VETERANAKTUELLT 2 . 2021 7 terscykel. Motorn var sammansatt av motorlegenden Bertil Strid och hojen var troligen den snabbaste i hela landet vid den tiden. Mera om detta senare. I berättelsen om ”Fantomen” Westlund i förra numret av Veteranaktuellt berättades om hans trassliga resor mellan tävlingsbanorna i usla bilar och med konstant penningbrist. När jag nu ställde frågan till Kurt om motsvarande förhållanden i klubben Getingarna så svarar han: Jag hade en De Soto som dragbil och vid Internationella tävlingar i bl.a. Tjeckoslovakien flög vi från Bromma med en DC3-a. Cyklarna fanns på plats när vi kom fram och bostad och annat var alltid ordnat i förväg! Så olika kunde det vara. Åren gick och tävlingslusten började ebba ut så sakta. Kurt hade alltid önskat ”att få gå till sjöss” och nu kändes det rätt att ta det steget i livet. Han sökte och blev antagen som maskinist på Broströms rederi och fick på så sätt under många år bese många destinationer runt om i världen. Den enda kontinent som han missat under sitt yrkesliv är Australien. Alla övriga är besökta otaliga gånger. Sjömansyrket innebar också långa sammanhängande ledigheter. Tävlandet kunde därför fortsätta i viss omfattning, Ett särskilt minne i slutet av karriären är år 1965 och speedwayvärldsmästaren Ove Fundin. Det som utspann sig hände under en 1000-meterstävling på Kyrketorps 1000-meterbana i Västergötland. Kurt var på plats och hade helt överraskande vunnit ett inbjudningslopp med sin potenta och ursnabba maskin. Han tog helt enkelt starten och behöll ledningen in i mål! Ove Fundin hade i sin tur kvalificerat sig till dagens sista heat och den åtråvärda ”Kyrkotorpstrofén”. Om han vann loppet var skulle denna bli hans för Kurt Ales första speedwaytävlingen på sin nyinköpta maskin. Blött och bedrövligt men vinst ändå! Getingarnas tävlingsteam i mitten på 1950-talet. Kurt Ale i mitten sittande på sin speedwaymaskin. Getingarnas symbol. Kurt Ales isracingmaskin. >>
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=