framsätet, samt omklädsel av dörrsidorna gjorde han själv, på dörrsidorna sydde han in en tunn trälist under tyget, precis som det var i original, ett näst intill ofattbart arbete. Hästens sängar sägs ju vara av hög kvalitet, samma konstruktion var det på Cadillacens säten, tygpåsar under fjädrarna på sätet, ett pillergöra utanför vårt förstånd, original är original. Eftersom bilen förärats med elva ägare innan den hamnade hos Ambjörn, säger sunda förnuftet att vid minst varannan ägare så försvann någon eller några delar. Bromstrummor, navkapslar, stötfångare och inredningsdetaljer hade fått nya ägare. Mycket nytillverkade Ambjörn själv men en del tid anslogs vid datorn för eventuell anskaffning av delar. Navkapslar tillverkade han av mässing som kromades och Cadillac graverades mitt i kapseln allt som original. Stötfångarna nytillverkades, kromning i Sverige skulle kostat 80000 kr, orimligt, i USA var kostnaden en fjärdedel. Att det är en lyxbil visar att stötdämparna fram är ställbara, hydrauliskt, en ringklocka i baksätet fram till föraren som lyfte på telefonluren och fick så sina direktiv m.m. Man kan med fog säga att han är orimligt händig, ännu kraftfullare, som gamlingarna sa förr ”det är nagla på n´ Ambjörn” och han underlättar aldrig för sig. // Egentillverkning av navkapslarna med ingraverat Cadillac i mitten. Röd knapp i mitten, ringklocka fram till föraren som lyfte luren och fick instruktioner. Avgasgrenröret är draget uppåt, sen bär det av bakåt och neråt, ovanligt. Ljus och fin klädsel. Förvånansvärt fint skick på alla sju instrumenten.
4 . 2019 VETERANAKTUELLT 6 *DUDJHWU¢ƻ Umeåsektionen Säsongens första träff hölls på Nils Lillieroths domäner i Röbäck och dess gårds muséum. Stället har anor från tider då det var häst och vagn för resande att tillgå och alla växter var inte namngivna. Mangårdsbyggnaden byggdes som ett Gästgiveri och historien berättar om att självaste Carl von Linné (1717–1778) övernattade där på norrlandsresan. Vagnslidret och ladugården är en senare byggnation och tjänstgör numera som Gårds muséum med festlokal, oppa ranen samlas de körbara fordonen som används för träffar o dylika arrangemang. I vagnslidret står Nils första bil och näst första – 60-tals modeller av WV och Amazon, på ägorna finns även en bensinpump med tillhörande betalbarack med kassaapparat samt olje- och reklamprodukter, Porschen inte att förglömma. Tack till Nils för en trevlig afton på kulturell mark. // TEXT OCH BILD: Sune Oppa ranen står en Ford Pick Up Truck. I en gränd står en hoj. Intendenten själv Nils Lillieroth. (9(1(0$1*
VETERANAKTUELLT 4 . 2019 7 Gevärsfaktoritiden 1620-1876 Tio olika emblem har förekommit från 1620 till 1972. Husqvarna startade som gevärsfaktori 1689, fick 1867 namnet Husqvarna Vapenfabriks AB efter nya vapenbeställningar. Staten lade en stor beställning på remingtongevär. Samtidigt byggs en ny modern verkstad och år 1872 inleds symaskinstillverkning på grund av minskad vapenproduktion. Två år senare startas ett gjuteri men affärerna går dåligt med stora förluster.1876 tar beställningar på vapen från försvarsmakten slut, Husqvarna står inför en svår situation. Namnet Husqvarna torde vara allom bekant, men vad står namnet för, som har anor från 1600-talet? Lite snabbhistorik kommer här! TEXT: Håkan Nordin Husqvarnas ƴHUKXQGUD£ULJD KLVWRULD 1877 tillsätts den direktör som kommer att utveckla företaget till en modern storindustri. Wilhelm Tham inriktade tillverkningen mot den civila marknaden och framgent såg många nya produkter dagens ljus, jaktvapen, kaminer, spisar, cyklar, motorcyklar, symaskiner och hushållsprodukter. Brukspatronen Tham bekostar även samhällsinstitutioner som skola, kyrka och bostäder vilket knyter skickliga arbetare till företaget. Stora skaror människor lämnar landsbyggden och blir konsumenter i mer omfattande bemärkelse. Tham gick bort 1911 och hade då under sin verksamma tid fördubblat omsättningen 35gånger. Han efterträddes av sonen Gustav Tham. Under åren 1887 till 1946 ökade antalet anställda från 180 till 6000. Cirka 4000 tusen på fabriken i Huskvarna och totalt 6000 i hela koncernen. Tham-epoken 1887-1945 1620 Vapen Företagets äldsta produkt 1877 Hushållsgjutgods startade 1919 Gräsklippare börja tillverkas 1908 Radiatorer 1925 Värmepannor >>
4 . 2019 VETERANAKTUELLT 8 För att klara omställningarna efter andra världskriget satsar Husqvarna hårt på marknadens gryende behov av hushållsartiklar. 1946 tar Ture Öberg över verksamheten med bakgrund i Norrahammars bruk och kunskaper på många tekniska områden. Folkhemmets framväxt bidrar till nybyggnationer av bostäder, som ska inredas och produktionen av spisar, hushållsapparater, tvättmaskiner och kylskåp går på högvarv. 1950 talets höjning av levnadsstandarden innebar en konsumtionsvåg av aldrig tidigare skådat mått. Under 1960- talet sker organisationsförändring i företaget och vissa produkter försvinner. Vapentillverkningen säljs till Förenade Fabriksverken, svenska statens egen vapentillverkare. Husqvarna byter namn till Husqvarna AB och ny logotype införs 1973. Husqvarna och Electrolux 1978-2005 Mot senare delen av 1970-talet blåser mycket kraftiga förändringsvindar och 1977 köper Electrolux upp Husqvarna. Under de närmast kommande åren renodlas Husqvarna till att bli ett skogs och trädgårdsföretag. Detta medför en rejäl omsvängning i produktutbudet. Efter knappt tio år säljs motorcykeltillverkningen till Italien, Husqvarna var då tillsammans med Harley Davidsson världens äldsta tillverkare. 1989 görs sista hagelbössan och så småningom försvinner även symaskiner från företaget. Man förvärvar också Partner o Jonsereds och en rad amerikanska och kanadensiska skogs och trädgårdsföretag. Husqvarna under efterkrigstiden 1946-1977 Redan sent 1870 tal började Husqvarna tillverka vedspisar och kaminer. 1912 första gasspisen och 1921 första elspisen. Totalt tillverkades 1,3 milj. ved o gasspisar och 790000 kaminer. 1934 Tvätt & diskmaskiner 1959 Mikrovågsugnar Utombordsmotorer Motorsågar Symaskinen Freja 1883-1925. 1934 kom första elektriska symaskinen den tillverkades i 1 milj.ex. Totalt 1872-2010 tillverkades 9,6 milj. symaskiner på fabriken i Husqvarna. >>
