VeteranAktuellt 2-2019

veteran AKTUELLT NORRLANDS MOTORHISTORIKER & SUNDSVALLS MOTORVETERANER nr 2 2019 årgång 53 RAPPORT från glada bil-änkan '(/ lj - Den engelska bilindustrin MANO FORSMAN I en värld av bilar & jukeboxar &+(952/(7 LJǏljNj ALTERRUNDAN %8,&. 52$'0$67(5 LJǏNjǍ SILVERRUNDAN &+(952/(7 /$67%,/ LJǏLjnj KÖP & SÄLJ

2 . 2019 VETERANAKTUELLT REDAKTIONSKOMMITÉ Håkan Nordin nordin-hakan@hotmail .com 070-3514129 Bent Fridholm bent@fridholm.st 072-5265100 Tony Korpenklo Redaktör veteranaktuellt@gmail .com 072-5929200 Bertil Lehto bertil.lehto.4102@gmail.com 070-6620981 TRYCK & FORM Ågrenshuset Produktion AB, Bjästa NÄSTA NUMMER MANUSSTOPP UTKOMMER Nr 3 28/8 20/9 ANNONSERA? Ring Leif 0660-29 99 58 REDAKTIONELLT MATERIAL Tony Korpenklo Sörängetvägen 12 A 891 41 Örnsköldsvik 072-2009114 veteranaktuellt@gmail .com ORDFÖRANDEN HAR ORDET Vårdagjämningen som infaller i slutet av mars, skulle jag vilja utropa till Nationaldag!! Nu förstår jag att ni protesterar, men vi kompromissar, vi kallar den vice Nationaldag. För ungefär då ändrar skenet karaktär, hopp om ljusare tid när vintern smyger ut bakvägen. Vi ser barnen på sina cyklar, motorcyklar dyker upp, cyklister med bockstyre och krumma ryggar och färgglada kläder trampar febrilt. Det är nu som ”gammelbilsägaren” känner att han måste göra sista rycket för att få bilen klar till sommarens fröjder. Sommaren innebär en hel del aktiviteter och utflykter i alla sektioner men utan att det är vetenskapligt bevisat så tycker jag att det förekommer färre ”riktiga” rallyn. Kramfors kör inget rally i år, Umeå är inte säker på, om det blir någon Nattkrök till hösten, Lycksele har ett enklare rally i samband med Motorveckan, Norrbotten har inget riktigt sommarrally. Några rallyn har färre startande numera. Känns som att vi börjar tackla av!! Jag läste för ett tag sedan Dagens Nyheter på plattan när barnbarnet Gustav 18 år kom och hälsade på. ”Kränkhetskulturen i skolan urholkar lärarnas auktoritet” löd rubriken. En stökig elev lyftes ut ur klassrummet på en skola i Malmö. Elevens föräldrar anmälde det till Barn-och elevombudet sommenade att eleven blev kränkt och förnedrad inför sina kompisar. Malmö stad fick betala 25000 kr i skadestånd. Kan det vara det moderna sättet att få lugn och studiero i klassrummen?? Betala för det. Säger till Gustav att hade jag fått ersättning när jag stod ute i korridoren för olämpligt uppträdande, då har du haft en förmögen morfar idag. ”Var det så illa, det visste jag inte”, var kommentaren. Bankerna är ett kapitel för sig, eller hur. De tar hutlöst betalt för våra vardagstjänster samtidigt som de stänger sina bankkontor. Skyhöga marginaler på våra banklån mot nollränta på våra sparkonton. Bulvaner i penningtvättsaffärer, flyttar sina huvudkontor utomlands för att slippa skatt. Då bankerna tjänar mer pengar ju mer de låna ut skapas en skuldsättning som blir näst intill okontrollbar. Dessutom är bankerna så systemviktiga att staten måste rädda dem vid kriser. Allt ovanför huvudet på oss. Vissa saker kan jag reta mig på helt oförklarligt. Spisen och jag kommer inte överens. Vem har bett om touchknappar. Vad var det för fel på gamla hederliga vred som verkligen markerade läget. Jag smyger mig på spisen, smeker försiktigt hällen men lyckas sällan hitta rätt direkt, blir mer och mer aggressiv med fingertoppen. Var är glasögonen, måste ju se vad jag gör för fel - vem har tagit dem? Jaså, i bröstficka på skjortan. Nytt försök nu med full syn, går det bättre men inte bra. ”Varför gör du inte så här” säger hustrun och lägger fingret på hällen och startar upp!!! En glad och trevlig sommar tillönskas er alla och kör försiktigt så att ni inte kör omkull. HÅKAN NORDIN I DETTA NUMMER 3 &+(952/(7 LJǏljNj 6 Blåröken 7 72<27$ &252//$ .(Ǎdž LJǏǎdž 10 Silverrundan 12 Alterrundan 16 Guldkorn 17 Vinterrally 18 Köp & sälj 19 Mano Forsman 20 Engelsk Bilhistoria 26 %8,&. 52$'0$67(5 LJǏNjǍ 30 Kalldrage 32 Volvo visar vägen 33 Kalender 34 &+(952/(7 /$67%,/ LJǏLjnj 35 '(6272 LJǏNjlj 32 På tur i Norge med Alvisbilar

3 Johan använde bilen sparsamt fram till 1939. Då bilen inte har någon värmeanläggning användes den troligen inte på vintern. 21 November 1939 begärdes "automobilens avförande ur registret tills vidare" varvid Johan fick restituion (återbetalning) av skatten på 22,30 kr. Skröna? Det finns en skröna om denna bil som är allmänt känd i veteranbilskretsar. Nämligen den att bilen blev inmurad av någon orsak och detta skulle förklara det låga miltalet. Under mina efterforskningar av bilens historia kom jag i kontakt med två herrar i Vännästrakten som från sin barndom kommer ihåg Johan Greims bil. Ingen av dem har dock sett bilen och då jag frågade hur de kände till bilen fick jag svaret: – Det visste ju alla, det var allmänt känt i Vännästrakten. Det närmaste de kom bilen var att palla frukt i Greims trädgård. Paret Greim hade fina odlingar i sin trädgård. På frågan om bilen varit inmurad svarade ena mannen bombsäkert. – JA, den har varit inmurad. Den andra mannen. – NEJ, den har aldrig varit inmurad. Greims fastighet finns kvar men har bytt ägare flera gånger så där finns det ingen som vet. Inmurad eller inte, vem vet? Varför skulle då bilen ha blivit inmurad? Skröna 1 Johan var med om en en trafikolycka där en liten flicka var inblandad. Han skämdes oerhört mycket och ville inte att någon annan skulle behöva vara med om samma sak så bilen murades in. Skröna 2 1939 började andra världskriget och Sverige mobiliserade.Militären rekvireraVETERANAKTUELLT 2 . 2019 TEXT OCH BILD: Miklos Balogh >> 366 mil på 83 år Lokeldare Johan Greim från Vännäs Umeå. Johan fick bilen besiktigad enligt dåtidens bilprovning den 1 Augusti 1935 av besiktningsman Nils Haeggström. Automobilskatten betalades in 9 augusti 1935 på 52,50 kr och bilen tilldelades registreringsnummer AC1678. &+(952/(7 LJǏljNj

