Växa Nytt December 2023 Håll kontakten: • Växadagarna 2024 • Årets rådgivare Ann-Therese tipsar • Individuella BHB värden på plats • Mindre metan med Bovare® • Senaste nytt om kalvens mjölkgiva • Nordiska avelsvärden för renras kött
Vi värnar om miljön tillsammans med våra kunder. ETT BRA MILJÖVAL 2023 ÅH01 Växa Nytt – Utgiven av Växa Sverige, Box 288, 751 05 Uppsala Kontakt: Marknad & Kommunikation | Tel: 010-471 00 00 | Foto: Maria Nyberg om inget annat anges Omslaget: Årets rådgivare Ann-Therese Persson Produktion och tryck: Ågrenshuset, Bjästa 2023 Kurser .................................................................... 4 Kontakta oss ...................................................... 5 Analysen viktigare än någonsin ....................6 BHB värden för alla nykalvade kor .............. 7 Mindre metan med Bovaer® .......................... 8 Nya celltalsakuten ............................................9 Ny studie om kalvens mjölkgiva ................. 10 Välkommen på kretsmöte ...............................11 Analysera spannmål ........................................12 Embryoverksamheten går starkt..................13 VikingGenetics ..................................................14 Nordiska avelsvärden för renrasiga köttraser ....................................15 Nå dina tillväxtmål ...........................................16 Stora fördelar med ViLA..................................17 Innehåll i Växa Nytt December 2023 Djuröga® är vårt nya digitala djurbedömningsverktyg som gör det snabbt och smidigt att utvärdera djurvälfärden i din besättning. Det enda som behövs är en mobil och lite tid ute hos korna. Som medlem i Växa har du fri tillgång till Djuröga som omvandlar mjuka värden till tydliga fakta som gården kan jobba med. Det har aldrig varit enklare att själv äga frågan om vilken djurvälfärd du erbjuder korna på din gård. Utvärdera korna med Djuröga® DJURÖGA Ut med det gamla, in med det nya! Under året har Växa arbetat fram ersättaren till sjukjournalen i Kokontrollen®. Resultatet är Hälso- och behandlingsjournalen, som ingår för alla som har tillgång till MinGård®. I Hälso- och behandlingsjournalen kan djurägaren registrera sjukdomar, diagnoser, behandlingar, läkemedel och dessutom sina egna observationer om djurens hälsa. Det som registrerats visas i MinGård®, bland annat på djurkortet samt i händelser och i rapporter. Det går även att ta fram hälsorapporter, som kan användas i gårdens ViLA-uppföljningar. - Tack vare att vi integrerar Hälso- och behandlingsjournalen i MinGård® kan vi dessutom få till nya funktioner som gör djurhälsoarbetet både tydligare och enklare för djurägarna, säger Anna Bark, produktchef för Hälso- och behandlingsjournalen. Bland annat visas pågående behandlingar och karenstider i kalendern på MinGårds® förstasida. - Vi är väldigt glada över att äntligen få komma ut med Hälso- och behandlingsjournalen till våra medlemmar, säger Anna Bark och fortsätter: - Det här är ett verktyg som kan hjälpa gården att både strukturera och att visualisera sitt djurhälsoarbete. Såväl i en enskild behandling, som på gården i stort! Håll koll på djurens hälsa med Hälso- och behandlingsjournalen Läs gärna mer om Hälso- och behandlingsjournalen på Växas hemsida! Där finns mer info och även introduktionsfilmer och en lathund över hur du använder Hälso- och behandlingsjournalen. Kontaktperson: Anna Bark 010-471 03 67, anna.bark@vxa.se Följ upp hullet Hullbedömning är ett bra verktyg för att titta på enskilda djurs näringsstatus och kan även användas för att utvärdera djurvälfärden. När vi i Växa tittade närmare på forskningsläget visade forskningen att ytterligheterna på hullskalan, mager respektive fet, är förknippat med ökad risk för sjukdom och därmed sänkt välfärd. Däremot kan forskningen inte se någon direkt koppling mellan hunger och dåligt hull. Vill du veta mer? Läs mer om forskningsläget kring hull och djurvälfärd via QR-koden. g j
Gästrikland, Uppland, Västmanland, Sörmland, Närke Ledarpraktikan Datum: 15 - 16 januari Plats: Enköpingstrakten på Ekolsund Slott Kostnad: 32 000 kr Information: Utvecklas i rollen som ledare. Utbildning, bollplank och coaching i ledarskapsfrågor! Ledarpraktikan är ett nationellt utvecklingskoncept som vänder sig till dig som driver egen verksamhet, eller är anställd och har en ledande befattning. Genom Ledarpraktikan får du chans att ta nästa steg framåt i ditt ledarskap! Ledarpraktikanutbildningen baseras på boken ”Ledarpraktikan” och bygger på tre träffar med enskild coaching mellan träffarna. Teori och praktik varvas så att du på ett praktiskt sätt får lära dig att leda dig själv, dina medarbetare och din verksamhet. Träff 1: Konsten att leda sig själv Träff 2: Konsten att leda andra Träff 3: Konsten att leda sin verksamhet Anmälan: senast 17 december på vxa.se/ kalender Kontaktpersoner: Jannica Krafft, jannica.krafft@vxa.se, 010-471 03 08. Erland Hedin, erland.hedin@vxa.se, 010-471 07 69 Närke, Värmland, Västmanland Kurser för djurskötare - Del 3: Träna ditt djuröga Datum: 14 februari kl 09:30 - 14:30 Plats: Gård i Örebrotrakten - plats meddelas senare Kostnad: 1 300 kr, plus lunch till självkostnadspris. Information: För djurskötare på mjölkgårdar som vill