VETERANAKTUELLT 4 . 2019 9 Ett pånyttfött Husqvarna 2006 År 2006 knoppar Electrolux av Husqvarna, som återigen blir ett eget bolag. Företaget fortsätter med skogs och trädgårdsbranscherna och är idag världens tillverkare av motorsågar trimmare, trädgårdstraktorer och robotgräsklippare m.m. Koncernen är också ledande i Europa gällande bevattningsproduktet och en av de ledande på världsmarknaden inom kaputrustning och diamantverktyg för byggnads och stenindustrin. Produkterna säljs i mer än 100 länder. Husqvarna har under alla århundraden varit en stor koncern, så även idag. Produktutveckling har varit deras starka sida, otaliga är alla produkter som sett dagens ljus inom Husqvarna. // Besiktningsfritt eller...? Rent juridiskt är våra gamla bilar fri från besiktning när de fyllt femtio år.” Yippie” säger de flesta av oss, nu slipper man agan och spänningen över bilprovningsbesöket. Men är det hela sanningen; många fordon med 50 år och mer på nacken lider av ålderskrämpor, och visst har vi ett ansvar själva över att våra gamla pärlor är trafiksäkra. Många körs väldigt lite per år, andra rullar ett antal hundra mil, var och en bör hålla reda på när det är rådligt med en enkel besiktning. Bromsslangar, bromsklossar, förlåt, få femtioåringar har sällan klossar men bromsarna ska fungera med eller utan klossar. Bilprovningen utför en ”fordonskontroll”, denna kontroll ger aldrig ombesiktning men är ett bra riktmärke på fordonets status, kostar dessutom bara halva summan. När kontrollen är gjord får man ett protokoll, som kan vara av värde vid en försäljning; för vem vill köpa en bil som inte är besiktad på 8-10 år. Ansvaret för bilen, oss själva, andra trafikkanter och även älgarna så att vi får stopp på ekipaget och inte kör på de vilda djuren, vilar på oss personligen. Visst är vi överens om att, detta ska vi alla sköta snyggt i framtiden!!!! När jag ändå är igång med uppmaningar och förmaningar så vill jag påminna om vikten av att meddela försäkringsombuden och MHRF om gjorda förändringar på försäkrade fordon. Här menas inte byte av ”p-ända” nej det gäller mer kostsamma och värdehöjande saker. Bättre att skicka nya besiktningspapper och bilder en gång för mycket så slipper alla inblandade parter tvista. // Håkan Nordin 1903 första motorcykeln, förstärkt cykelram och motor från FN 144 cc 1,25 hkr 40-50 km toppfart. Husqvarnas sista motorcykel 510 te 1987. 1896 började cykeltillverkningen och fram till 1962 hade mer än 1 milj. cyklar tillverkats.
4 . 2019 VETERANAKTUELLT Denna finamopedmodell, franska Mobylette (Bianci Mobylett) är en otroligmanickmedmer avancerad teknik i jämförelsemed normalamopeder somMonarped och de flesta tyska statusmärkena och kan i dag köpas i hyggligt skick sommina bilder och två Mobbyletter visar för runt 5 - 6 tkr. Det är inte så dumt att titta på andra sidan av mopedbranschstaketet. Du kanske inte vinner något statuspris. Men man har ”fan så roligt” och den väger ca 30 kg och går viskande tyst. Således något att hänga bak på bilen!!!! Och den har hyggliga fartresurser. Obs den röda Mobyletten har fel baklyse (original svårt att hitta). Mobylette som tillverkades i många olika modeller, anses vara värdens mest sålda och förekommande moped/automatväxlad och tystgående. Tar inte mer plats i garaget än en normal cykel. I vårt land är vi lite konservativa så Mobyletten såldes inte här i någon större mängd. // MobyletteTEXT OCH BILD: Bertil Letho. BIANCI MOBYLETT 10
11 VETERANAKTUELLT 4 . 2019 Midvintervägen är både kall och hård Det glittrar och blinkar från dess hinna Skottad och sandad är vägen till vår gård Hur ska vi nu Julefriden finna I boningshuset det pyntas med stjärnor och stakar Planering inför julen är i full gång Men i fåtöljen sitter husbonn´ å stirrar och skakar Tycker att tiden utan cruising är allt för lång I Adventstid värms glögg med russin och mandel Julklappslistor skrivs, det är ett väldigt sjå Jag ger mig ut i vimlet för handel Gubbens höjdpunkt är jultallrik med NMHå Lucian kommer med ljus i sitt hår På brickan ligger saffransbullar precis som förr Oj gubben är borta men jag ser ett spår Det leder såklart till garagets dörr Julgodis bakas både ischoklad och knäck Jag hinner även med köttbullar, sill och gravad lax Paket slås in och läggs i säck Från garaget hörs en välbekant röst: - Jag kommer strax Damen och Graziello drömmer i garaget så sött Om kommande träffar med andra En dyna ska lagas ty tyget är nött Å vips kan Gubben sy… känner vi varandra? Ja julen kommer och julen går Varje år är det samma visa Om någon månad så skymtar vi en vår Och mot starka solstrålar vi får kisa Midvintervägen är både kall och frostig Solen känns trött och sen Sköt om era kära så de ej blir rostig Det gäller både dommed ekrer och ben// 1 Rapport från glada bil-änkan… TEXT OCH BILD: Kristin Jonsson, Skellefteå TEXT OCH BILD: Bertil Letho. Kostnadsutvecklingen sätter många käppar i hjulen. Visst var det och är det skönt med alla mullrande V8 or och glänsande slagskepp men miljödebatten och myndigheternas krav skapar ingen guldkant i motorhobbyn. Visst vill vi ha kul som förr. Men kanske måste vi krympa kostymen för att behålla nöjet. Förvisso skapar du inte svarta spår i asfalten men upplevelsen finns där och du får möjlighet att sticka ut lite grann utan att åderlåta börsen, och matkontot. Jag har hittat min variant som inte behöver knytas fast vid bensinslangen på macken. Bilinköp 12 tkr bensinförbrukning 06–07 liter/mil och jag kan sova gott om nätterna. Bilsalumarknaden erbjuder säkert massor av liknande alternativ i hyggligt skick Således har jag här lämnat ett lite tänkbart tips för att behålla tjusningen i vår hobby. // Billigt sommarnöje med sol och rufs i håret 5(1$8/7 0(*$1( ǏǏ
4 . 2019 VETERANAKTUELLT 12 Godbitarna på Härnösands Bilmuseum Under den gånga hösten bevistade hustru och jag museet, då efter ryktet att de hade en likadan bil som vi där hemma i garaget Austin A 125 Sheerline 1950. Passande nog var det söndagsöppet när vi passerade på hemväg från Stockholm för översyn av barn och barnbarn. TEXT OCH BILD: Sune Strömberg (9(1(0$1* Austin A125 1950, en märkesbroder.