2 . 2019 VETERANAKTUELLT 4 de bildäck och ibland hela fordon. Bensinen ransonerades och endast personer med samhällsviktiga funktioner tilldelades bensin. Kanske var Johan rädd att militären skulle rekvirera hans fina bil så han murade in den så att ingen skulle kunna ta den. Andra ägaren Andra ägaren Hans Egon Wikström. Sommaren 1966 köper Hans bilen på Bil o Traktor i Boden. Efter att bilen avfördes ur registret 21 November 1939 och fram till första besiktningen i "modern tid" 1966 så finns det ingen officiell dokumentation. Hur har då bilen hamnat i Boden? Enligt mina källor i Vännäs hade paret Greim inga barn men en släkting norrifrån. Min gissning är att släktingen fick ärva och bytte in bilen mot något mer praktiskt och modernt. Kom ihåg att bilen saknar värme. I samband med detta kapades kylarprydnaden (jag har monterat en ny) och höger bakljus monterades då det original endast fanns ett bakljus på bilen. Detta för att klara den "moderna" bilprovningen som infördes 1964. Första besiktning Den första besiktningen i modern tid. Den 22 Juni 1966 besiktigar Hans bilen på AB svensk Bilprovning på Rundgatan i Luleå. Efter påpekande på besiktningen låter Hans montera stänklappar(GM i Luleå). I samband med detta skrivs en artikel i dagstidningen Norrländska Socialdemokraten. Makalöst! Hans använder bilen sparsamt. Man kan följa miltalen på besiktningsprotokollen. 1966 tidningsartikel i NSD 200mil 1968 AB Svensk Bilprovning 236mil 1969 AB Svensk Bilprovning 240mil 1972 AB Svensk Bilprovning 252mil 1978 AB Svensk Bilprovning 263,7mil 1979 AB Svensk Bilprovning 273,4mil 1982 AB Svensk Bilprovning 328,6mil 2018 Opus Bilprovning 364,8mil Hans Wikströmmed sin nybesiktigade bil vid AB Svensk Bilprovning på Rundgatan Luleå. 22 juni 1966. Fynd i handskfacket. Skylt med första besiktningsdatum. >> Hans körde alltså 164 mil med bilen på 52 år. Makalöst! Bilen användes bl.a. vid 2 bröllopskörningar och en Lövångersrunda (veteranbilsrally). Tredje ägaren Tredje ägaren. Jag, Miklos Balogh. Jag fick kännedom om bilen för många år sedan då jag skulle titta på en gammal Husqvarna motorcykel åt en kollega som Hans skulle sälja. Bilintresserad som jag är frågade jag under bilturen till motorcykeln om han inte hade någon rolig bil. - Jo, sa Hans. Jag har en gammal Cheva som står i en lada. - Den skulle jag vilja se, sa jag. Hans lovade att när han skulle titta till Chevan så skulle jag få följa med. Ett år senare ringde det på dörren. Det var Hans som undrade om jag ville följa med och titta till Chevan. Självklart. När vi äntligen kom fram till ladan var det precis som i alla fantastiska historier man hört om bilfynd. Fast detta var på riktigt. Längst in i ladan med skum belysning som silade in genom diverse springor stod bilen övertäckt med filtar. Allt eftersom vi tog bort filtarna förstod jag att den här bilen vill jag ha. Jag frågade Hans om han skulle sälja bilen, men han bara skrattade och sa att den inte var till salu. Under dom efterföljande åren så varje gång vi stötte ihop eller pratade i telefon så frågade jag om han skulle sälja. Men svaret var det samma. Bilen var inte till salu. Sommaren 2018 ringde telefonen, det var Hans. - Nu är bilen till salu. Ska du köpa den? Och resten är som man säger, historia. Så nu var det min uppgift att försiktigt väcka bilen från sin törnrosasömn sedan 1982 och åka och besiktiga den för sista gången. Efter byte av slangar, oljor, kylarvätska,elkablar, rengöring av hjullager, bromsar, mm, mm, mm, och ett antal provkörningar så var det äntligen dags att köra till Bilprovningen. Den sista besiktningen Chevan får rampfeber och jag blir svettig. Den 24 september 2018 svänger vi in i god tid på parkeringen till Bilprovningen. Mitt i svängen dör elsystemet och allt blir svart... En frenetisk tankeverksamhet och felsökning utbryter. Elsystemet på en 35:ans Cheva är ju inte avancerat så det kan ju inte vara så svårt. Ja, visst ja. Det finns ju EN säkring. Den har kanske gått? Ner på rygg bland pedalerna och

VETERANAKTUELLT 2 . 2019 5 upp med fingrarna böjda som bläckfiskarmar bakom instrumentbrädan och amperemätaren. Japp, där är säkringen och mycket riktigt så är den trasig. Fram med en ny säkring så är saken biff. Det lyser igen! När det är vår tur kör vi in i hallen och slår av motorn. Besiktnings- mannen kopplar upp slang för avgastest, kollar chassinr etc. När han ska starta bilen för avgastest o bromsprov startar inte bilen. Ridå... Besiktningsmannen säger: - Det kanske är bäst om du provar. Efter lite trix med handgas och choke så startar den. Pust! Resten av besiktningen går bra ända tills bilen kommer ner från lyften och den obligatoriska provkörningen ska göras. Den vägrar att starta och 6v batteriet börjar bli trött efter allt gnuggande på startmotorn. Besiktningsmannen som var en klok och sansad man sa till mig: - Det är lugnt. Ta en kopp kaffe så besiktigar jag en annan bil under tiden så startar den nog sen. Mycket riktigt. Efter nervöst inmundigande av en kopp kaffe så behagade Chevan att starta. Provkörningen utfördes och fick med beröm godkänt. Mycket bra väghållning och bromsar (mekaniska bromsar). // Kolla kilometerställningen! Vad betyder chassinumret? Chassinr: 2EA05 28277 2 = Bilen tillverkad i Tarrytown New York USA EA = Master Deluxe, Årsmodell 1935, 113 tum hjulbas Individuell framfjädring s.k knäledsfjädring 05 = tillverkningsmånad, Maj 28277 = Den första bilen som lämnade fabriken var EA1001. Således är detta bil nr 27276 som lämnade fabriken i Tarrytown 1935. Björn-Åke Danielsson välkänd för de flesta medlemmar, en av grundarna till NMH har lämnat jordelivet Onsdagen den 17 april somnade han in efter en lång tid av sjukdom. Han blev 79 år. Sambon Ritwa avled två månader tidigare efter en kort tids sjukdom. Björn-Åke växte upp i Umeå och bil-och motorcykelintresset vaknade tidigt. Han drev tv/ radio-och fotobutik där ett antal år. 1969 flyttade han till Knaften, och i Lycksele drev han även där en fotoaffär. Han blev tidigt medlem i NMH, räknades till en av grundarna och var delaktig i det mesta. Flytten till Knaften innebar ordförandeskap ett antal år i Lycksele-sektionen. Ordförande i huvudstyrelsen var han i många år samtidigt som han ansvarade för och producerade Veteran Aktuellt. // En MNH-profil har gått ur tiden Vet du något om denna bil? Vänligen kontakta Miklos Balogh miklos.balogh@egonet.se 070-658 78 60. IN MEMORIAM