lära sig mer om vad djuren kan berätta för oss genom sitt kroppsspråk och olika signaler. Vad ser vi och varför? Vi varvar teori och diskussioner med praktiska övningar på gård. Kursledare är Linda Olsson och Malin Fröjelin, båda produktionsrådgivare. Anmälan: senast 31 januari på vxa.se/ kalender Kontaktpersoner: Fanny Gunnarsson 010-471 04 43, Ebba Kajlöv 010-471 07 15 Bohuslän, Dalsland, Västergötland Kurser för djurskötare - Del 3: Träna ditt djuröga Datum: 31 januari kl 09:30 - 14:30 Plats: Mariestad – plats meddelas senare Kostnad: 1 300 kr, plus lunch till självkostnadspris. Information: För djurskötare på mjölkgårdar som vill lära sig mer om vad djuren kan berätta för oss genom sitt kroppsspråk och olika signaler. Vad ser vi och varför? Vi varvar teori och diskussioner med praktiska övningar på gård. Kursledare är Linda Olsson och Malin Fröjelin, båda produktionsrådgivare. Anmälan: senast 17 januari på vxa.se/kalender Kontaktpersoner: Linda Olsson 010-471 02 27, Malin Fröjelin 010-471 02 27 På gång i Växa Kurser runt om i landet Rådgivningsverktyget CowCareCompanion® ger systematiserade råd för hur du når en förbättrad djurhälsa genom en tydlig metodik, enkelt presenterad. Arbetsområdena presenteras som pyramider och redan nu finns fem pyramider att arbeta med: foder, klövhornsskador, smittsamma klövskador, tiden kring kalvning och skador. Du väljer ett arbetsområde du vill jobba med i din besättning, börja längst ner i pyramiden och arbeta dig uppåt. I verktyget finns utvärderingspunkter där du själv sätter dina mål och bedömer vad som är möjligt att nå inom området. CowCareCompanion bygger på decenniers samlade kunskap och är unik på så sätt att varje punkt, arbetsmetod och insats är relevant för det önskade resultatet. Att arbeta tillsammans med en rådgivare ger ofta extra goda resultat. Nya arbetsområden tas fram efter hand och inom kort lanseras pyramider för arbete med juverhälsa och fruktsamhet. Så småningom kommer verktyget även att få fler funktioner och bli mer interaktivt. Verktyget utgår från svenska förhållanden och finns på sex språk. CowCareCompanion har en specifik inloggning, skild från andra verktyg i Växa, genom att det finns användare i flera länder. Först ut att samarbeta med Växa kring det nya verktyget är Arla, som gjort CowCareCompanion till en del av sitt globala hållbarhetsarbete. Arla har presenterat verktyget på sina så kallade KBE-träffar under hösten. Läs mer www.vxa.se/ cowcarecompanion Djurhälsokunskap på export Här hittar du fler intressanta kurser och träffar. Vi ses ! 4 | Växa Nytt
Avel Ewy Kjell Ny dossäljare, Dosservice och kvävebil med placering i Falköping från september. Kontakt 010-471 01 89, ewy.kjell@vxa.se Mona Wärnelid Vi har förstärkt teamet i Örebro och Sörmland med Mona som ny dossäljare på Kvävebilen. Kontakt: 010-471 02 40, Mona.Warnelid@vxa.se Fält Maria Olsson Hon arbetar som Husdjurstekniker i Kil. Maria har arbetat många år som Husdjurstekniker, även utomlands med 14 år i Ryssland. Kontakt: 010-471 02 38, maria.olsson@vxa.se Djurhälsa Lena Tuerlinckx Lena börjar som ny djurhälsoveterinär i Bollnäs. Lena kommer senast från Distriktsveterinärerna och är nog ett välkänt ansikte i området. Kontakt: 010-471 03 85, Lena.Tuerlinckx@vxa.se Martina Roth Hon kommer att arbeta som djurhälsoveterinär och utgå från Bredaryd, hon kommer närmast från Distriktsveterinärerna. Kontakt: 010-471 01 60, Martina.Roth@vxa.se Maya Hoffman Maya börjar som djurhälsoveterinär i Falkenberg och hon har jobbat som veterinär i området i flera år senast för Distriktsveterinärerna. Kontakt: 010-471 01 93, Maya.Hoffman@vxa.se Frida Ådén Den 8 januari 2024 förstärker vi teamet i Röbäcksdalen med ytterligare en veterinär. Frida jobbar just nu med kor i området och ser fram emot att fortsätta på den banan hos Växa. Frida kommer främst att utgå från Röbäcksdalen men även täcka upp en del i Ånäset. Kontakt: frida.aden@vxa.se Rådgivning & Företagande Elin Johansson Ny produktionsrådgivare i Linköping. Elin är agronom och kommer jobba med Arla klimatrådgivning och efterhand komma in på produktionsrådgivning. Hon kommer senast från en tjänst hos Agricam. Kontakt: 010-471 01 74, Elin.Johansson@ vxa.se Emma Berntsson Arbetar som Hållbarhet- och Miljörådgivare i Laholm. Hon kommer på sikt även att göra rit- och konstruktionsjobb. Emma är lantmästare med bred kompetens. Kontakt: 010-471 02 24, Emma.Berndtsson@vxa.se Jenny Stjärnerud Ny produktionsrådgivare på Gotland. Jenny är lantmästare och kommer att jobba med Arla klimatberäkning och även produktionsrådgivning. Jenny kommer senast från tjänst på Gotland grönt centrum. Kontakt: 010-471 01 23, Jenny.Stjarnerud@vxa.se Sofie Burvall Ny produktionsrådgivare i Ånäset och Röbäcksdalen. Sofie är husdjursagronom mjölkgårdar och kommer till att börja med arbeta med Arlas hållbarhetsrådgivning och senare även produktionsrådgivning. Kontakt: 010-471 02 25, Sofie.Burvall@vxa.se Emilia Creutz Företagsrådgivare i Örebro och kommer att jobba med bland annat investeringsstöd. Kontakt: 010-471 01 33, emilia.creutz@vxa.se Kokontroll & KAP Vi är väldigt glada över att kunna presentera två nya experter inom Kokontrollen®: Marianne Arvidsson, placering Falköping, började hos oss den 15 maj. Husdjursteknikerkurs 9 nya medarbetare har påbörjat Växas interna Husdjursteknikerutbildning. De är just nu på respektive driftsplats som de ska arbeta på senare. En person till Bredaryd, Borlänge, Örebro, Falköping, Linköping och två personer till både Ingelstad och Eksjö. Kursledare är Ingeborg Tormalm och Renate Martin. Varmt välkomna! Kontakta oss Mariannehar många år varit förman på mjölkgård, varit med i Växas fullmäktige och har bakgrund med att arbetat med våra system och CDB hos Skara-Semin. Anna Bark, placering Borlänge, började den 12 juni. Anna är agronom och har drivit mjölkgård och arbetat som säljare på DeLaval. Bakre raden: Magnus, Catarina, Cassandra, Olivia och Joline. Främre raden: Marielle, Loella, Amanda och Kristin. 5 | Växa Nytt