VETERANAKTUELLT 4 . 2019 13 Det är alltid spännande med Bil museum, vad som tilltalar en! Här blev det raska steg från bilens barndom, genom den amerikanska delen till Öststats bilarna här blev det stopp, där stod den lite undanstoppad men röd och grann lyste den upp lokalen. P 70 bilen som har släktskap med Horch vagnarna och är anfader till Trabant, Öststaternas folkbil under belägringen. Blandningen av textilier och någon slags glasfibermassa testades på P 70 och skulle sedermera massproduceras på Trabant bilarna. Så vidare till de engelska aristokraterna bland Jaguarer, Bentley och Rolls bilar stod även en två färgat Austin A 125, hur den hamnat där är lite diffust. Men enligt Calle museiintendenten är den köpt av en samlare i syd Sverige, import eller svensk såld är obekräftad, den är i alla fall vänsterstyrd och renoverad någon gång. Nu kommer vi fram till den verkliga klenoden, den custom byggda Mercedes Benz 190 SL. Mercedes folket får ursäkta men det var behållningen på museet, här blev man ung på nytt då man ser de snedställda lysen i fronten ett vanligt trix som custom byggarna användes sig av under 1960 – 70 talet. Därefter formades fronten oftast av pansarrör, plåtbitar, gassvets och Plastic Padding som nu fanns som Elastic i blå burk de icke hade röda burkar. Kajan som byggde om 190 SL:en 1969, då hade custom byggnationer runt om i landet tagit riktig fart. Den fyrcylindriga uppskrämda 190 motorn med dubbla 44: or Solexförgasare fick lämna motorrummet för en Buick V6 motor med Holley förgasare, annan kamaxel, offenhauser aluminium insug och extractor rör. Med diffad bakaxel lämnades två svarta streck i stora delar av Härnösand, Kajan använde bilen flitigt för semesterresor i utlandet så även inom riket. Bilen såldes 1971 för att sedan bli bortglömd i 40 år tills Calle och Christer blev uppringda för en förfrågan om de ville köpa det gamla custombygget och så blev det. Nu har grabbarna återskapat den som de minns den under glansdagarna. Nu återfinns den på Museet som en del av svensk bilhistoria, vem vet det kanske står fler kulturella custom bilar undanstoppad som behöver återskapas och visas upp. Avslutningsvis en titt på brandbilarna, vilket har intresserat pojkar i alla åldrar genom tiderna. // Rambler -54. Den unika P 70 som har sitt släktskap med Horch bilarna, i Auto. Cadillac i olika skepnader.
4 . 2019 VETERANAKTUELLT 14 2000 fordon på Wheels i Umeå (9(1(0$1* Fint skare va! Vagnen som skilde sig från mängden, Volvo TR 704 1936, TR står för ” trafikvagn för beställningstrafik” Taxi i dagligt tal 6 sidventils cylindrar 86 hästar
15 Volvo P1800 en sportbil tillverkad av Volvo. Volvokonsulten och projektledaren Helmer Petterson var drivande för projektets tillkomst. Det var hans son Pelle Petterson som vid tillfället var praktikant på det italienska designföretaget Frua i Turin som ritade P 1800.Frua hade ett finger med i spelet då P1800 skapades, hans sextiotalsbilar hade just den skulpturala elegans som även kännetecknar P 1800.Volvo som inte var känd för att tillverka så ”roliga” bilar under slutet av 1950- talet, blev P 1800 ett verkligt lyft då den utstrålade en oemotståndlig charm. Som ett kvitto på att Volvo haft rätt, som vågat sig på det här projektet, fick P1800 ett översvallande mottagande tack vare sin stilrena eleganta form, den långa motorhuven och en lång kupe´. Tv serien Helgonet där Roger Moore körde en vit P 1800 bidrog till genomslagskraften. Jensen motor i England byggde till en början bilen men stod inte upp tillräckligt på kvalitetskraven som Volvo ställde. Så småningom flyttades tillverkningen hem till Göteborg. De första modellerna från 1961 försågs med B-18 motor med dubbelförgasare av märket Skinners Union; då gav motorn en effekt om 100 hkr. Senare ökades detta till 108 och 115 hkr. B-20 motorn med insprutning kom 1969, då med 135 hkr, och P1800 var en av de första serietillverkade bilarna som försågs med skivbromsar. Bilen moderniserades genom åren och i slutet (-72 -73) byggdes även en sportcombi, herrgårdsvagn, bilen betecknades då som P1800 ES, i Sverige kallad ”fiskbilen” eller ”likbilen”. Vikande försäljning och hårdare krav på säkerhet och avgasrening på USA- marknaden gjorde att man 1973 lade ner tillverkningen. De övriga 1960- talsbilserierna från Volvo ( Amazon och Duetten) lades ner och eftersom P1800 hade haft många gemensamma komponenter med dem, blev fortsatt produktion för kostsam. Kravet på avgasrening samt oljekrisen 1973 bidrog till att Volvo hellre satsade på säkra familjebilar som 140- och senare 240- serien. Törstiga sportbilar var plötsligt inte modernt. TEXT & BILD: Håkan Nordin. Motor: 1800cc 1961-68 100-115 hkr. 2000 cc 1969-73 135 hkr. Växellåda: 4-vxl manuell, 4 växl manuell med överväxel, 3 stegs automat. Antal: 47 491 P1800 tillverkades mellan 1961och 1973. 92/92 3LJǎdždž VISSTE NI ATT... Unik och briljant Alltid första helgen efter midsommar, i år solsken med stundom svala vindar som svepte över Noliafältet. I runda tal kom två tusen fordon av varierande art med övervikt för de amerikanska, bland dessa fanns en del uppstickare i mina ögon och tankesätt. Dagen avslutades under aftonen och natten med cruising, i år inte så strulig som tidigare år och karavanen flöt på bra under kvällen. TEXT OCH FOTO: Sune Strömberg Snygga former på amerikanska Coupéer.