2 . 2019 VETERANAKTUELLT 6 2008 gick jag och funderade på att det skulle vara roligt att göra något liknande på hemmaplan med Motorhistorikerna, det är så många som är intresserade av mopeder. 2010 när jag fyllde 50 år, fick jag en Zündapp i present. Vintern innan språkade jag med en av ansvariga i samhällsföreningen och engagerad i motorhistoriska marknaden och undrade vi inte kunde ta och ordna med ett mopperally i samband med marknaden och det var starten till Blårökens årliga mopedrace. Varje onsdag efter vårupptakten samlas vi på Friluftscentralen med sporadiska utflykter, inget är bestämt på förhand. // Blåröken 2019 10-årsjubilerar TEXT & FOTO: Tony Korpenklo Dax att anmäla sig till jubileumskörningen! Du glömmer väl inte bort att anmäla dig till årets jubileumskörning? Lördagen den 10 augusti med samling klockan 10.00 från Själevads Friluftscentral och gemensam start går av stapeln kl. 11.00. En som kommer att åka i år är Örnsköldsviksektionens ordförande Olle Wahlstedt. Vad som framkommer av bilderna, så är det mycket som återstår innan den rullar på vägarna men han har sagt till undertecknad att han minsann ska hinna med att få ihop ”ungdomsmoppen”, Zündapp KS50. Vi hoppas självklart att Olle hinner med att skruva ihop moppen för att kunna delta i jubileumsrallyt! Anmälan görs till Börje Näsman, borje.gittan@telia.com eller 070-2356367. Olle poserar. EVENEMANG Blåröken uppkom av en händelse att vi var nere i Rättvik på Classic Carweek 2007 och då var det mest bilar som var i fokus och det var ju därför man var där. Men där fanns en samlingsplats som heter ”Knektplatsen”, som ett torg. Mitt under dagen dök det helt plötsligt upp 200-300 mopeder av alla de slag. Då hade de ett mopperally. Sedan gick det något år och det var roligt att se på det rallyt. Likadant varje år. Det är tre personer som har varit med och kört i alla år – Kalle Sundlöf, Hasse Viberg och Einar Härdin. FAKTA År – Delt. 1:a plats 2:a plats 3:e plats 2010 – 25 Einar Härdin Tommy Olofsson Svenna Strandberg 2011 – 39 Hasse Viberg Svenna Strandberg Kalle Sundlöf 2012 – 41 Lennart Nilsson Erik Strandberg Pia Wengel 2013 – 41 Åke Nordin Anton Karlsson Bengt Sundlöf 2014 – 40 Leif Söderlund Hasse Viberg Karin Asplund-Nyberg 2015 – 27 Bengt Sundlöf Göran Asplund Einar Härdin 2016 – 28 Pontus Härdin Sven Hedman Tony Korpenklo 2017 – 19 Lars Nordin Staffan Häggström Jan Häggqvist 2018 – 31 Leif Söderlund Jenny Sjödin Peter Nilsson Sedan 2016 körs PokerRun – bästa handen vinner efter 5 delsträckor.

VETERANAKTUELLT 2 . 2019 7 Som pensionär gör man inte mycket. Men som person så har mitt stora intresse varit bilar och åter bilar. Jag har haft ett antal gamla bilar som har varit relativt fina. TEXT & FOTO: Sigvard Trybom En dag i september 2016 ringer min mobil. Det var en bekant till mig och sa han hade hört att en äldre kvinna hade en Toyota Corolla KE70 av 1980 års modell som hon ville sälja. Han visste dock inget om skicket. Sagt och gjort. Jag ringde upp och frågade lite om bilen. Hon berättade att karln i huset tyckte att den var fin. På kvällen åkte jag och min sambo dit för att ta en titt på bilen. När garaget låstes upp kan jag säga att det är tur att jag äter blodtrycksmedicin. Jag hade inte räknat med att få se en åttiotalsbil i absolut nyskick. Mitt hjärta sa att den ska jag bara ha! Hon sa att det fanns en person som var före och som lagt ett bud. Då lade jag dubbelt! Hon gick in och ringde. Det visade sig att han inte hade plats för fler veteranfordon, så bilen blev min. Jag frågade henne hur den kunde vara så fint bevarad. Hon berättade att pappan beställt bilen i november 79 och fick den levererad i februari 1980 som 1980 års modell. Han var hyperpedant och det märktes. Bilen hade aldrig varit med om vägsalt. Hon berättade att sista vägsnutten till huset bestod i 3 km grusväg och om det hade regnat när han hade varit ute och kört så spolades bilen även under när han tvättade bilen. Vartannat år så sprutade han dessutom olja under bilen. Hon ärvde bilen 1995. Mätaren stod då på 6400 mil. Hon körde bilen endast 1200 mil under 21 år och då endast om det var fint väder. När jag tog över bilen stod mätaren på 7600 mil. Alla besiktningsunderlag och köpekontrakt fanns kvar från det bilen var ny. Bilen levererades 1980 med påsatta stolsöverdrag. När jag senare plockade bort dessa så fick en grå felfri klädsel se dagens ljus efter 36 år. När jag veteranbesiktade bilen i fjol så avslutade besiktningsmannen protokollet med att skriva: Mycket välbevarad bil i fantastiskt originalskick. Ps: År 2018 fick bilen pris för finaste originalbil av totalt 165 fordon vid en utställning. Toyota Corolla KE70 lanserades som 80 års modell och endast tre bilar finns nu kvar i trafik. // "Mycket välbevarad bil i fantastiskt originalskick" 72<27$ &252//$ .(Ǎdž LJǏǎdž

2 . 2019 VETERANAKTUELLT 8 Undrar om det är legalt att referera en fotbollsmatch i VA! Vid närmare eftertanke avstår jag. Däremot drar jag mig inte för att berätta om fotbollsresan till Tyskland som jag gjorde tillsammans med svärson och två fotbollsspelande barnbarn under december månad. Är du intresserad av fotboll?” frågar några i bekantskapskretsen, lite smått ironiskt. ”Nöden har ingen lag”, svarar jag,” intresset har inte gått att undvika och har varit helt otvunget”. Dortmund - Bremen 2-1 TEXT & FOTO: Håkan Nordin. Gustav nu 18 år, då 14, när han frammanade mitt sällskap till en resa till England för att se Liverpool spela. Hans favoritlag, som han kan alla data om, namn på spelarna, värvningar, spelarnas kunnighet kanske till och med deras skonummer. En jätterolig resa, derbymatch mot Everton, tillsammans med 40 000 andra på läktarna, mäktigt. Everton kvitterade i sista tilläggsminuten. Tror att Gustavs hjärta slutade slå under några sekunder, vit i ansiktet och under total tystnad närmaste timmen sparkade han på allt som var löst på marken. ”Är du hemma ikväll” ringer han nu och då och frågar, ”Liverpool spelar i kväll”. -Kom du, jag är hemma, säger jag, så ser vi matchen tillsammans, han ligger över och har 350 meter till skolan morgonen därpå. Förstår ni nu att jag inte kan undvika ett visst intresse. Som sagt var, under hösten -18 aktualiserades en resa till Tyskland för att se tysk fotboll. Valet föll på Dortmund som har en av Europas största arenor. Både Märta 16 år och Gustav ville se den så kallade ”Gula väggen” som består av 15-20 tusen hemmafans placerade på ena kortsidan. Gult och svart som är Dortmunds färger, hela läktaren var som ett gungande gult hav, det hoppades upp och ner, gungades i sidled och sjöngs matchen igenom. Min oro över läktarens hållbarhet ökade hela tiden. Med 80 000 människor på läktarna i ett öldrickande land så förstår ni att åtgången var enorm. Köer uppstod naturligtvis men inte allt för störande, med match varje vecka är hela apparaten vältrimmad. 18.30 lördagkväll var matchtid och med en dryg timmes tågresa till Düsseldorf där vi bodde, var det natt innan vi kom hem till hotellet. Ressällskapet Göran, barnbarnen Gustav och Märta.

