25 en skjutdörr på skåpbilar för att någorlunda lätt kunna lasta en tung rullstol. – Allt detta klarar jag naturligtvis inte utan assistenter, jag har ett antal som hjälper mig dygnet runt. Sin dagliga gärning utförde han på Norrmejerier i Umeå som mekaniker och reparatör av framförallt förpackningsmaskiner som absolut inte får stå och vila sig. Vanligtvis väl underrättade källor vill berätta att när en maskin stannade och behövde assistans så stod ofta omgivningen lugnt och undrade: -var är Gerhard, hämta honom, han lade sin helande hand på och saken var klar. Allvarligt, så var det. Guldklocka hämtade han ut efter 25 år, fortsatte därefter några år till dess att olyckan hände. – Berätta om olyckan hur gick det till? – För sju år sedan var vi ett gäng som skulle cykla till grannbyn och grilla, jag vände om för att hämta jackan jag glömt, svänger in på gårdsplanen, sänker farten till ett minimum, bromsar med frambromsen, slår runt framlänges. Förstår inte än idag hur det kunde ske med den låga farten. Huvudet rakt ner i backen, spräckt käke, spräckta läppar, utslagna tänder, värst var ryggen som fick ta största smällen. När jag låg där på backen var benen bortdomnade och har inte ännu kommet tillbaka-ryggmärgsskada. Ambulans till Umeå, två dygn i respirator, sju månader på sjukhus, därefter domen, blir aldrig någonsin bra. Hårda bud för en som nästan brutit ljudvallen med skotrar, motorcyklar och bilar och en simpel cykelolycka nästan ändar livet. – Hur har det varit med bilar då. – Jo tack det har varit många under årens lopp. Arton år gammal åkte jag en Alfa första gången, en Alfetta som jag verkligen fattade tycke för. Sen rullade det på med bilar, mest Alfor, har nog ägt alla modeller, flera av vissa modeller under närmare trettiofem år. – Har du alltid kört Alfa eller har du ibland spårat ur. – Tillfälligheter har gjort att det smugit in några uddamärken ibland, kortsiktigt. Idag känns det inte bra att så många står overksamma här på gräsmattan, de blir ju inte bättre av det. Jag har ju inte möjlighet från rullstolen och med knutna händer som är näst intill obrukbara, att åstadkomma en försäljning, vilket skulle varit verkställt för länge sedan. På gårdsplanen står idag ett tiotal bilar samt lika många under tak i olika utrymmen. Garaget hemma i Umeå rymmer en Bertone Coupe som tidigare har fått bekänna färg på ett par banor i Finland, Karlskoga samt Mo i Rana i Norge.. Mönstret känns igen, entusiaster, samlare har väldigt lätt att köpa och svårt att avyttra, gäller även Gerhard men med reservation för hans handikapp idag. // 166:a ser bra ut ovan mark. Svart 164 med en 2 liters turboförsedd v-6:a under huven. Gerhard, bilägaren. VETERANAKTUELLT 2 . 2021
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=