4 . 2019 VETERANAKTUELLT (9(1(0$1* Säsongsavslutningen på onsdagsträffarna på Gamlia området i Umeå blev en stor succé. Närmare 500 hundra bilar och ett 70 tal MC och mopeder kunde räknas in denna varma onsdagsafton sista veckan i augusti 2019. Deltagare från när och fjärran kunde noterades då jag träffade folk från Y län. Kvällen avslutades med en spontan cruising på stadens gator. Deltagare från när och fjärran på Gamlia Ett gäng ”gråskallar” i samspråk. Djupa funderingar och Porsche. Vackra detaljer, Olds 1950-talets mitt. Mustang Fastback i Fords Racing färger förgyller tillvaron. Bogserad ut ur ladan med trossen som hänger kvar, mycket trevlig originalbil Mercedes Benz 170 1950 som har sitt ursprung i Sundsvalls trakterna.
VETERANAKTUELLT 4 . 2019 17 Ett pokerrun skulle köras från torget i Lycksele, och dom 3 milen till Kattisavan Camping. Under färden fanns 5 kontroller där man fick dra ett spelkort. Den som vid målgång hade den bästa pokerhanden hade vunnit. Det som är bra med denna form av minirally är att det kräver lite mindre arbete, t ex att göra frågor mm. Vid målgången i Kattisavan Camping intog vi en nostalgisk lördagsmiddag bestående av Bruna bönor och Stekt fläsk. Mycket god mat och ett trevligt arrangemang tyckte alla, även dom som inte fick bärga några priser för sitt pokerspelande. // OBS! Håll er uppdaterade på Hemsidan! Pokerrun i Lycksele Vinterns första snö dalade sakta ner lördagen i mitten av oktober när Lyckselesektionen hade sitt sista fordons-evenemang för säsongen 2019. (9(1(0$1* Ett antal av fordonen som deltog. Pristagarna. Gunilla och Ruth var delaktiga i arrangemanget. TEXT & FOTO: Benny Holmgren, Lycksele-sektionen
4 . 2019 VETERANAKTUELLT 18 På resa med Hamsta-bussen Veteranaktuellt har tidigare i flera tidigare reportage berättat om den omfattande bussrenovering som ett tjugotal ”gubbar” under tjugo års tid genomförde i veteranbilsgaraget i Hamsta strax väster om Timrå centrum. En totalt nedgången och ihopsjunken skogsarbetartransportbuss väcktes åter till liv efter många år utomhus i en skogsdunge. TEXT: Bent Fridholm FOTO: Olof Ulander EVENEMANG
19 Under ett långt projekt med många inblandade gäller det att bygga ha en stark gemensam målbild. Ett av dessa mål var att kunna nyttja bussen för gemensamma utfärder efter färdigställandet. Detta har nu sedan några år tillbaka i hög grad förverkligats. Undertecknad hade turen att få följa med på en sådan resa i somras. Ett femtontal resenärer tog plats och sedan bar det iväg norrut. Bussen pinnade på riktigt duktigt! Slutmålet denna gång var ett besök hos musikern och bilrenoveraren Lars Stattin i Nordingrå några mil norr om Härnösand. Jag har tidigare berättat om honom och hans fantastiska renoveringar, kunskaper och hantverk (se VA nummer 3, 2015). Sedan dess har flitens lampa fortsatt lyst i hans verkstad och massor har åstadkommits. Ett flertal objekt i varierande uppbyggnadsfaser eller helt färdigställda bilar finns i lokalerna. Just nu ligger hans huvudfokus på två f.d. lyxbilar från 1920-talet. Den ena av dessa är en Cadillac 314, årsmodell 1927, med ett karosseri tillverkat av Nordbergs karosserifabrik i Stockholm. Karossen vilar på ett långt ”specialchassi”, ursprungligen byggt för modellen Coupe de ville. När Lars övertog bilen var den kraftigt nedgången och dessutom sedan år 1937 ombyggd till att fungera som brandbil. En hel del arbete lagts ned på bilen, bl.a. att återställa karossen till ursprungsskick. Vi fick också höra den åtta-cylindriga v-motorn på 87 hkr. spinna fint på tomgång. En ren njutning! Det andra objektet som fått många arbetstimmar i verkstaden är en öppen 7-sitsig amerikansk Stanley Streamer från 1922, modell 740b. Denna bil har en avancerad ångmaskin som drivkälla på 20 hkr. Det är inte många i världen som klarar av iordningställandet av en sådan motor och drivlina. Lars har dock på ett imponerande sätt läst in sig på alla detaljer och komponenter. Helt tveklöst kommer han att lyckas att ro detta projekt i hamn. Med stor sannolikhet kommer vi därför inom något år eller så, få se bägge bilarna rullande ute på vägarna igen, återställda till absolut nyskick (eller bättre). // VETERANAKTUELLT 4 . 2019 Chassit är fyllt av kranar och rör åt alla håll. Lars demonstrerar V8-ans spinnande till allas njutning. Alla imponeras storligen över den mäktiga ångbilen tillverkad av Stanley Streamer 1922. Ångpannans överdel.