9 VETERANAKTUELLT 2 . 2019 Rapport från glada bil-änkan… TEXT OCH BILD: Kristin Jonsson, Skellefteå – Va’ tror du om att ta det längre fram? Tystnad & väntan…. – Ja det är ju fint i början på Maj, då bokar vi in det och planerar vidare lite senare. Ny tystnad & väntan…. – Du nu kommer Kristin, vi hörs Hej – Oj vad har du för planer? Frågade jag min man Magnus en dag i början på Mars då jag klev in i garaget helt oanmäld. – Nä inget speciellt…snacka me’ din farsa bara. Så ovanligt, hann jag tänka innan nyfikenheten slog till ang. hemlighetsmakeriet. – Vad har ni för planer i Maj? – Ähh inget viktigt, du lär väl märka… vi har ju en jubilar i vår närhet! Oj då hoppsan, var det min tur att bli lite extra uppvaktad och överraskad i år? 45 eller ”halv 90” som jag valt att se det som kanske skulle firas med något speciellt. Kanske en resa, en övernattning eller någon kul uteaktivitet då Maj är bra mycket trevligare tid än mitt i Mars! Och om han planerar med Pappa och Mamma så blir ju det i sig en extra present…. Jag bestämde mig för att sluta fråga och ge mig till tåls. Jag får ju säkert en vink på själva födelsedagen att det kommer mer längre fram. Allt möjligt har ju en ”egen dag” nu för tiden Tex. V8 motorns dag 10 Mars , Veterandagen 29 Maj , Varmkorvensdag 23 Juli , Bilens dag 28 Juli och Kanelbullensdag 4 Oktober och det är väl kul att hitta en anledning till lite extra firande i vardagen. Min egen födelsedag passerade med tårta, blommor och sång men ingen hint om några planer i Maj. Till slut bestämde jag mig för att försöka luska lite med min mamma. – Vet du av något trevligt som kommer hända i början på Maj? Slank det ur mig just innan vi skulle avsluta ett av våra samtal en kväll då solens kvällsstrålar fortfarande höll värmen på vår inglasade altan. – Du vet Magnus nämnde nått om en jubilar att fira i år!! – Jamen är det inte Damen (vår Plyma) som fyller 70 i år, hon är väl en -49’a? svarade mamma som om alla i hela världen visste vad som va’ på gång. – OCH det blir väl ett ypperligt tillfälle att ”fira” henne lite extra då det är bilutställningen i början på Maj uppe hos er i Skellefteå. Vi kommer ju också då vet du med Guldpilen och Pushcrossen, kvittrade mamma på som om allt var färdigplanerat och självklart. Just ja så låg det ju till…Jaja jag får hoppas på ett jubilarfirande om fem år då, min 50-års dag kan väl inte familjen missa? Eller så får jag själv flytta ut till garaget, krypa upp på hjul-dollys, dra på mig ett överdrag och gå i ide över vintern. Det verkar ju inte bara ge mycket uppmärksamhet i form av att bli putsad på och ompysslad utan även perfekt för att bevara former, linjer och lyster. Hmm det tål att tänkas på under en sommar som väntar…// Julmarknader är en stor företeelse i Tyskland, flera kvarter var uppbyggda med små hus där försäljning skedde, karuseller, matställen m.m. Söndag var vår lediga dag innan hemresan på måndag, att undvika marknaden var näst intill omöjligt. ”Morfar kolla här, nåt för dig”. I ett jättestort skylfönster står en Mercedes 300 SL Måsvinge. Bilfirman var öppen, vi gick in och beskådade underverket närmare, lacken, ja förresten hela bilen var som det slitna uttrycket, bättre än när den lämnade fabriken. Fantastiskt djup i lacken. En Mercedes 280 SE Cab. 1969 med en V-8 motor, -69 stod där och glänste tillsammans med en Mercedes Pagode 1969. Samtliga maximalt renoverade. Hela bilhallen andades klass. Åska i december månad, kan det vara så... ett stort antal motorcyklar kom körande i tomtedräkter med ledljusslingor runt cyklarna. Därav åskljudet. För tredje året i rad körde delar av den 70 medlemmar stora föreningen runt staden och i samband därmed gjordes en insamling till förmån för behövande. Exakt hur det gick till förtäljer inte historien. // Till salu för 18 miljoner, intresserad?

10 Ca 25 fordon kom till start vid Skellefteå Harley Clubs lokal på Sunnanå. Där fanns morgonfika för deltagarna, sedan var det dags för speakern Sture Lundström att skicka ut deltagarna på sin runda. Som tidigare gick färden åt Burträskhållet men med annan sträckning än vi körde ifjol. Byar som Mullbacka, Skråmträsk, Ragvaldsträsk och Åbyn passerades under dagen. Som vanligt skulle ett antal frågor besvaras vid kontroller efter vägen. Vid Edelviks folkhögskola i Burträsk fanns Tredje upplagan av Silverrundan i Skellefteå Deltagarna startklara EVENEMANG Den tredje upplagan av Silverrundan kördes en lördag i mitten på februari. Blidväder dagarna före hade gjort vissa delar av sträckan ganska halkig men så bör det ju vara på en vinterrunda. Alla hade nog försett sina bilar med dubbdäck denna gång. TEXT: Sture Lundkvist 2 . 2019 VETERANAKTUELLT Ovanlig Peugeot 304 deltog i rundan Per Markström. Deltagarna startklara.

VETERANAKTUELLT 2 . 2019 11 servering av gott fika, passade fint inför återfärden mot målet vid HD-klubben. Där väntade goda hamburgare när deltagarna kommit i mål. Årets vinnare blev Tommy Berglund Ursviken, tvåa Joakim Sandgren från Sävar och på tredje plats Linda Dahlbäck Ursviken. Tack alla deltagare och funktionärer för en fin dag och tack till er på Skellefteå Harley Club som ställde upp med lokal och god mat. // Linda & Marcus Dahlbäck redo för start. Volvo Amazon utrustad för att klara dagens runda oavsett väglag. Dagens pristagare: Tommy Berglund, Joakim Sandgren och Linda Dahlbäck. Stanley Roslin med besättning klara för start i sin SAAB.

2 . 2019 VETERANAKTUELLT Så var vinterrallysäsongen över i och med att Norrbotten körde sin Alterrunda. Som brukligt lämnade vi så under fredagsförmiddagen Umeå, klockan slagen 10.00 när fem bilar med förväntansfulla passagerare. Lunchrast i Robertsfors även det som brukligt, därefter full fart mot Luleå och Hotell Savoy där incheckning väntar. En måltid intogs på en snabbmats sylta, därefter 35 minuters promenad till Nils Ribbmans Garage, ett intressant garage där Nils och polarna ordnat med ögonfröjd i fordon och godsaker till magen. En trevlig kväll i garaget med många erfarenheter rikare avslutades med promenad tillbaks till Hotellet. Lite taktiksnack inför den kommande dagen, någon i gänget undrade vem som skull bli tvåa i rallyt! Det blev som toppen på kvällen och vi sade god natt för en styrkande sömn. Lördag, samling Bitema därefter kolonnkörning till Gråsjälsörens is där starten skulle ske 11,00. Ett 40 tal fordon presenterades av startern, sedan blev det körning på en plogad bana på isen, oj vad skojigt det blev, Co-driver Håkansson sa undrande brukar inte dom här 245:orna vara lätt i baken, ibland kan körningen bero på föraren, kul var det i alla fall. Rallyt då, tja för tredje året i rad har vi kört samma sträcka med kontroller på samma plats. Så var tog den gamla rutinen vägen där vi alternerade mellan Piteå, Luleå, Boden och Älvsbyn. Till ett annat år kanske vi får senap till den grillade korven som serverades på en av kontrollerna, de låg en handelsbod för dagligvaror i anslutning till kontrollen. Hur gick det då, det vet vi inte eftersom det inte presenterades någon resultatlista av förståeliga skäl kan man tänka sig, då det inte delas ut mer poäng på varje kontroll måste det blivit en bunt med samma poäng. Till ett annat år kan Vintersäsongen avslutades med Alterrundan TEXT & FOTO: Sune Strömberg. EVENEMANG 12 Denna Jaguar -68 var nog det tuffaste fordonet denna dag.

