Växa Nytt 4-2021

• 140 årskor, främst holsteinkor • AMS • 11 010 kg ECM • 4,1 % fett • 3,6 % protein • RE: 31 % • Inkalvningsålder: 24 månader Bockerud Arbete med genetiska defekter VikingGenetics har en strategi för var- je känd defekt och hur den ska hante- ras. Arbetet har lett till i en mycket låg frekvens av genetiska defekter i Vi- king-populationerna. Att metodiskt och regelbundet söka efter ny infor- mation globalt och i vetenskapliga publikationer är en stor del av arbetet. G enetiska defekter är en nödvändig och normal del av utveckling, mutationer behövs för att få skillnader inom en ras. Varje människa, djur och växt bär på ge- ner som baseras på mutationer, de flesta är recessiva vilket betyder att de sällan uttrycks. Vissa mutationer är önskvärda tex horn- löshet medan andra leder till problem som tex BLAD, CVM och AMC. När oönskade mu- tationer upptäcks är det viktigt att förstå hur de nedärvs så vi kan avla för att undvika att generna uttrycks. Inventera din besättning Du kan ta reda på vilka djur i besättningen som är bärare av genetiska defekter. Ett ge- nomtest ger dig resultat av ca 15 defekter. Du hittar informationen i Min Gård under Rubri- ker “Monogena egenskaper”. C står för bära- re och F står för fri. För att snabbare kunna hitta potentiella bärare av de defekter vi kommer hitta i fram- tiden finns det tre nyckelfaktorer för dig som lantbrukare att fokusera på; • Rapportera in missbildningar • Ingå i Kokontrollen • Genomtesta dina djur Tjurar och parningar Längst ner på tjurbladet finns genetisk infor- mation om tjuren är bärare eller fritestad av en rad olika monogena egenskaper. Den in- formationen finns även i NAV. I planeringsverktyget Genvägen kan man tydligt undvika parning av två individer som är bärare av samma genetiska defekt. Efter- som vi i Norden arbetar på ett helt unikt sätt med uppföljning av fruktsamhet, dödlighet och hälsoegenskaper har vi en låg förekomst av genetiska defekter i våra Viking-popula- tioner. Björn Hjalmarsson är den femte generatio- nen på gården Bock- erud i Värmland. Här driver han tillsammans med sin far en mjölkbe- sättning med 140 kor i robot. F ör ca sex år sedan satte de upp en stra- tegi för att få en mer jämn besättning med målet att ha kor som lever länge. Som beslutsunderlag hade de resultaten från genomtesten. - Vi var väldigt tidiga med att använda oss av könssorterat. Det handlar om att man får bestämma sig och sedan ha lite is i ma- gen om dräktighetsresultaten är som för- väntat. Man får inte ta stora beslut baserat på händelser hos enstaka individer, säger Björn. I början använde vi en hög andel x-vik vilket gav oss ett överskott på kvigor berät- tar Björn. Idag använder de 30% x-vik på de djur med högst NTM. Resterande djur semineras med köttras, Angus, och då främst y-vik. - Vi har bra erfarenhet av användningen av köttras. Vi får friska pigga kalvar med en bättre tillväxt. Viktigt att själv få välja sina rekryterings- djur Den främsta anledningen till att de an- vänder x-vik-doser i kombination med kött är att de får välja vilka djur de rekryterar ifrån. De med högst NTM i kombination med bra mjölkbarhet semineras med x-vik. Något som givit resultat i Bockerud. - Vi litar på de genomiska avelsvärdena, det är så man väljer vilka tjurar som ska kö- pas in och användas i aveln, så varför skulle det inte fungera på våra hondjur, berättar han vidare. Det som teorin säger har stämt bra med vad vi ser i verkligheten och de kvigor som kalvar in är jämna och alla producerar på en relativt hög nivå fortsätter han. Men det tar tid, nu börjar de djur som är resultaten av den intensiva x-vik-användningen komma in i sin 3:e laktation. Läs mer på vxa.se om hur Björn jobbar med köttras i kombination med x-vik i sin mjölkbesättning! X- och y-vik i kombination – vinnande koncept i Bockerud 15 | Växa Nytt