4 . 2019 VETERANAKTUELLT 20 Karossen är den större så kallade hundkojans. Tvärställd motor. Hjulstorlek 12” Och just denna årgång 65 var den enda med gashydrualisk fjädring. Äkta träinredning och skinnklädsel. Nedfällbara bord i baksätet och ett hans fack som rymmer en champagneflaska och glas. Allt andas en gedigen kvalité. Bilen är således över 60 år och som engelskabilar ”luktar interiören engelsk” Givetvis är bilen ett Renoveringsobjekt med mycket lite rost och relativt fin kaross. Inredningen är i hyggligt bra skick. Bilen startar och går trotts gammal bensin i tanken till och med bromsarna fungerar, En körbar bil trotts många års dvala. Skinninredningen i framsätet har några brustna sömmar. Så med lite handpåläggning uppstår en liten ståtlig veteran med komfort i lyx klass. ”Lagom stor och fascinerande” således värd att lägga möda på. Vi får se om andan faller på under vintern och våren. %0& LJLJdždž 9$1'(1 3/$6 35,1&(66 njNj En liten bil med Kunglig komfort TEXT OCH FOTO: Bertil ÊÉÉ
På väggen i restaurangen, hängde en tavla med en skiss eller utkast på den allra första Hundkojan, ritad av Alec Issigonis, och hur han ursprungligen hade tänkt sig den. Det måste ha varit i början av 50-talet och det var en bakhjulsdriven liten bil med en vattenkyld fyrcylindrig sidventilad boxermotor. Instrumentbrädan bestod av en hastighetsmätare. Inget mer. Samma motorkonstruktion, som Jowett Javelin och Jupiter hade, var det tänkt. Det var därför, som den första Morris Minor hade en grill, som var utformad för bästa kylning av en boxermotor. Den motortypen kom aldrig i produktion. I den första Morris Minor, monterades en rak, sidventilad 4:a, från tidigt årtal. Från Morris 8, kanske. Den bil som fått namnet Hundkojan, var ett helt nytt koncept. Bränsletanken, 18 liter, satt framför vindrutan, under huven. Fjädringen bestod av s.k gummi konor. Motorn blev sedan en tvärställd, rak toppventilad 4:a Den gamla ”A-motorn”, som genom åren har funnits i 848 , 998, 1098, 1275 cc. Genialisk och då, ”vågad” bilkonstruktion, som än idag (1998) faktiskt står som förebild för all världens småbilstillverkare Även större bilar har tagit efter idén. Sammanbyggd motor med växellåda, slutväxel. S.k power pack, i en enhet. Ursprungsmotorn har suttit i den senare versionen av Morris Minor, Austin A 30, Sprite, MG Midget m fl. De första ”kojorna” var försedda med ”skjutande” fläkt på högersidan av bilen, men det bullrade och kom ut för mycket varmluft ur hjulhuset på högersidan för engelsmännen, som ständigt kör med öppen sidoruta. De har dessutom ett ”trafikspråk”, bilister emellan, med högra handen, som hänger lite ungdomligt och nonchalant längs dörrsidan. Handsignalerna släpper fram, bromsar in, förbereder en sväng, osv. ”Motorn vändes och fläkten blev dragande och de vänsterstyrande Minibilisterna, fick ta lite mer oväsen.” Skrattade Ron, som berättade historien om världens nu mest långlivade(?) bil. Produceras fortfarande, 1997, under namnet Mini Rover. Över 40 år gammal konstruktion! Och inte välter den heller vid undanmanöver i 60 kmt. Tillbaka till vårt samtal nu...... Två och en halv timmes trivsam och givande lunch. Ron tog till orda: ”Mini1000 ska vi ordna till för Sverige och efterföljaren till Mellankojan, 1300/1500, Austin Allegro, kommer att anpassas för Sverige. Vi har till och med ett program för strålkastartorkare, som vi hoppas kunna monterat på produktionsbanan. Likså ADO 71, Austin Maxi 1500 och 1750, ADO 72, Mini Clubman, Mini 1275 GT, blir Sverigeaktuella. Morris Marina blir nog också en bil för Sverige. Men det dröjer till 1971 eller kanske -74 för vissa modeller.” ”Nu, en mycket viktig sak”, Mr Eklind,” i översättningen av er bromsbestämmelse, F18, framgår inte helt kristallklart, om bilen får sidoförflyttas mer än tre meter vid 2.9 m /sek2 retardation, med ena kretsen bortkopplad. Det gäller VETERANAKTUELLT 4 . 2019 21 >> Den engelska bilindustrin '(/ Nj 0,1, 0$6&27 +81'.2-$1 77)(07,$1 786(1.2-$1 C223(5.2-$1 .57 %$51 +$5 01*$ 1$01 Nedtecknat av Bengt Eklind. Redigerat av Håkan Nordin. Bengt Eklind. i Amerika. Vad står det ordagrant i den svenska versionen? Det är viktigt, Bengt. Allvarligt talat, det gäller om vi överhuvudtaget klarar de svenska bromskraven”. Så blir man Ron och Bengt i England. Inga krumelurer som att” kan vi spotta varandra i ansiktet, jag tror att jag är äldst”... osv. I alla svenska bestämmelser gäller den svenska texten, om osäkerhet i tolkning skulle uppstå i översättningen. Samma som i lumpen. Om kartan och verkligheten ej överensstämmer, så gäller kartan.