VETERANAKTUELLT 2 . 2019 det vara på sin plats med mera tänk på hur poängerna skall fördelas och skilja deltagarna åt, å inte låta lättjan styra. Betänk att Norrbotten historiskt sett alltid varit snabb med en resultatlista, som oftast presenterats på utskrift på målområdet. // Segrade gjorde Lars Nyman Chevrolet Apache, Tvåa Timo Vurtio Mercedes Benz. Trea Lennart Sunden Ford Corsiar V4. Engströms och Kristofersson i samspråk inför starten. Oljestickan på Lincoln Zephyr V12. Det fanns en sådan där också. De här små dekalerna minns man, Högerasymetrisk ljus. Lucas och Marchal dimljus ser till säkerheten i mörkret.

2 . 2019 VETERANAKTUELLT 14 Väl framme så började vi med att äta lunch på Restaurang Mix på Mariedal, för att sedan dra vidare till det nyöppnade Snöskoter-museet. En privat samlare har inrett en gammal industrilokal på Västerslätt på ett mycket smakfullt sätt, där han visar upp en imponerande samling av skotrar, kläder, affischer och tillhörande attiraljer. Mest faschinerad var nog våran kassör Jörgen, som aldrig ville lämna lokalen. Men efter övertalningar lyckades vi till slut få in honom i bussen för vidare transport till MC-museet. MC-Veteranernas MC-museum i Umeå har jag personligen besökt vid ett flertal tillfällen, och det är alltid lika roligt att återkomma. Umeå-avdelningen av MC-Veteranerna firar i år 20-årsjubileum och är en aktiv förening med ca 150 medlemmar. Fyra killar hade ställt upp för att guida oss genom museet och klubb-lokalen. Vi serverades även kaffe och kaka, samt trevliga och roliga historier ifrån deras aktiviteter inom motorcykel-hobbyn. På vägen hem stannade vi till vid Brännlands Värdshus, en otroligt vacker gammal byggnad, som är känd för sin goda mat. Här åt vi middag och samtalade om dagen som vi alla tyckte hade varit helt perfekt. // LYCKSELESEKTIONENS busstur till Umeå TEXT & FOTO: Benny för Lycksele-sektionen. I mitten av februari gjorde Lycksele-sektionen en buss-tour till Umeå för att besöka det nyinvigda Snöskoter-museet och MCVeteranernas MC-museum. Mikael Merum, medlem i våran förening, rattade bussen med den äran. Samling på Snöskoter-museet. EVENEMANG

VETERANAKTUELLT 2 . 2019 15 VISSTE NI ATT... 1936 gjordes de första skisserna i projekt TPV, en fransk förkortning av ”mycket liten bil” sommynnade ut i en klassiker, Citroen 2 CV. Det gällde att utveckla en liten bil som kunde få befolkningen på landsbyggden att gå över från häst och vagn till bil. Det sades att man skulle kunna köra över ett plogat fält med en korg ägg utan att äggen gick sönder. Fattiga jordbrukare skulle ha råd att skaffa en för att transportera sina varor till marknader och kunna utföra service själv med enkla verktyg. Den nya bilen presenterades vid bilsalongen i Paris1948 där den väckte framför allt förundran. Alla rusade till för att få sig en glimt av den egendomliga bilen med den höga frigångshöjden. Utrustningen var minst sagt minimalisk men ingenjörerna bakom ”Lillcittran” hade i sin strävan efter enkelhet kommit med helt geniala lösningar. Citroen 2CV var med dåtidens mått en rymlig, bekväm bil som hade god framkomlighet och driftsäkerhet och mycket bränslesnål. Modellen har en tvåcylindrig luftkyld boxermotor med direktdrift av framhjulen via en fyrväxlad helsynkroniserad växellåda. Växelspaken var av paraplykryckemodell och karossen kunde enkelt demonteras utan verktyg. Amperemätare och hastighetsmätare var de enda instrument som fanns, bränslet mättes med sticka. Vinrutetorkarna drevs av hastighetsmätarviren. Det som inte ansågs vara nödvändigt, tillämpades inte heller på bilen. Vägegenskaperna var relativt goda, trots att bilen hade en mjuk fjädring och krängde en hel del, vilket kom sig av kravet att kunna köra över den plogade åkern. Under produktionsåren genomgick bilen såväl yttre som inre ändringar. Exempelvis förbättrat elsystem, el.vindrutetorkare, skivbromsar och defroster till fram och bakruta. Förutom sin typiska form och sin enkelhet är bilen känd för sin starkt begränsade motorstyrka. Motorstorleken varierade mellan 375 – 602 cm. Topphastigheten för en tidig modell med 9 hk var omkring 60 km/h medan de senare modellerna med 36 hk kunde nå upp till 115 km/h. Efterfrågan minskade under-60 talet men ökade igen i samband med oljekrisen1973 på grund av den bränslesnåla motorn. Trots nya modeller som Dyane och Visa fortsatte tillverkningen av ”Lillcittran” i Frankrike till 1988, därefter flyttades produktionen till Portugal. Restriktiva krav på avgasrening och krocksäkerhet gjorde att sagan 2CV tog slut 1990. Modellen fick smeknamnet ”haschmoppen” i Sverige under hippieperioden -60 talet. TEXT & BILD: Håkan Nordin. 2 cyl. boxermotor 9 till 36 hk Framhjulsdrift Växellåda 4-vxl manuell Vikt 550 kg Tillverkades mellan 1948 – 1990 i 5 114 966 ex &,752(1 Lj &9 - Så lyder det gamla ordspråket och visst ser det gemytligt ut i Lövångers rallyt med de gamla kyrkstugorna som inramning till genuint amerikanskt stål. Vi ser Ford -56, Fairlane -64, Mustang -66 conv, 1939-40 Pick Up Truck och ett annat amerikanskt märke i bakgrunden. ”Buller-Hasses” M12:a är nu klar för PiteMoppers avrostningsrunda • Suzuki 1-cylindrig 2-takts motor 48cc 1 hk vid 4000 rpm. • Förgasare: Mikuni VMI OSC - VM 14 C. • Suzuki Posi-Force smörjsystem. • 3-växlad, kickstart, fotväxel, kedjedrivning. • 6-volts elsystem. • Hjul/däck 23" x 2,25. (2.50x17) • Bromsar fullnav fram och bak (110 mm) • Fjädring bak: Svingarm, dubbla stötdämpare. • Fjädring fram: Teleskopdämpare. • Vikt 70 kg. • Tankvolym 6 liter, oljeblandad bensin 1:25. • Tillverkare: Suzuki Motors Co. Ltd Japan. • Svensk importör: AB Motorservice Stockholm. • Testad av Teknikens Värld nr. 15 1971. TEXT OCH FOTO: Hans "Buller-Hasse" Carlsson. DEN LILLE VÄRLDSMÄSTAREN som erövrat VM-titeln i TT för 50 cc 6 gånger. "Ha alltid en Ford på gården"