Bevattning för att vara självförsörjande på foder, och att investera för minskad kostnad och risk, är strategin på Froarp. Medlemskapet i Kokontrollen® är självklart, gården har varit med sedan 1905. Froarps Gård i Blekinge drivs av Mats Abrahamsson tillsammans med familjen och två anställda. Sonen Johan har planer att ta över gården, så småningom. Gården satsar på både mjölk- och nötköttsproduktion och har 115 mjölkande, totalt ca 330 djur. Froarps är i princip självförsörjande på foder och satsar gärna på okonventionella lösningar som biprodukter i form av potatis-pulpa, HP-massa, rapsmix och veteskal. Tack vare nedgrävda vattenledningar kan i princip hela fastigheten bevattnas, vilket gör att gårdens foderförsörjning är förhållandevis trygg, även i tider av torka. Genom den nya investeringen i solceller kommer även energikostnaderna att kunna hållas i schack. - Vi är verkligt kostnadsmedvetna och vi har konsekvent satsat på förbättringar som leder till kostnadsbesparingar, säger Mats Abrahamsson. Med i Kokontrollen® sedan 1905 Gården har varit medlem i Kokontrollen sedan 1905, och är därigenom en av de äldsta Froarp investerar för att minska kostnaderna Efter en mycket konstig växtodlingssäsong har många också fått märkligt foder – så nu behövs foderanalysen mer än någonsin. Analysera, räkna och korrigera, det är rådet från produktionsrådgivare Ann-Theres Persson. Ann-Theres i Falkenberg kammade hem priset Årets Rådgivarinsats 2023 efter att ha hjälpt en av sina kunder att sänka foderkostnaden, samtidigt som utfodringen faktiskt blev enklare. Efter årets växtodlingssäsong menar Ann-Theres att foderanalysen är viktigare än någonsin. - Vi ser så mycket ytterligheter i vallen. Mycket socker, lite socker, mycket protein, lite protein. Det är väldigt viktigt att man tar en analys på sitt foder, och räknar på det. Och självklart att man följer upp och korrigerar om det inte blir som man tänkt sig. I ett läge när kvalitéerna är så olika är att kunna mixa foder en framgångsfaktor. Har man möjlighet att blanda foder är det ett bra år att göra det. Blanda blött och torrt, proteinrikt och proteinfattigt, så kan det ändå bli rätt bra. Har man majs kan man stoppa in det i återväxterna. Eftersom majsen är energirik men inte har så mycket protein passar det bra i återväxterna som har mycket protein, men mindre energi. Följ också gärna upp med en endagars utfodringskontroll där du lätt får en överblick på om något inte stämmer. Samla expertisen På gård samarbetar Ann-Theres ofta med andra kollegor i Växa, för att samla expertisen och för ett ännu bättre resultat för kunden. För att få grepp om djurförsörjningen och så gården hamnar på rätt antal rekryteringskvigor jobbar hon ihop med avelsrådgivare Kjell Johansson. - Kjell lägger avelsplanen och så följer vi tillsammans upp och diskuterar med gården. En fördel är att det är lättare att se till så att alla får samma information kring hur vi ska göra, så att vi inte säger olika saker till kunden. Tillsammans med våra växtodlingsrådgivare ser hon till så att det blir rätt och tillräckligt med foder. Ann-Theres räknar fram en foderbudget för gården, som sedan används när växtodlingsplanen läggs. - Växtodlingsrådgivarna vet vad som går att odla i markerna, och jag vet vad jag vill fodra med. Tillsammans diskuterar vi vallkvalitet och spannmålslag, och ser till så att fodermängderna och kvaliteten blir tillräcklig, utifrån gårdens förutsättningar. Lättare att nå målen tillsammans Tillsammans med kollegorna på vår avdelning Kunskap & Utveckling kan hon också grotta ner sig i knepigare foderfrågor. Till exempel fick hon hjälp av vår foderexpert Maria Åkerlind för att reda ut hur hon kunde räkna på ett holländskt foder till sinkor. - Vi är ju alla specialister på våra områden, men vi kan ju inte allt. Det blir lättare för lantbrukaren att nå målen om vi kopplar in våra kollegor som är specialister på andra områden. Det blir en klar fördel på lantbrukaren när vi tar del av all kompetens som finns i Växa, säger Ann-Theres Persson. I år är analysen viktigare än någonsin nu aktiva medlemmarna i Växas Kokontroll®. Datan från Kokontrollen används både för avelsstrategin, för att bevaka fruktsamheten och för att följa upp mjölkavkastningen. - Fakta behöver vi, och Kokontrollen har vi i alla år prioriterat. Vi gick med redan 1905 och då var vår gård en av de största i Blekinge, säger Mats. Gården köptes redan 1893 köptes av Johan Jönsson, som