En ny studie visar att mjölkgivan varierar stort mellan olika gårdar. Studien visar också att det är många olika faktorer som påverkar mjölkgivan, och att det finns förbättringsmöjligheter genom att byta erfarenheter. Kalvarna är grunden i besättningen och den omsorg du ger dina kalvar tidigt i livet får du igen i form av tillväxt och ökad lönsamhet senare. Catarina Svensson är veterinär vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och har ägnat en stor del av sin forskning åt just kalvar. Tillsammans med bland andra Anna-Lena Hegrestad, veterinär hos oss på Växa, har Catarina i ett projekt tittat på vad som påverkar hur stor mjölkgiva lantbrukare ger till sina mjölkraskalvar. – Vi ser att det är en väldigt stor variation i hur mycket mjölk lantbrukare ger till sina kalvar och vi ville titta närmare på varför det ser ut så, säger Catarina Svensson. 40 deltagare i studien I studien gjordes gruppintervjuer med totalt 40 deltagare (lantbrukare, ladugårdsförmän och kalvskötare) som gav sina kalvar allt från fem liter mjölk per dag till över tio liter per dag. Uppfattningarna om vad som är den lägsta givan man kan ge till en kalv och nå god djurvälfärd, respektive den högsta givan kalvarna återkommande kan dricka varierade stort, säger Catarina. - Förslagen till lägsta giva varierade från fyra till 8-10 liter per dygn och förslagen till högsta giva från sex till 15 liter per dygn. Hög mjölkgiva bra för kalvarna – men svår att uppnå En begränsad mjölkutfodring ger en sämre utveckling av viktiga organ såsom tarm och juver, ett sämre utvecklat immunförsvar och en sämre kalvhälsa generellt. De flesta lantbrukare är väl medvetna om att en hög mjölkgiva är bra för kalvarna, men hade ofta svårt att få till det rent praktiskt i den dagliga verksamheten. Studien visade att mjölkutfodringsstrategin på gården påverkades av många faktorer och forskarna hittade fyra olika teman bland dessa: • Omsorg om kalvarna • Ett liv utanför arbetet • Lönsamhet och produktion • Gårdens anläggning och utrustning Omsorg anledning till högre och lägre giva Bland deltagarna lyftes omsorg om kalven som en anledning både till att begränsa givan och till att ge en högre giva. Att kalvarna ska äta mer fast foder och inte få magtarmproblem angavs som anledning till en begränsad giva, och en robustare och mer välutvecklad kalv angavs som anledningar för att ge en högre giva. Kring uppfattningen om att kalvar inte bör serveras stora mål mjölk för att mjölken då skulle riskera att hamna i våmmen säger Catarina: - Andra studier har visat att löpmagen har en stor förmåga att töja sig. Norska forskare fann att kalvar kan dricka närmare sju liter mjölk i ett mål utan att visa tecken på obehag eller att mjölken spiller över i våmmen. Sociala faktorer påverkar Den viktigaste slutsatsen som Catarina tar med sig från studien var att sociala faktorer angavs som ett av de tyngsta skälen till att ge en begränsad mjölkgiva. Få av deltagarna upplevde det praktiskt möjligt att ge fler än två mål per dag. - Det som gjorde störst intryck på mig var hur bra de som gav större givor faktiskt tyckte att det fungerade. Många menade att fyra liter helmjölk två gånger per dag är en trygg och säker giva som man kan ge utan att riskera problem. Att lyssna till lantbrukares berättelse om deras vardag och deras praktiska förutsättningar har gett mig en helt annan insikt om utmaningarna med att ge kalvarna en mjölkgiva som ger dem förutsättningar att utvecklas optimalt, säger Catarina. Catarina har också ett medskick till lantbrukarna framåt: - Det borde vara möjligt för flera gårdar att ge kalvarna åtta liter mjölk om dagen. Det finns olika tekniska hjälpmedel som underlättar utfodring med fler och större mjölkmål, till exempel kalvamma och mjölktaxi. Erfarenhetsutbytet viktigt Avslutningsvis har Catarina Svensson ett citat från en av deltagarna som tog starkt intryck av att höra sina kollegor berätta om sina goda erfarenheter av att ge kalvarna en hög mjölktilldelning. I en diskussion om vilken mjölkgiva personen skulle rekommendera sin kollega svarade deltagaren: - En sanning kanske var när jag kom hit och en annan när jag går hem. Möt Catarina på Växadagarna i Umeå den 30-31 januari. Läs mer och boka på www.vxa.se/vaxadagarna Kalvens mjölkgiva varierar En kalv som varit sjuk blir inte så bra som den kunde ha blivit, varken som mjölkko eller som slaktnöt. Och en kalv som får diarré drabbas oftare av lunginflammation också. Det finns mycket att tjäna på att hålla kalvarna friska. En god kalvhälsa börjar redan i moderlivet, med en välmående ko som får rätt foder och bra miljö. I vissa fall också vaccination av kon för att ge kalven extra av viktiga antikroppar med råmjölken. Tillräckliga givor av råmjölk, övergångsmjölk, mjölk och annat foder gör kalven starkare. En bra miljö att växa upp i lägger sedan grunden. Säkra smittskyddet och tänk också på ventilationen. Dragfritt, men med frisk luft. Växas byggrådgivare kan hjälpa dig att hitta lösningar. Om kalvarna får diarré eller lunginflammation kan våra djurhälsoveterinärer ta reda på orsaken och bidra i det förebyggande arbetet. Provtagning, ultraljud av kalvlungor och djurbedömningar ger både en grund och möjlighet till uppföljning. Läs gärna mer på www.kalvportalen.se eller kontakta oss i Växa. Friska kalvar 10 | Växa Nytt
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=