22 4 . 2019 VETERANAKTUELLT >> I den svenska paragrafen står det: ”Okontrollerbara kursavvikelser får ej förekomma. Dessa skall i så fall lätt kunna korrigeras.” En typisk, svensk ”gummiparagraf”. Senare visade det sig, att Ron skulle nöja sig med den skrivningen. ”Mini 1000 har så kort hjulbas att den kan snurra runt med de diagonalt delade bromskretsarna under provet, om man inte håller hårt i ratten och kompenserar.” ”Maxi är OK. Den har också diagonaldelning, men den är lång i hjulbasen.” ”Varför delar ni inte bromskretsarna mellan fram och bakaxeln?” ”Bakhjulen sitter så långt bak och det är för lite vikt där, så att hjulen blockerar, före vi uppnår en retardation av 2.9 m / sek 2. Då hjälper det inte hur bra bromsarna är, om hjulen låser sig före 2.9. ”En sak till, Bengt. Ni får arrangera och montera strålkastartorkare på Mini och Maxi. Åtminstone till att börja med. ”Framåt 1974 -75 kommer vi med en totalt ny serie bilar och då är de större marknaderna Frankrike, Tyskland och Beneluxländerna lagmässigt ganska lika Sverige, och då kan vi skicka de flesta bilmodellerna till Sverige.” Kaffet avslutades och Ken Saunders föreslog att vi skull ta en tur till Abingdon, ”några miles bort”. Jag tackade för den innehållsrika lunchen, och tog adjö av Ron Smith och hans assistent. Så lovade jag framföra hälsningar till några av våra gemensamma kolleger i Bilindustriföreningen, som Ron brukade sammanstråla med i Bureau Permanents Technical Commiteè i Paris. Ron och jag skulle träffas åtskilliga gånger framöver i bilsäkerhetssammanhang och han blev mig till stor hjälp och gav alltid besked, som man kunde lita på. Det stärkte mina aktier hemma på kontoret. Abingdon var tidigare produktionsfabrik för MG, Morris Garage, men nu användes en större del av byggnaden till ”Advanced Projects”. Inte ens Ken hade tillträde till vissa avdelningar. Man arrangerade eller simulerade påkörningsolyckor vid övergångsställen, som då höll på att öka i alla världens storstäder. Man använde dockor i naturlig storlek och med identiska leder, armar och ben, som en människa är uppbyggd med. En SAE- dummy, med internationella mått, som oftast kallades Charlie, användes. Man ville mäta skador i ben, knän, lårben och bäcken. Det hade visat sig vid en stor undersökning i USA, att den påkörda gångtrafikanten fick minst skador, om han eller hon kastades upp på huven och taket. ”Reparationen” av människan blev då avsevärt billigare i pengar räknat. Cyniskt, jovisst, men ibland är det de enda sättet att mäta trafikskador. Bilindustrin runt om i världen, har genom åren sänkt framändan och huven på bilarna, genom att bland annat ”välta” motormontaget, mer eller mindre. Ovanstående är en av orsakerna, luftmotstånd och styling är andra. I en bil, som jag aldrig tidigare sett, hade en airbag, luftkudde, utlösts i bara 10 mph. Den frivilliga teknikern var svagt gul och skär i ansiktet, som efter en boxningsmatch med luftkudden, men skämtade om att han var tacksam för att sidorutan var helt nervevad och framrutan borta. Annars hade trumhinnorna spräckts. Det inträffade nämligen på den levande grisen, vid provet förra veckan. Det blir en kraftig och omedelbar tryckförhöjning i kupén vidden mindre detonationen och mikrosekundsnabba uppblåsningen av luftkudden. ”Vad är det för bil”? frågade jag Ken. ”Vet inte!” Jag såg på honom att han visste. Några år senare förstod jag att det var en Morris Marina. Den kom till Sverige först 1972. Den bil som skulle komma att heta Austin Maxi, och gick under arbetsnamnet ADO71 på fabriken, stod karosseriren och olackerad i ett hörn. ”Här kommer ni kanske få problem med rullbältesmonteringen bak,” sa Ken.”Det var egentligen därför vi åkte hit, så du kan börja fundera på, hur ni skall lösa bältesrullens placering bak”. Återigen igen en svensk särbestämmelse. – Övre fästpunkten minst 45 cm över H-punkten. – Två låsningar, en för snabb utrullning och den andra vid 0,3 g. Acc.- eller deceleration. ”Vi löser det i Sverige”, chansade jag på, och skickade en tanke till Bengt på Auto-Liv i Vårgårda, som alltid löst bältesproblemen för oss. ”När kommer den här bilen till Sverige, Ken ?” ”Rätt snart! -70 eller -71. Först med en 1500-cc enkel överliggande kam och faceliften ett år senare med 1750 motor. 5-växlad, helsynkad. Den fyller gapet mellan 1100/1300 och 1800”. ”Nu åker vi tillbaka till Longbridge. I morgon ordnar jag en transport till Heathrow Airport för dig.” Skönt att komma till hotellet och inta en timmes horisontalläge. Lunchen hade varit i tyngsta laget och alla nyheter snurrade redan runt i huvudet. Klockan elva nästa dag stod en Morris 1800 med chaufför utanför hotellet och körde mig den 15 mil långa motorvägen till Heathrow Airport. Då hade rapporten till VD Hasse redan blivit skriven på engelska, och jag hade ringt honom och meddelat de ganska positiva framtidsutsikterna. Nu skall det sägas, att även om det lät ganska bra, var min erfarenhet den, att något oftast gick snett och tidsschemat kunde förskjutas både ett och två år.