är farfars far till Mats. Nyckeltal för produktion och fruktsamhet Ett av de områden som följs upp på gården är avkastningsnivån för mjölkproduktionen där målet på 11 ton ECM i årligt genomsnitt snart är uppnått. Slaktvikterna för köttproduktionen med ett genomsnitt på 270 till 290 kg för djur är ett annat. För att räkna fram näringsrika fodergivor tar man på gården hjälp av Växas rådgivare, som räknar foder efter resultatet från provmjölkningarna. För fruktsamheten är ett viktigt nyckeltal inkalvningsålder där målet är att sänka från nuvarande 27,7 till 24 månader. För att nå dit ligger fokus på att seminera vid rätt tidpunkt och på gården anlitas Växa för att sköta semineringarna. För att följa brunster har kameror installerats i stallbyggnaden. Stort avelsintresse och följer NTM Djurskötaren Rajan Sharma är den person som haft i uppgift att arbeta med aveln och han sköter även alla administrativa uppgifter. Rajan utgår från listor i MinGård® och följer därigenom upp vilka kor som ska semineras, dräktigheter och kalvningar. - Tack vare vår engagerade personal har vi blivit riktigt framgångsrika inom avel. Men en sak som är viktigt för mig och som jag påpekat, är att arbeta med djurens lynne, för att ha en besättning med djur som vi kan hantera bra. För att ha lagom stora djur, som ändå ger tillräckligt bra avkastning som slaktdjur, har vi valt att satsa på SRB som nu är hela 95 procent av besättningen, säger Mats. 6 | Växa Nytt
Det är viktigt att klippa kor regelbundet så att de håller sig rena och friska. En klippt päls minskar risken för löss och annan ohyra. Har djuren tjock päls kan de också behöva hjälp att bli av med överskottsvärmen. Att klippa korna har många fördelar. Mjölkdjuren blir friskare och mjölkar mer och köttdjuren växer till sig bättre. Sammantaget leder det till en ökad produktion samt bättre arbetsmiljö och det lönar det sig. Vi tar hand om klippningen Du kan nu både beställa Koklippning och köpa en behandlingsbox från oss. De proffsiga koklipparna klipper både kor och ungdjur. Du väljer om korna ska hel- eller halvklippas. Klippningen kostar cirka 75 -100 kronor per djur. Men prisbilden varierar beroende på om djuren ska hel- eller halvklippas samt om djuren är rena vid klipptillfället. Under rätt förutsättningar kan tre personer klippa 75-100 djur per dag. Även här finns variationer beroende på hur rena djuren är och om klipplaget får hjälp med uppbindningen. Framkörningsavgift tillkommer och varierar beroende på var gården ligger. Kontakt och bokning: Ingemar Eriksson, ingemar.eriksson @vxa.se Årets bästa klipp LÄS MER – BEHANDLINGSBOX Individuella BHB-värden för alla nykalvade kor För dig som vill ha koll på energiförsörjningen kring kalvning, är nu en efterlängtad nyhet på plats i MinGård®. I provmjölkningsrapporten visar vi nu individuella BHB-värden för alla nykalvade kor. Du ser vilka kor som hade förhöjt BHB, hur kraftigt förhöjt det var och när efter kalvningen som problemet sågs. BHB speglar energiomsättningen och vid förhöjda värden (över 0,15 mmol/ liter) riskerar kon att drabbas av ketos med följder som lägre mjölkproduktion, sämre fruktsamhet och ökad sjuklighet. På MinGård® finns, som du säkert vet, besättningsöversikt och historik för BHB på gruppnivå. Använd informationen där tillsammans med kons enskilda BHB för att hitta samband mellan utsatta kor och hjälpa till när energiförsörjningen inte är optimal, i första hand genom att sätta in förebyggande åtgärder. För att hitta till provmjölkningsrapporten: Gå in på MinGård®, välj ko-symbolen och Mjölk > Händelser och rapporter > Provmjölkning senaste. I provmjölkningsrapporten hittar du två nya kolumner: • BHB dag 5–50 visar individuella BHB-värden på alla kor som vid provmjölkningen var i intervallet 5–50 dagar efter kalvning. • DIM provdag visar Dagar I Mjölk, dvs hur långt efter kalvning kon var den dagen hon provtogs. Besättningsöversikten för Energiförsörjning kring kalvning - BHB hittar du som vanligt på MinGård®. Du ser mätare för förstakalvare och äldre kor samt en historisk översikt för hur BHB varierat över tid i besättningen. Du och ditt team på Växa kan tillsammans använda BHB för att få en ännu bättre djurhälsa och optimal foderstat. 7 | Växa Nytt En behandlingsbox gör livet enklare och säkrare för både djur och människa. - Djuren blir lugnare och de som jobbar med dem kan känna sig tryggare och fokusera mer på arbetet, säger Växas avelsrådgivare Stephanie Widegren. Att ha en behandlingsbox underlättar vid exempelvis klippning, öronmärkning, avhorning, vägning och klövverkning. Och vid veterinärbesök när handpåläggning krävs. - Behandlingarna kan göras så mycket smidigare och effektivare! Hela situationen blir bättre och trevligare för både två- och fyrbenta helt enkelt, säger Stephanie Widegren och fortsätter: - Självklart finns det alltid risker när man jobbar med djur, men behandlingsboxen förbättrar helt klart arbetsmiljön! Via Växa går det nu att beställa en behandlingsbox, en PM 2400 Standard PM83. Dess standardutförande kommer med fyra sidodörrar, fångbur fram med öppningsbara säkerhetsgrindar ställbar halsfixering, antirekylrör och sparkrör. Därutöver finns flera tillval, som våg, huvudlyft, maggördel, benlyft och semineringsdörrar. Man kan också få boxen som målad eller galvad. Intresserad av att veta mer? Kontakta: Stephanie Widegren 076-1149695 stephanie.widegren@vxa.se Hantera dina kreatur säkert med en behandlingsbox