GULDKORN från NMH:s bildarkiv 16 Här var det säkert glada grabbar på väg hem efter att ha muckat på F21 i Luleå 1960. Bilen, en Ford Custom V8 1955 som tidigare tillhört statspolisen i Umeå. Chevrolet Last som ägdes av Enblads Åkeri. Fotot taget utanför saluhallen i Luleå tidigt 1930-tal. Austin A40 Sommerseth årsmodell 1950. Ägaren Björn-Åke Danielsson, mångårig redaktör för denna tidning, ser nöjd ut där han står vid sin Austin. Bilden togs 1959. 2 . 2019 VETERANAKTUELLT

VETERANAKTUELLT 2 . 2019 17 Starten var som vanligt förlagd till torget där allting började med ett förarmöte inne på Cafe Bistro. Sedan bar det iväg ut i Lyckseles periferi på fina vintervägar, som innan målgång skulle bli 12 mil totalt. På den sträckan så skulle st. "problem" av olika slag lösas. Men i mitten av rallyt blev det dock ett uppehåll, när det bjöds på fika i Fahlträsks byastuga. Kaffe med tilltugg satt nu fint efter någon timmes "sladdande" och "problemlösande". Målgången var i år förlagd till Kattisavan Camping, som ligger vackert belägen vid Ume-älven, någon mil norr om stan efter E 12. Just Kattisavan Camping har gjort sej känd i motorkretsar genom åren, som plats för olika evenemang. Lycksele MC-klubb hade här sina årliga MC-träffar på 1980 och 1990-talet, och som brukade locka flera hundra deltagare från hela skandinavien. Harley Davidson Club of Sweden har hållit internationella träffar här vid två tillfällen, som dragit tusentals besökare från hela europa, och även ett par husvagns-träffar har tilldragit sej här. Efter målgång så kunde man äta middag här till en billig peng, och jag tror att alla tog det tillfället i akt och lät sej väl smaka. När middagen var avklarad vidtog så prisutdelning, denna är mycket spännande eftersom alla ju tror sej ha vunnit. NMH Lycksele tackade först alla för deras deltagande och deltagarna påtalade lovord för ett mycket lyckat arrangemang, sedan kom orden "Lycksele vi har ett resultat". // Etta: Joakim Sandgren, 2:a Sixten Hedman, 3:a Örjan Holmgren. Stort Tack till Styrelsen i NMH Lycksele som ordnade denna trevliga dag för oss andra! LYCKSELESEKTIONENS Vinterrally Året upplaga av Vinter-rallyt här i Lycksele blev en succe igen med ett 30-tal startande ekipage och ca 80 deltagare, allt i ett trevligt vinterväder med ca 10 minusgrader och lite snöande. Yngsta deltagare i år var 10 månader gammal, vilket bådar gott för föreningens återväxt. TEXT & FOTO: Benny för Lycksele-sektionen EVENEMANG 1:a Joakim Sandgren, 2:a Sixten Hedman, 3:a Örjan Holmgren. Starten från Torget i Lycksele.

2 . 2019 VETERANAKTUELLT 18 Vad vill du köpa eller sälja? Maila din köpes- eller säljesannons till veteranaktuellt@gmail.com. Bifoga gärna en bild. Alternativt posta till Tony Korpenklo, Sörängetvägen 12 A, 891 41 Örnsköldsvik. KÖP & SÄ LJ Willys Jeep Årsmodell 1947 CJ2, 60 hk, helt fri från rost, ny durk, besiktad utan anm., ny kylare, alla bromscylindrar är bytt, bromsrör, nytt avgassystem, ny ljuddämpare, all dokumentation finns. För mer information och pris, ring. Finns att titta på i Gimåt, Örnsköldsvik. Helge Näslund, Svanvägen 63, Örnsköldsvik 070-77 83 79 SÄLJES Datsundelar Datsun 100A 1972. Många delar från skrotad bil. Ring för mer information. Pris: 500 kr. Reparationsandbok i två delar Det gäller Datsun 100A och 120A, engelsk text, i nyskick! Pris: 600 kr + frakt. Arne Hedman. 070-2542492 Veteranbilar Tillfälle ett 60-tal veteranbilar från –58 och uppåt, bl.a. Ford Taunus, Consul (Granada), Capri11, Volvo Amazon, 140, 240, MB W115, SAAB 96 trubbnos, 95 V4, 99, 900, Chev Van, m.fl. Bo Nilsson, Kalix. Tel: 070 324 38 38 Tidig SAAB 92 –51 Bilen är ett påbörjat renoverings objekt med extra delar bl.a. karosser, motorer, v-lådor, etc . Prisidè: 50.000:- eller bud. (OBS. Lånad bild) Luleå tel: 073 066 22 09 Bil- och motorcykeldelar Efter midsommar och ett par veckor framåt tänker vi ha försäljning av bil-och motorcykeldelar, även bilar repobjekt. Cheva -37 4-dörrars täckt, Cheva -36 4-dörrars öppen, Cheva last -42 amerikansk hytt, Cheva -37-38 kaross. Ford -36 4-dörrars täckt, chassit blästrat renoverat och lackat, karossen lackad, nya däck. Plymouth coupe 47. Packard 138 CD 1938års modell reservdelsbil. Citroen 1950, kaross med skärmar och dörrar, vindruta, motorhuv, ram, hjulaxlar och nya lyktor. 4 cyl. Buick-23 kaross, ram, motor och axlar. Epa traktor 4 cyl.Buick -24 till den finns suflettställning med sufflett, bakdörrar, bakkaross. HD -1919 i delar. Indian Prince -28, nästan färdigrenoverad, ny växellåda. Kanske en PP -21. Många motorer av många märken och modeller. Finns plats om någon vill komma hit och sälja. Hör av er i förväg. Karl-Olov Johansson, tel 0923 22202, 073-8022202 Motorlyft 1800 kr. VETERANFORDONSMARKNAD SKELLEFTETRAVET Lördagen den 24 augusti 2019 Portarna öppnas 09.00 Säljare 08.00 . Fri entré! Välkomna! . . . SÄLJPLATSER! Övriga: Plats ute 100 kr, inne 150 kr. OBS! Förhandsbokning endast på inneplatserna! För info:Ring Sture Lundström tel 070-6312233 Kom och sälj dina överblivna grejor som du inte behöver! Bil- MC- Mopeddelar eller kanske hela fordon. GRATIS för Skellefteåsektionens medlemmar! NORRLANDS STÖRSTA OCH ÄLDSTA VETERANFORDONSKLUBB DKW 350 RT - 1956 Reg.nr YBK213. Pris: 25000kr eller mer. Arne Hedman. 070-2542492 Veteranbilssläp Brännasläp –75 i bra skick med bl.a. nya däck, prisidè: 2.800- eller bud. Sveneric Sundèn, Kullevägen 34, 972051 Luleå, 073-066 22 09