23 VETERANAKTUELLT 4 . 2019 >> Fredagsflyget med British European Airlines, BEA, hemåt till Torslanda. ÅTER HEMMA PÅ KONTORET. Så hade jag fått en hög med post. Den låg på mitt skrivbord. Men först hade jag ett förtroligt samtal med VD Hasse. Om modellnyheterna och framförallt vilka bilar vi definitivt inte kunde räkna med inom den närmaste framtiden. Det fick inte komma ut i återförsäljarledet. Inte ens inom kontoret. Och vad skulle vi kunna erbjuda den svenska marknaden inom några år? Hasse berättade för mig senare, att han haft mycken nytta av min rapport vid sina samtal med Leyland International-folket. Skammens rodnad på kinderna spred sig lite här och där på några stycken, berättade Hasse. ”För dom var inte särskilt bra pålästa, och jag slog dom på fingrarna, gång på gång.” Det pågick intrigspel, och inte så lite heller, mellan British Leyland International och respektive tillverkande bilfabrik. Vårt lager av nya bilar var alldeles för stort. Nio månaders försäljning i lager och snett sammansatt. Engelsmännen var bestämda. ”Reducera ert billager först, sedan kan ni börja beställa bilar igen.” Vi fick ta ut nya tjänstebilar, Morris 1300, som vi fick sälja efter 14 dagar, helst privat, till 2000 kronor under Återförsäljarens pris. Ingen av tjänstebilskillarna tyckte direkt om bilen, så nästan 80 bilar försvann på mindre än 6 veckor. Bilarna, som lagrats nästan två år i Göteborgs frihamn, var långt ifrån fräscha. Sol, väder, snö och nedfall hade mattat ned lackeringen trots det skyddande vaxet och däcken var försedda med ”flat spots”. Inte runda längre. Värst utsatt var bilarna, som hade parkerats i gräset, där det växte tistlar. Några bilar hade vuxit fast och fick klippas loss. Drivhjulen fick för dåligt grepp i gräset. Många bilar såg ut som ett växthus inuti. När tisteln väl hade trängt genom växelspaksdamasken eller gummilisten i dörren, blev det fart på den, i drivhusvärmen inne i kupén. Upp till taket, tillbaka runt ratten, runt alla reglagen över till ”nackeputarne”, till säkerhetsbältena osv. Nästa tjänstebil, MG 1300, gillade jag rätt bra. Bra knuff i, med de dubbla SU-förgasarna. Det var en Cooper SS motor i den på 1275 cc. Kanske lite mer civiliserad i kamaxeln och förgasar/tändning. Bränslesnål också. Bara 0.58 l/ mil på landsväg, om man följde de rekommenderade hastigheterna.. Efter två månader blev den också såld. En Mini1000 hade jag en vecka. Kul bil, men alldeles för liten för familjen. Rover 2000 SC blev jag ombedd att köra 2-300 mil, så att försäljningschefens kompis kunde köpa den ”begagnad, som ny”. Trög ”gubbebil”, men bekväm, kändes säker och var långfärdstrygg. I Borås och Jönköping fanns märkesobundna bilhandlare, som höll sig underrättade när generalagenten hade för stort lager. Och pengar att handla för, det hade dom. De bjöd skamlösa priser för bilarna i storpack. 600 Hundkojor och Morris 1300 försvann över en helg och var borttransporterade efter en vecka. Jag träffade Lasse i Borås något år efteråt och han talade skrattande om, att han betalat 4500 kronor styck. På gatan priset var då 12300! ”En del av dom sålde jag till era egna återförsäljare och tjänade en bra hacka på varje bil. Ändå fick han den billigare av mig än av er! I kan la´ ente göra bilaffärer, era tokskallar,” skrattade Lasse i Borås, på bästa knalledialekt. ”En lördag prisannonserade jag Hundkojor, billigt. Shoppingbil till kärringarna. En får la´ inte in möe i de´ lilla brevinkastet bak i den skuffen”. ”Men de skiter la´ ja i. Det gick 42 stycken den lörda´n. Gratis kaffe, ballonger, kôrv å´ dreck till ´ongarna´. Förresten, de e la bättre ni öppnar blomsteraffär. De va´ möe´ grönt i en del bilar”. Jag fick kratta ur skuffen”. VD Hasse var mycket för ”job rotation” och förutom att vara ansvarig för iordningsställande av bilarna i Wallhamn, Typbesiktningsärenden, Teknisk försäljning, deltog jag i bilbeställningsmötet varje månad. Hasse ville ha mig sittande vid sidan, på viskningsavstånd, när det gällde modellval och varianter, som soltak, automatlåda, Kombi, 2-eller 4-dörrars etc. Om de rent tekniskt och lagmässigt kunde anses vara OK. TRIUMPH 2.5 PI Jag tog ut en Triumph 2.5 PI som tjänstebil och det är nog den bil som jag har tyckt bäst om av alla tjänstebilar jag har haft genom åren. British Racing Green, på Triumphspråk, Conifer Green och med röd skinnklädsel. Den var utrustad med Lucas insprutning, som vi pillade mycket med och blev till slut riktigt duktiga på. Systemet hade sina svagheter. Det styrdes helt och hållet av motorns vakuum i insugningsröret. Otäta ventiler, brytarspetsavstånd, ventilspel, tändningsinställning, ja allt påverkade vakuumet. Lågt vakuum gav alldeles för riklig bränsleluft-blandning och svart rök bolmade ur avgasröret på tomgång. >>