Mjölkkor och andra idisslare är fantastiska då de omvandlar gräs till mjölk och kött. I samband med fodersmältningen då vommens mikrober bryter ner fiberrika fodermedel bildas metan. Även om metan bryts ner relativt snabbt i atmosfären har den en hög klimatpåverkan innan det brutits ner. Därför kan en minskning av metanutsläpp, oavsett källa, ge en ganska stor och snabb sänkning av klimatpåverkan. Forskare har under många år letat efter ämnen och sätt att minska metanproduktionen från nötkreatur utan någon negativ påverkan på produktion, djurhälsa eller miljö. En balanserad foderstat med rätt andel fett, stärkelse och fibrer är grunden för en låg metanproduktion. Tillsatsmedel som nitrat är effektivt men riskerar orsaka förgiftningar. Vissa rödalger minskar också metanproduktionen och forskning pågår för att bättre förstå hur och när det är lämpligt att använda. Efter en sammanställning av en stor mängd forskningsresultat godkände EU i början av 2022 fodertillskottet Bovaer® 10 för användning för idisslare för mjölkproduktion. Bovaer® 10 innehåller 10% av den aktiva substansen 3-nitrooxypropanol (3-NOP). Det är 3-NOP som hämmar vommikrobernas förmåga att bilda metan. När 3-NOP hämmar metanbildningen så bryts det ner till väldigt små mängder av nitrat och propandiol. Både nitrat och propandiol är vanligt förekommande i vommen även utan tillsatt 3-NOP. Det har inte gått att hitta spår efter 3-NOP i mjölk eller kött. 3-NOP bryts ner i vommen inom några timmar efter intag. Därför behöver det fyllas på ofta för optimal effekt.För att säkerställa en jämn tilldelning av 3-NOP över dygnet blandas det i mineralfoder på foderfabriken och det mineralfodret blandas sedan i bland- eller fullfodermixen. Praktiska begränsningar idag är bland annat ett högt pris samt svårigheten att ge till djur på bete eller på gårdar utan möjlighet att mixa foder. Det behövs väldigt lite 3-NOP för att minska metanproduktionen. Ungefär 15 gram Bovaer® 10 per ko och dag eller 60 milligram 3-NOP per kg torrsubstans räcker för att minska metanproduktionen med ca 20–35%. Enligt flera utfodringsförsök ska den koncentrationen varken påverka foderintag, mjölkmängd, levandevikt eller hull. Men för lite 3-NOP ger inte tillräcklig effekt och över 80 mg 3-NOP per kg torrsubstans riskerar minskar foderintaget så att mjölkproduktionen kan bli lidande. Det är inte helt utrett varför höga doser 3-NOP hämmar foderintaget. Det finns ännu inte heller så mycket forskningsresultat från försök som pågått under så lång tid som hela laktationer eller flera laktationer i rad. Som med alla nya produkter är det viktigt att gå försiktigt fram. Det är bara ett fåtal gårdar i Sverige som använder Bovaer® 10 idag, och då i samarbete med sina mejerier. Erfarenheterna från dessa gårdar kommer tillsammans med mer forskning påverka hur omfattande användningen av 3-NOP kommer bli i framtiden. Nu går det att skatta den metanhämmande effekten av Bovaer® 10 i foderstaten i Växas foderverktyg IndividRAM/FoderOpti. Kontakta Växas produktionsrådgivare om du vill veta mer. Mindre metan med Bovaer® I ett omfattande pilotprojekt har Arla tillsammans med nederländska Royal DSM testat den metanreducerande fodertillsatsen Bovaer® för att minska klimatavtrycket på mjölken. Resultaten är positiva, men det finns utmaningar. Runt 13 000 mjölkkor från 25 Arlagårdar i Sverige, Danmark och Tyskland har deltagit i projektet, som startade förra året. I Sverige har det rört sig om drygt 2 300 kor fördelat på fem gårdar. Arla har som målsättning att minska klimatavtrycket på gård med 30 procent fram till år 2030. Eftersom cirka 40 procent av mjölkgårdarnas utsläpp kommer just från kornas matsmältning är Bovaer ett högintressant fodertillskott. Bovaer är dessutom det första fodertillskott som godkänts i EU för sin förmåga att minska metanutsläpp från kor och andra idisslare. Snabb effekt Under pilotprojektets gång har mjölkavkastning, mjölkens sammansättning och foderintag följts för att säkerställa att Bovaer inte haft någon påverkan på dessa parametrar. Gemensamt för de gårdar som deltagit är att de har ett fodersystem där fodret mixas. Detta är nödvändigt då Bovaer har en direkt och snabb effekt när korna ätit det och de behöver få i sig tillskottet i små mängder spritt över dygnet. Resultaten av projektet är positiva, det har inte upptäckts några förändringar på mjölkavkastningen, mjölkens sammansättning eller foderintaget. Praktiskt har det också fungerat bra för lantbrukarna att hantera fodertillsatsen. Den är enkelt att hantera då den blandas med mineralerna. Inte utan utmaningar Utmaningarna framöver med Bovaer är att den behöver utfodras kontinuerligt i grovfodret för att ha någon effekt och hur det praktiskt kan lösas under betessäsongen. En annan utmaning är kostnaden, det är en dyr fodertillsats och det kan bli svårt för lantbrukaren att bära den kostnaden själv. I dagsläget är Bovaer inte en ekogodkänd fodertillsats men Jenny Hörnsten, jobbar med hållbarhetsfrågor för Arlagårdar i Sverige menar