Mano Forsman 19 VETERANAKTUELLT 2 . 2019 När andra världskriget till slut upphörde, 1946, föddes Mano Forsman i Vasa Finland. Bilintresset vaknade tidigt och bilägare blev han sommånga bilintresserade, innan körkortet hamnade i bakfickan. Trots att ekonomin inte låg på topp avverkades ett antal i snabb takt. TEXT: Håkan Nordin Vad sägs om en EMW -55, en Plymouth -59, Chevrolet-55 och en Mercury -55. Arbetssituationen i Finland var inte den bästa, så 1967 blev det en sväng till Sverige med bättre arbetsmöjligheter. 1968 blev flytten till Sverige och Ö-vik definitiv och arbetet som lackerare på Taiba några år, till dess att Hägglunds kallade på honom, som Teknisk Illustratör, ni vet en som ritar motorer och andra tekniska prylar i genomskärning och 3-dimitionellt. Med detta arbetade han till några år innan rätta pensionsåldern. Ett riktigt ”pillergöra” som går igen i renoveringarna. >> såldes 2013. Hustrun saknade den första Cadillacen och den köptes tillbaka till familjen 1997 efter flera års bearbetning av dåvarande ägare. Sjutton år tog renoveringen av en Kaiser Manhattan 1953, en utställningsbil som visades på ett antal bilmässor med gott resultat, besiktades och kördes några repor på stadens gator. Såld till privat museum i Tyskland. Våren 1970 räckte sparpengarna till en stor mörkblå Cadillac Modell 6229 -60. Samma år träffade han sin blivande hustru Margareta, historien förtäljer inte om det var bilen eller Mano som vid första träffen var attraktivast. Efter ett antal års användning såldes den till förmån för en öppen Cadillac av lite nyare snitt. Enligt Dagens Nyheters bilspalt 1971 fanns det en Cadillac Eldorado Cab. -63 till salu i Stockholm, som efter några sömnlösa nätter blev Manos. Kördes flitigt i många år, lackades om och motorrenovering gjordes innan den

>> 20 2 . 2019 VETERANAKTUELLT Egentligen besökte jag Mano för ett foto på en röd Opel som det sades mig att han renoverat. Det tar tid att acceptera att han som kört stora blanka fina ”amerikanare” nu sadlat om till Adam Opels kollektion av små behändiga Oplar. Den röda Opeln köptes 1973 och användes sommar som vinter till 2001 när den fick en paus i användandet efter 28000 mil. 1984 blev Mano påkörd med krockad front som följd, som fixades till, och -97 behövde motorn en översyn. Som sagt var, ställdes den undan 2001 till -12 då påbörjades renoveringen som nu är färdig och nu är den till salu. Allt är genomgånget med mycket nya delar, allt är lackerat, till och med instrumentbrädan, motorn helrenoverad, allt krom är nytt. Ingen dussinrenovering och priset antar jag blir därefter. Under sjuttiotalet samlade han på sig massor av nya och begagnade Opeldelar, vilket jag antar att det är så riktiga renoverare gör. Renoveringsobjekt köptes från alla håll, när och fjärran och pärlan i sammanhanget var en -55 Cab. Inköpt från Göteborg, renoverad, såld till Tyskland. Efter pension 2006 har 18 st av Adam Opels bilar fått nytt liv via Manos garage. Inte dåligt. Jukeboxar har han tagit under sina vingars skydd och renoverat, den första köptes 1981 och sen har det rullat på med c:a 20-talet renoveringar. Inget fusk här heller, plockas isär, lackeras in och utvändigt, nytt krom, det mekaniska får också en översyn. ”Den här behöver du väl inte kroma om” sa jag om en som vi tittade på. Han tittade på mig som om jag inte var helt tillräknelig. ”Ska det renoveras riktigt då ska allt göras rätt” blev svaret. Dom flesta av oss minns väl jukeboxtiden på, vad säger man: Fiken, konditorier, kaféer, kondis, välj själva! Rökiga lokaler med jukeboxen som spelade utan uppehåll hela kvällarna. Fullt med mopeder, motorcyklar och bilar på gårdsplanen utanför. På vissa ställen förekom flipperspel som slamrade och förde oljud och ibland enarmade banditer. Rökig lokal och slamrande spel bekymrade oss inte vid den åldern och tiden. ”Ami” från slutet av femtiotalet, gärna grön vurmar Mano för och han kan dom utan- och innantill, köpte Dagens bruksbil, köpt av en potatishandlare i Finland, 8000 mil orört skick. Byte av bakdel 2016. Kaiser Manhattan -53 som såldes till ett museum i Tyskland efter 17 års renovering. Lager- chefen Mano. en gång sex stycken från Belgien. Det fanns de med 50-60 skivor med 100-120 val men en del hade ända upp till 100 skivor med 200 val. Eftersom musikutbudet på radio var litet, blev jukeboxen en stor industri med uthyrning, skivbyte och service. //

Det kom en inbjudan från British Leyland International, vars kontor 1968 och -69 var beläget i Lausanne i Schweiz. Introduktionen för de europeiska generalagenterna av Triumph Toledo 1500 och Triumph Stag, skulle gå av stapeln på Hotel Intercontinental. Pampigt, påkostat, växlande talare som vanligt, samt nygjord reklamfilm och mängder med SP-material. Gåvor delades ut till deltagarna av sportvagnsklädda damer. Reservoarpenna, Swiss made, nyckelring och armbandsur, också Swiss made, och på urtavlan på den automatiska klockan, kunde man läsa British Leyland. Symboliken var solklar. Kvalitetsur från Schweiz- kvalitetsbil från England. Men ingen provkörning. Tidigare erfarenhet hade allt för ofta visat onödig åtgång av testbilar, efter den vanligtvis rejäla lunchen. De nordiska folken var alltför välkända i det avseendet. Triumph Stag var en helläcker Cabriolet version, 2+2-sitsig uppbyggd med T-2000 komponenter och med Triumphs enkla, ”överkamaxlade” V8, på 3.5 liter. Dessvärre blev det aldrig någon Sverigeimport. Inte heller blev det något med Toledon. Bakhjulsdriven, förbilligad version av Triumph1300 med ”billig” instrumentbräda. Minimalt med mätare, mest varnings-och indikatorlampor. Hastighetsmätare och lika stor klocka satt mitt i blickfånget. Träbrädan var borta och ersatt med syntetisk läderimitation. Med den här bilen försvann Triumphs image med sportighet i utseende, uppförande, utförande och inredningsfinesser. Det var tur att Triumph Stag introducerades samtidigt och höll statusställningarna. Den hade en tilltalande instrumentbräda och läderklädsel i vanlig gammal känd Triumphstil. FUSION PÅ GÅNG Det började talas om en jättelik sammanslagning av Triumph, Rover, Jaguar, BMC, MG, Leyland Truck & Bus och Leyland Tractor i England. Hur skulle det bli i Sverige? Flyttning till Stockholm? Göteborg? Nedläggning? Nja.... knappast. BMC sålde omkring 4500 bilar om året från Stockholm och Rover/Triumph i Göteborg, c:a 800 I Sverige var Triumph och Rover redan samlade under ett tak, Leyland-Triumph AB. Vd var Harry, tidigare Rovers importör. Från början, en utomordentligt duktig bilförsäljare, som det bara gått framåt för, hela tiden. Hans känsla i ”fingertopparna” vid försäljning var makalös. Han hör numera till ”de stora grabbarna” i bilbranschen. Allan var tillbaka i UK, och höll mig underrättad med ”inside informations”. En kväll ringde han och berättade att mitt namn fanns med i den nya, sammanslagna organisationen. ”Så, hoppa inte av ”båten”, Bengt! Du kommer att få ett bra jobb.” Men många huvuden skulle rulla... I BMC Sweden, Stockholm vid Tegeluddsvägen, var c:a 170 personer anställda, exklusive 5-6 dotterbolag ute i landet. I Göteborg var vi ett 40-tal. Totalt räknade man med att 70 personer skulle klara av organisationen från Göteborg. Det skulle bort flest folk från BMC, och det vore mer klokt att flytta hela verksamheten till Göteborg. Då slapp man ifrån dyra avgångsvederlag, eftersom de flesta hade svårt att bryta upp sitt Stockholmsboende. BMC hade en jättelik hyra i alldeles för stora kontorslokaler, tillika reservdelsdepå och verkstad. Allan, just ankommen från UK, ringde överraskande en kväll och bjöd min hustru, och mig på middag på Opalen. Ytterligare en person, Mike Trodd, var närvarande vid middagen. Personalansvarig från Leyland Head Office. Han och Allan skulle till Stockholm dagen efter och i förtroende och efter några fler whisky, berättade han vem som skulle utnämnas till VD för den sammanslagna organisationen. Bolaget skulle få namnet British Leyland Sweden AB. Hela ledningen i Stockholm skulle få gå, och när Allan föreslog att vi skulle dricka kaffe och cognac hemma hos oss, förstod jag att Mike ville ha mer ”inside info”. Om människors kunskap, karaktär och kapacitet o.s.v. Allan låg naturligtvis bakom arrangemanget, men det kändes i alla fall upplyftande! Jag fick för mig, att jag skulle bekräfta för Mike allt det, som Allan redan hade berättat om de olika personerna. Dubbelkoll. MERA TRIUMPH Året var 1968 och Herald blev 13/60, och skulle snart läggas ned i produktion. 1300 cc motor och Vitessens motorhuv, men med de stora, 7 tums strålkastare och ny grill. Vitessen hade de dubbla mindre, VETERANAKTUELLT 2 . 2019 21 Engelsk bilhistoria NYA BILAR FRÅN TRIUMPH Rover 75 >>