4 . 2019 VETERANAKTUELLT 24 Till och med tändstiftens gnistgap påverkade vakuummätaren. Bilprovningens CO-halt test vid tomgång, gav oss stora bekymmer, särskilt när bilen var alldeles ny. Innan kolvar och ventiler hade börjat täta till och därmed höjde motorns insugningsvakuum. En Lucas inspektör satte in mig i systemets uppbyggnad och funktion. Jag följde hans fintrimningsanvisningar. Resultatet blev minst sagt över förväntan. Timingen justerades så att insprutningen skedde när insugningsventilen var öppen. Det var lite si och så med den inställningen från fabriken. Jag vågar nästan påstå att inte en enda motor var inställd för insprutning, när motorns insugningsventil öppnade. Skillnaden kanske inte märktes så mycket för den oinsatte, men om en TR6:a skulle gå på tomgång med det berömda gamla engelska myntet på högkant på ventilkåpan, så var det tvunget att ställa in insprutningen i förhållande till ventilens öppnande. Justeringen gjordes med den lilla röda plastmedbringaren mellan fördelaraxeln och mätfördelaren. Det framgick aldrig i någon skrift om Lucas PI- system. Det upplystes om vid servicekurserna endast. Tydligen olika åsikter mellan serviceskolan och motorteknikerna. Mätfördelaren hade tre vakuumområden, tomgång- högt vakuum, mellan- och fullfart-, med 0-7 tum Hg. Kunde ställas in med haknycklar. Man bör inte röra på inställningen, såvida man har helt klart för sig vad som händer. Men en sak, det är det sista man ger sig på vid exempelvis dålig motorgång. Jag ställde in mätfördelaren på snål blandning på tomgång och mellanregistret, medan fullfart ställdes en bra bit över rekommendationen. Resultatet blev toppfart på över 210 km/tim. Men då rök det bra svart ur avgasröret. Varvtalsbegränsaren i fördelaren var borttagen och slängd, långt bort. Och Triumphen slurpade i sig rejält med ”soppa vid golvpedal”, men drog bara 0.85 liter/ mil vid lugnare, laglig körning. Inte illa för en 2.5 liters motor i en 1450 kgs bil. Tre omgångar bakdäck fick emellertid bytas på 1800 mil. Man blir aldrig riktigt vuxen, när man står vid stoppljus, som just skall växla! Accelerationen på 2.5 PI var faktiskt lite för bra, för vid TSV:s bromsprov under typbesiktningen, fick vi underkänt vid fadeprovet. Bromsarna hann inte kyla ner sig mellan de sex maximala inbromsningarna, 0.6-0.7 m/sek2, från 120 km/tim, till stillastående. Och så max.acceleration igen, upp till 120 km/ tim. Jag hade fått mycket ingående instruktioner av Nevil Danskin, hur ”bedding-in” av nya bromsbelägg skulle gå till. ”Vi har fått byta beläggkvalitet från Don 202 till Ferodo 2730, beroende på Sveriges bromsprov”. Återigen resultatet av en svensk särbestämmelse! Men så muttrade Nevil i telefonen: ”Bloody Lockheed. I prefer Girling!” Vi fick ”fuska till” det, genom att ställa ner pumpen, ”tima” ur insprutningen, sänka tändningen och på så sätt försämra accelerationen. Det resulterade i att skivorna gavs några sekunder mer tid att kyla ner sig, och vi klarade oss precis innanför gränsvärdena, vid TSV:s nästa bromsprov. När Triumph förstorade sina 6:or till 2.5 liter ökade vridmomentet och kopplingen behövde förstoras. Istället för ökad diameter, förstärktes kopplingsfjädern. Det högre urtrampningstrycket ”gömdes” i utväxlingen i den hydrostatiska överföringen. Axiallagren klarade det ökade fjädringstrycket dåligt. Reparationen blev en dyrbar historia, särskilt för ”pedalryttaren”. Cylinderblocket fick bytas om skadan hade gått för långt. Men det fanns andra reparationslösningar, men de innebar maskinbearbetning av blocket. LITE BILSNACK.... Efter 2000 körda mil med min Triumph 2.5 PI, fick jag motvilligt lämna ifrån mig den, 1968, och ta ut den sista Morris 1800:an, Storkojan, som blivit stående i lager. Den rymligaste bil jag någonsin suttit i. I baksätet kunde man lägga ena benet över det andra och låta det gunga obehindrat. Som hemma i stolen. Motorn var den s.k. B-motorn, samma som i MGB, men med måttligare effektuttag. 78 hk, vill jag minnas. Enkel 1 3/4 tums SU förgasare, HS 6, med termostatstyrd värmeslinga runt ”klockhuset”och i mellanlägget till insugningsröret. Sällan några problem med köldstart. Det fanns en trimningssats, framtagen av fabriken, som ökade motoreffekten till MG:s nivå, eller kanske ändå lite mer, om man gjorde sig besväret att montera den medföljande kammen och extraktorröret. Den effektökningen gjorde bilen mer rättvisa. Oftast nöjde man sig med att bara skruva fast de dubbla SU-förgasarna. Dom killarna kände man lätt igen på att motorhuven snabbt öppnades. Mest i demonstrationssyfte. Ett annat igenkänningstecken var det ständigt bildiskuterande folket. Placerade i grupp, runt en bil.”Kicking tyre session”. ”Jo, förstår ni gubbar, när den dumme bilförsäljaren försökte tuta i mig....ha´ru hört... försöker få mig att...osv..Men där sket han allt i det blå skåpet. Jag har ju jobbat med bilar i alla år...” Och så sparkar, tåar, han till framhjulet. Så att toe-in måttet riskeras och behöver ses över. Varför detta tilltag? Man ser det ofta. Kicking tyre session. På 1800:an, liksom Hundkojan, var körställningen liknande den i en buss och det hade jag svårt att vänja mig vid. Men det var inte tröttande på något sätt. Hydrolasticfjädringen medförde uppoch-ner- rörelse, som man så småningom accepterade. Fjädrade framhjulen ner, så fjädrade bakhjulen upp. Karossen höll sig horisontell. Om bilen ”flög” över ett backkrön och landade på alla fyra hjulen samtidigt, kunde ”tandlossning” inträffa. Det fanns ingen fjädring då. Hundkojan hade också samma gasvätskefjädring under en period, och tävlingsförararna gillade inte den fjädringen alls. Vid hopp över backkrönen ”snubblade” den vid nedslaget och rullade framlänges! Men det var en oerhört populär tävlingsbil. OT; Rally, Banracing, Mini Lady Cup Du minns väl ”Bra-Bra” Johansson ”Sputnik” Källström, Tom Trana, Picko Troberg.... och Paddy Hopkirk, som mot alla odds, vann Monte Carlo rallyt 1965. Det var ingen hejd på trimningsexperternas ”effektsökeri”, när det gällde ”Kojan”. Austin Cooper och Cooper S och ännu värre, Cooper SS. 127 hk på 790 kg bil. Men det gick åt drivknutar. Tävlingsframgångarna satte spår i försäljningsvolymen. Ingen tvekan om det. Det blev familjens andrabil, shoppingbilen. Killarnas och tjejernas tuffa >>
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=