att Arla tittar också på andra metanreducerande fodertillsatser som även skulle kunna fungera i ekologiska besättningar. Exempel på andra metanreducerande tillsatser är alger och mängden fett i foderstaten. Målet – att minska klimatavtrycket fodertipset.se – handelsplatsen för foder Har skörden inte blivit riktigt som förväntat? För den som antingen har för mycket foder, eller behöver köpa in foder, så är hemsidan www.fodertipset.se ett bra tips! Här kan du köpa och sälja foder direkt från andra lantbrukare, såväl ekologiskt som konventionellt. På sidan hittar du allt från hösilage till höstvete och ärter. Och den som letar efter något kan visa sitt intresse genom att lägga upp en köpannons. Annonserna går att sortera utifrån ort, pris, gröda och mängd. En ökad mellangårdshandel minskar sårbarheten på gårdsnivå och främjar samarbeten mellan lantbrukare. Lantbruksföretagen lägger enkelt upp egna annonser och till vilket pris det saluförs. Webbplatsen är ett samarbete mellan Ekologiska Lantbrukarna, KRAV och Växa. 8 | Växa Nytt
Celltalsakuten Bättre juverhälsa och lägre celltal Celltalsakuten ger råd om förebyggande åtgärder för bättre juverhälsa. Använd pyramiderna för att planera djurhälsoarbetet tillsammans med alla som mjölkar och sköter djuren. Börja med de nedersta byggstenarna och lägg en stabil grund, arbeta er sedan uppåt i pyramiden för en juverhälsa i toppklass! Din besättning Få råd utifrån ditt nuläge Räkna på juverhälsa Se hur mycket du kan tjäna Pyramiderna Råd för bättre juverhälsa Nu lanserar vi en omarbetad version av Celltalsakuten. Du hittar den fortfarande genom att gå in på vxa.se och söka efter ”Celltalsakuten”. Men väl där ser det annorlunda ut! • Ny mobilanpassad layout • Alla texter och utvärderingstabeller är uppdaterade • Två helt nya pyramider: Sommartoppen och Akutpyramiden (att använda vid mycket höga celltal) • Robotpyramiden är delad i två: en för miljöbakterier och en för kobundna bakterier • Vid kostnad för celltal kan eget mjölkpris fyllas i Principen är som tidigare: börja i botten och lägg grunden för en stabil juverhälsa genom att jobba med grundstenarna först. Titta på utvärderingstabellerna. Om gården ligger på larmgräns bör byggstenen jobbas med, om gården uppnår alla mål i tabellen kan byggstenen anses vara lagd. Ligger gårdens värden mellan larm och mål finns det troligen mer att hämta juverhälsomässigt av att gå igenom byggstenen ordentligt! Nu kommer nya Celltalsakuten CELLTALS- AKUTEN Byggrådgivare Karin Andersson. 9 | Växa Nytt Det finns många sätt att förbättra miljön i stallet – och som kan boosta både din och kornas arbetsmiljö. Frisk luft åt alla! Ventilationsanläggningen är en av grundstenarna för att få ett bra klimat i stallet. Om du har mekanisk fläktventilation: rengör fläktmotorer, fläktvingar och tilluftsöppningar. Det minskar motstånden och belastningen på fläktarna och de kan leverera den mängd luft som de var avsedda för. Samtidigt som energiförbrukningen minskar. Har du ändrat i besättningen sen ventilationen installerades? Kanske har du fler eller andra djurkategorier? Eller kanske har du förbättrat produktionen på de djur som finns? En god idé är att kontrollera så att ventilationsbehov och kapacitet i anläggningen matchar. Om ventilationsanläggningens kapacitet inte matchar ventilationsbehovet medför det ofta att stallet blir underventilerat. Förhöjd luftfuktighet och förhöjd ammoniakhalt är då två riskfaktorer. Med mögel, svampar och respiratoriska sjukdomar som möjlig följd. Fläktar kan orsaka buller vilket kan orsaka stress hos djuren. Det finns sätt att ljuddämpa fläktar för att bibehålla gott klimat med en lägre ljudnivå. För kor är gränsvärdet bara 65 dB i djurstall. Varde ljus! Även ljuset i våra stallar är något som bör kontrolleras. Att rengöra armaturerna med jämna mellanrum ger en direkt verkan, men över längre tid kan det behövas ny belysning. Byt till LED-armaturer. Det ger oftast lägre energiförbrukning och färre ljuskällor, men lika mycket eller mer ljus. Ljus är en viktig faktor för brunst. Med gott ljus visar djuren bättre brunst. Dessutom underlättar en god belysning även för dig som djurskötare att se avvikelser hos djuren. Kontakta oss byggrådgivare på Växa Vi gör stallmiljöundersökningar där vi går igenom ventilationsanläggningen, belysning och ljudnivåer. Så får du korna att trivas i stallet Avbytarservice behöver dig! Vår avbytarservice utvecklas hela tiden, och därför letar vi efter dig som vill ingå i vårt team. Om du älskar djur är detta jobbet för dig! Vi söker dig som har lantbruksutbildning eller motsvarande praktisk erfarenhet, samt B-körkort. Om du har tidigare erfarenhet av mjölkproduktion är det ett plus. Som avbytare arbetar du självständigt nära djuren och lantbrukarna, samtidigt som du ingår i avdelning Avbytarservice. I avdelningen anordnas fortbildningsdagar, studieresor och du får vara del av ett härligt team. Ansök via www.ledigajobb.vxa.se eller kontakta Karin Fredriksson, karin.fredriksson@vxa.se, 010-471 01 91
