Bevattning för att vara självförsörjande på foder, och att investera för minskad kostnad och risk, är strategin på Froarp. Medlemskapet i Kokontrollen® är självklart, gården har varit med sedan 1905. Froarps Gård i Blekinge drivs av Mats Abrahamsson tillsammans med familjen och två anställda. Sonen Johan har planer att ta över gården, så småningom. Gården satsar på både mjölk- och nötköttsproduktion och har 115 mjölkande, totalt ca 330 djur. Froarps är i princip självförsörjande på foder och satsar gärna på okonventionella lösningar som biprodukter i form av potatis-pulpa, HP-massa, rapsmix och veteskal. Tack vare nedgrävda vattenledningar kan i princip hela fastigheten bevattnas, vilket gör att gårdens foderförsörjning är förhållandevis trygg, även i tider av torka. Genom den nya investeringen i solceller kommer även energikostnaderna att kunna hållas i schack. - Vi är verkligt kostnadsmedvetna och vi har konsekvent satsat på förbättringar som leder till kostnadsbesparingar, säger Mats Abrahamsson. Med i Kokontrollen® sedan 1905 Gården har varit medlem i Kokontrollen sedan 1905, och är därigenom en av de äldsta Froarp investerar för att minska kostnaderna Efter en mycket konstig växtodlingssäsong har många också fått märkligt foder – så nu behövs foderanalysen mer än någonsin. Analysera, räkna och korrigera, det är rådet från produktionsrådgivare Ann-Theres Persson. Ann-Theres i Falkenberg kammade hem priset Årets Rådgivarinsats 2023 efter att ha hjälpt en av sina kunder att sänka foderkostnaden, samtidigt som utfodringen faktiskt blev enklare. Efter årets växtodlingssäsong menar Ann-Theres att foderanalysen är viktigare än någonsin. - Vi ser så mycket ytterligheter i vallen. Mycket socker, lite socker, mycket protein, lite protein. Det är väldigt viktigt att man tar en analys på sitt foder, och räknar på det. Och självklart att man följer upp och korrigerar om det inte blir som man tänkt sig. I ett läge när kvalitéerna är så olika är att kunna mixa foder en framgångsfaktor. Har man möjlighet att blanda foder är det ett bra år att göra det. Blanda blött och torrt, proteinrikt och proteinfattigt, så kan det ändå bli rätt bra. Har man majs kan man stoppa in det i återväxterna. Eftersom majsen är energirik men inte har så mycket protein passar det bra i återväxterna som har mycket protein, men mindre energi. Följ också gärna upp med en endagars utfodringskontroll där du lätt får en överblick på om något inte stämmer. Samla expertisen På gård samarbetar Ann-Theres ofta med andra kollegor i Växa, för att samla expertisen och för ett ännu bättre resultat för kunden. För att få grepp om djurförsörjningen och så gården hamnar på rätt antal rekryteringskvigor jobbar hon ihop med avelsrådgivare Kjell Johansson. - Kjell lägger avelsplanen och så följer vi tillsammans upp och diskuterar med gården. En fördel är att det är lättare att se till så att alla får samma information kring hur vi ska göra, så att vi inte säger olika saker till kunden. Tillsammans med våra växtodlingsrådgivare ser hon till så att det blir rätt och tillräckligt med foder. Ann-Theres räknar fram en foderbudget för gården, som sedan används när växtodlingsplanen läggs. - Växtodlingsrådgivarna vet vad som går att odla i markerna, och jag vet vad jag vill fodra med. Tillsammans diskuterar vi vallkvalitet och spannmålslag, och ser till så att fodermängderna och kvaliteten blir tillräcklig, utifrån gårdens förutsättningar. Lättare att nå målen tillsammans Tillsammans med kollegorna på vår avdelning Kunskap & Utveckling kan hon också grotta ner sig i knepigare foderfrågor. Till exempel fick hon hjälp av vår foderexpert Maria Åkerlind för att reda ut hur hon kunde räkna på ett holländskt foder till sinkor. - Vi är ju alla specialister på våra områden, men vi kan ju inte allt. Det blir lättare för lantbrukaren att nå målen om vi kopplar in våra kollegor som är specialister på andra områden. Det blir en klar fördel på lantbrukaren när vi tar del av all kompetens som finns i Växa, säger Ann-Theres Persson. I år är analysen viktigare än någonsin nu aktiva medlemmarna i Växas Kokontroll®. Datan från Kokontrollen används både för avelsstrategin, för att bevaka fruktsamheten och för att följa upp mjölkavkastningen. - Fakta behöver vi, och Kokontrollen har vi i alla år prioriterat. Vi gick med redan 1905 och då var vår gård en av de största i Blekinge, säger Mats. Gården köptes redan 1893 köptes av Johan Jönsson, som är farfars far till Mats. Nyckeltal för produktion och fruktsamhet Ett av de områden som följs upp på gården är avkastningsnivån för mjölkproduktionen där målet på 11 ton ECM i årligt genomsnitt snart är uppnått. Slaktvikterna för köttproduktionen med ett genomsnitt på 270 till 290 kg för djur är ett annat. För att räkna fram näringsrika fodergivor tar man på gården hjälp av Växas rådgivare, som räknar foder efter resultatet från provmjölkningarna. För fruktsamheten är ett viktigt nyckeltal inkalvningsålder där målet är att sänka från nuvarande 27,7 till 24 månader. För att nå dit ligger fokus på att seminera vid rätt tidpunkt och på gården anlitas Växa för att sköta semineringarna. För att följa brunster har kameror installerats i stallbyggnaden. Stort avelsintresse och följer NTM Djurskötaren Rajan Sharma är den person som haft i uppgift att arbeta med aveln och han sköter även alla administrativa uppgifter. Rajan utgår från listor i MinGård® och följer därigenom upp vilka kor som ska semineras, dräktigheter och kalvningar. - Tack vare vår engagerade personal har vi blivit riktigt framgångsrika inom avel. Men en sak som är viktigt för mig och som jag påpekat, är att arbeta med djurens lynne, för att ha en besättning med djur som vi kan hantera bra. För att ha lagom stora djur, som ändå ger tillräckligt bra avkastning som slaktdjur, har vi valt att satsa på SRB som nu är hela 95 procent av besättningen, säger Mats. 6 | Växa Nytt
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=