22 2 . 2019 VETERANAKTUELLT >> 5 ¾ tums strålkastare. Men Heraldens tid började rinna ut. 1300 TC fortsatte att bli allt mer populär och Spitfiren lyftes upp till Mk 3 med 1300 cc motor och faceliftad grill, mattlackad instrumentbräda, fortfarande i trä och stötfångarna monterad högre upp. (Amerikansk nivå). GT 6:an fick ny bakvagn, där hjulens cambervinkel förblev oförändrad vid upp- och nedfjädring. Drivaxeln var försedd med en gummiknut som medbringare. Tillsammans med Radialdäcken kunde körningen bli obehagligt ryckig. Engelsmännen kallar fenomenet för ”transmission wind-up”. Radialdäckets mjukare däcksida vred sig fram och tillbaka i förhållande till fälgen och det fenomenet förstärktes ytterligare med gummidrivknuten plus alla de andra knutkorsen och drev längs transmissionen. TR4A blev betecknad IRS, Independent Rear Suspension, och bytte snart till TR5 PI, Wasp kallad, petrol injektion, med den gamla 6:an. Men nu på 2.5 liter. I Amerika fick den heta Triumph TR250. Det var en förgasarversion med dubbla Zenith- Stromberg 175 CD2SE. Kompressionen var sänkt till 7.7:1. Den stela bakaxeln fanns kvar enligt det amerikanska önskemålet. Effekten var endast 124 hk i TR 250, mot 150 hk för den europeiska PI-versionen. Amerikakamaxeln gav motorns tomgång ett mycket civiliserat uppträdande, till skillnad mot insprutningsmotorns, som var betydligt ”hårigare” och hade svårt att gå jämt på tomgång. Men den som kunde PI:ns system, fick motorn att gå lika bra på tomgång och vidde lägre varvtalen. Och oj oj oj, vad PI:n rörde på sig med den ”uppretade” 2000 cc motorn till 2,5 liter. Cylinderdiameter var oförändrad, endast slaglängden hade ökats. Nära 200 km/ tim, vilket man nådde rätt fort. Lucas stod för insprutningssystemet och det var samma system som Jaguar använde på sina framgångrika tävlingsbilar på Le Mans. Ägarna klagade rätt ofta över slag i bakvagnen på TR4A IRS, vid växlingar och vi fann att splinesen i drivaxlarna, hade allt förfrikostig tolerans. Det samma gällde för 2000 Saloon och2.5 PI. Den bästa, men också den dyraste lösningen, var att byta hela axeln. Felet kunde snart uppstå igen, så den billigaste och faktiskt den bästa lösningen var emellertid, att raspa en kkp ( kaffekopp) bly, blanda blyspånen med Texacos sega fett och fylla blandningen i splinesen och återmontera gummidamasken. Perfekt resultat som stod sig några år. Det blev tyst på både drivaxlarna och kunderna. Det var lika trevligt att träffa Triumph-ägare varje gång, för dom var nöjda med sin bil och skröt gärna om den. Endast ett fåtal gnällde. De första Triumph 2,5 PI hade lätt att få motorbortfall beroende på ånglås vid den hårt arbetande bränslepumpen. Särskilt vid riktigt varm väderlek och dels kunde motorn ”slås ut” i skarpa vänsterkurvor. Rondeller exempelvis (det var vänstertrafik då). Fabriken kom med en rätt komplicerad omdragning av bränsleslangarna vid bränslepumpen och filtret bak i bagageluckan. Båda problemen försvann. Medan felsnacket är igång, kommer det ett tips till på 2000 och 2.5 PI. Det förekom rätt ofta slag i framvagnen som kändes i ratten. Bäst att smörja kuggstången, var den första tanken. Så skruvade man i en smörjnippel och pumpade i några slag med fettsprutan. Dessvärre gick allt fett endast till vänsterdamasken(vänsterstyrd bil) och högersidan fick inget alls. De som fick för sig att fylla kuggstången med fett den vägen fick ballonguppblåsta damasker som snart sprack. Om glappet i kuggstångens högerbussning var för stort, monterade vi i ytterligare en bussning. Vid mindre glapp gick det bra att använda en injektionsspruta fylld med fett och sticka den genom gummidamasken, vrida de avlastade hjulen fram och tillbaka ett flertal gånger. EN ROVER I MODERNARE TAPPNING Rover, har kallats för fattigmans Rolls Royce. Den var tidigare stor och tung, kanske lite klumpig. Men elegant och med förtroendeingivande kvalitet. Den inbjöd till ett värdigt körsätt. Föraren kunde gärna vara klädd i slip-over i lammull, skotsk-rutig blazer med matchande keps. Diskret-rutad bomullsskjorta och en klanmönstrad slips. Samt svinlädershandskar. En vanlig Roverägare-klädsel. Motorn var under 40- och 50- talen en s.k. halvtopp. Toppventiler för insugningssidan och sidventiler för avgaserna Tomgången var helt jämn. Inte en misständning. Rover 60, med en fjärrljuslampa mitt i grillen, Rover75, siffran angav antalet hk, 2.6 liter slagvolym, vill jag minnas. Rattväxel och synkronisering på 2:an och 4:an!? Rover 90S och 105R fick golvspak, med ett flertal leder. Spakrörelserna blev därigenom kortare. Rover ansågs vidare ha onödigt hög förbrukning, vilket man löste genom att montera ytterligare en returfjäder för gaspedalen. Den trädde i funktion vid omkring 80 kmt. För att vila gaspedalfoten, trampade man således sällan förbi det extra 1972 Rover 3500 V8 Triumph Vitesse

RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=