En ny studie visar att mjölkgivan varierar stort mellan olika gårdar. Studien visar också att det är många olika faktorer som påverkar mjölkgivan, och att det finns förbättringsmöjligheter genom att byta erfarenheter. Kalvarna är grunden i besättningen och den omsorg du ger dina kalvar tidigt i livet får du igen i form av tillväxt och ökad lönsamhet senare. Catarina Svensson är veterinär vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och har ägnat en stor del av sin forskning åt just kalvar. Tillsammans med bland andra Anna-Lena Hegrestad, veterinär hos oss på Växa, har Catarina i ett projekt tittat på vad som påverkar hur stor mjölkgiva lantbrukare ger till sina mjölkraskalvar. – Vi ser att det är en väldigt stor variation i hur mycket mjölk lantbrukare ger till sina kalvar och vi ville titta närmare på varför det ser ut så, säger Catarina Svensson. 40 deltagare i studien I studien gjordes gruppintervjuer med totalt 40 deltagare (lantbrukare, ladugårdsförmän och kalvskötare) som gav sina kalvar allt från fem liter mjölk per dag till över tio liter per dag. Uppfattningarna om vad som är den lägsta givan man kan ge till en kalv och nå god djurvälfärd, respektive den högsta givan kalvarna återkommande kan dricka varierade stort, säger Catarina. - Förslagen till lägsta giva varierade från fyra till 8-10 liter per dygn och förslagen till högsta giva från sex till 15 liter per dygn. Hög mjölkgiva bra för kalvarna – men svår att uppnå En begränsad mjölkutfodring ger en sämre utveckling av viktiga organ såsom tarm och juver, ett sämre utvecklat immunförsvar och en sämre kalvhälsa generellt. De flesta lantbrukare är väl medvetna om att en hög mjölkgiva är bra för kalvarna, men hade ofta svårt att få till det rent praktiskt i den dagliga verksamheten. Studien visade att mjölkutfodringsstrategin på gården påverkades av många faktorer och forskarna hittade fyra olika teman bland dessa: • Omsorg om kalvarna • Ett liv utanför arbetet • Lönsamhet och produktion • Gårdens anläggning och utrustning Omsorg anledning till högre och lägre giva Bland deltagarna lyftes omsorg om kalven som en anledning både till att begränsa givan och till att ge en högre giva. Att kalvarna ska äta mer fast foder och inte få magtarmproblem angavs som anledning till en begränsad giva, och en robustare och mer välutvecklad kalv angavs som anledningar för att ge en högre giva. Kring uppfattningen om att kalvar inte bör serveras stora mål mjölk för att mjölken då skulle riskera att hamna i våmmen säger Catarina: - Andra studier har visat att löpmagen har en stor förmåga att töja sig. Norska forskare fann att kalvar kan dricka närmare sju liter mjölk i ett mål utan att visa tecken på obehag eller att mjölken spiller över i våmmen. Sociala faktorer påverkar Den viktigaste slutsatsen som Catarina tar med sig från studien var att sociala faktorer angavs som ett av de tyngsta skälen till att ge en begränsad mjölkgiva. Få av deltagarna upplevde det praktiskt möjligt att ge fler än två mål per dag. - Det som gjorde störst intryck på mig var hur bra de som gav större givor faktiskt tyckte att det fungerade. Många menade att fyra liter helmjölk två gånger per dag är en trygg och säker giva som man kan ge utan att riskera problem. Att lyssna till lantbrukares berättelse om deras vardag och deras praktiska förutsättningar har gett mig en helt annan insikt om utmaningarna med att ge kalvarna en mjölkgiva som ger dem förutsättningar att utvecklas optimalt, säger Catarina. Catarina har också ett medskick till lantbrukarna framåt: - Det borde vara möjligt för flera gårdar att ge kalvarna åtta liter mjölk om dagen. Det finns olika tekniska hjälpmedel som underlättar utfodring med fler och större mjölkmål, till exempel kalvamma och mjölktaxi. Erfarenhetsutbytet viktigt Avslutningsvis har Catarina Svensson ett citat från en av deltagarna som tog starkt intryck av att höra sina kollegor berätta om sina goda erfarenheter av att ge kalvarna en hög mjölktilldelning. I en diskussion om vilken mjölkgiva personen skulle rekommendera sin kollega svarade deltagaren: - En sanning kanske var när jag kom hit och en annan när jag går hem. Möt Catarina på Växadagarna i Umeå den 30-31 januari. Läs mer och boka på www.vxa.se/vaxadagarna Kalvens mjölkgiva varierar En kalv som varit sjuk blir inte så bra som den kunde ha blivit, varken som mjölkko eller som slaktnöt. Och en kalv som får diarré drabbas oftare av lunginflammation också. Det finns mycket att tjäna på att hålla kalvarna friska. En god kalvhälsa börjar redan i moderlivet, med en välmående ko som får rätt foder och bra miljö. I vissa fall också vaccination av kon för att ge kalven extra av viktiga antikroppar med råmjölken. Tillräckliga givor av råmjölk, övergångsmjölk, mjölk och annat foder gör kalven starkare. En bra miljö att växa upp i lägger sedan grunden. Säkra smittskyddet och tänk också på ventilationen. Dragfritt, men med frisk luft. Växas byggrådgivare kan hjälpa dig att hitta lösningar. Om kalvarna får diarré eller lunginflammation kan våra djurhälsoveterinärer ta reda på orsaken och bidra i det förebyggande arbetet. Provtagning, ultraljud av kalvlungor och djurbedömningar ger både en grund och möjlighet till uppföljning. Läs gärna mer på www.kalvportalen.se eller kontakta oss i Växa. Friska kalvar 10 | Växa Nytt
Växas kretsmöten vid ny tidpunkt på året! I Växas nya strategi är kooperation en av fyra fokusområden, grunden i kooperationen är ett medlemsengagemang, för att möjliggöra mötet med så många medlemmar som möjligt så tidigarelägger vi Växas kretsmöten innan alla andra föreningar har sina kretsmöten/distrikts- och regionstämmor. 2024 deltar styrelse eller VD fysiskt på samtliga kretsmöten, då har du chansen att tala om vad du tycker om Växa Sveriges service, rådgivningstjänster och produkter, vad är bra? Vad vill du ha mer av? Är det något som du inte är nöjd med? Växas mötesplatser i tre delar I ambitionen med ökad fokus på kooperationens mervärden är planen att Växas mötesplatser skall bestå av tre delar. 1. Social samvaro med kollegor och en bit god mat. 2. en ägar-/medlemsdialog. 3. Ny kunskap att ta med sig hem till sitt företag. Växas experter med på kretsmötena Växa har många experter med olika specialistområden som arbetar på vår avdelning Kunskap & Utveckling. Kretsråden har fått välja bland en mängd olika ämnen, varje kretsmöte kommer inledas med ett intressant föredrag. Håll koll på kretsmöteskallelsen så får du veta ämne samt vem som besöker just ditt kretsmöte. Motionera Mera Motion i alla former är positivt! Har du en fråga som du vill driva eller ett förslag som du tycker skall bli verklighet, skriv en motion. Motionen är ett kraftfullt verktyg och en möjlighet att få en förändring till stånd. Motionen skall vara kretsrådet tillhanda en vecka innan kretsmötet. Kontaktuppgifter till ditt kretsråd finns på www.vxa.se/medlem. Uppmärksammade insatser Vi premierar som tidigare 100-tonnare, sålda tjurkalvar som blivit insatt till semin hos VikingGenetics, samt kretsens reproduktionsmästare. Har Du frågor om kretsmötet kontakta din kretsordförande eller medlemsansvarig Liselott Jungergård tel. 010-471 04 01 eller via e-post liselott.jungergard@vxa.se Hjärtligt välkomna till Växa kretsmöten! 11 | Växa Nytt
NBDI står för Nordic Beef on Dairy Index och visar vilka köttrastjurar som ger bäst ekonomi vid korsning på mjölkras. Läs mer på webben om hur du med hjälp av NBDI kan kombinera lätta kalvningar med god tillväxt och därmed öka värdet på kalven. NBDI NBDI - AVELSINDEX 12 | Växa Nytt Först kyla, sedan torka och nu blöta. Att säga att 2023 är ett utmanande växtodlingsår för många lantbrukare är ingen överdrift. Och med de problem som följer dessa väderextremer – till exempel lägre och eventuellt nedklassade skördemängder – är det extra angeläget att göra en ordentlig spannmålsanalys. God foderhygien Att ha analyser på de fodermedel man utfodrar på gården är ett viktigt verktyg för att få en biologisk och ekonomiskt optimerad foderstat. Ett år som detta när kvalitén är osäker och det skiljer sig mycket mellan olika delar av landet blir en foderanalys ännu viktigare. Även spannmål som används som foder måste hålla en god hygien, annars finns risken för produktionsstörningar i besättningen. Genom att kontrollera förekomsten av mögelsvampar i spannmålen med hjälp av en mikrobiologisk analys så kan man få en god uppfattning om fodrets hygien. Lagringsstabilitet Andelen vatten i spannmålen är avgörande för lagringsstabiliteten. I näringsanalysen ingår ts-halten som standard och kan ge information för att välja rätt lagringsmetod. Lufttät lagring och syrning klarar en lägre ts-halt än torklagring som bör ha 87% ts (13% vattenhalt) för att klara lagring i sex månader eller mer. Mikrobiologisk analys görs vanligen efter att spannmålen har lagrats en tid. Då kan man få en indikation av lagringsskador i form av förekomst av mögelsvampar, som klassas som ”lagringsvamp”, samt hur stor del av kärnorna svamparna växt in i. I den mikrobiologiska analysen får man också reda på ”vattenaktivitet”, ett mått på hur mycket vatten som finns tillgängligt för mikroorganismer. Även detta mått anger spannmålets lagringsstabilitet. Syrat spannmål Om spannmålen har en vattenhalt mellan 15 och 25% kan syrning vara ett lagringsalternativ. Man syrar hela kärnor med propionsyra som sedan krossas vid utfodring – krossade kärnor bör sedan utfodras inom en vecka. Det är viktigt att använda propionsyra, aldrig myrsyra. Syrningen sänker pH-halten i spannmålet och stoppar all mikrobiologisk tillväxt. För att få en bra sänkning av pH-värdet är det viktigt att följa angiven dosering och att veta partiets vattenhalt. Syrat spannmål ger lägre E-vitamin än torkat spannmål i foderstaten vilket kan göra det aktuellt att sätta in E-vitamintillskott. Ensilering av spannmål Om vattenhalten överstiger 25% kan ensilering vara ett alternativ, helst bör vattenhalten vara cirka 40%. Ensilering kan göras av helt eller krossat spannmål men bör alltid ske i samband med skörd för att undvika varmgång vid mellanlagring. Ensilering kan ske i plansilo, säck, slang eller torn, dock rekommenderas ej plansilo till hela kärnor. Hela kärnor kräver tätare silo än krossad och syre hittar lätt in vid öppning av plansilo. Om tillsatsmedel används rekommenderas även här propionsyra. Provtagning Spannmålsprov för näringsanalys tar man med fördel på hela kärnor, då det är en billigare analys. Den mikrobiologiska analysen måste tas på ett separat prov. Vill man ha båda analyserna behöver man med andra ord skicka in två foderprover. Provet avsett för mikrobiologisk analys får ej frysas eftersom detta kan döda mikroorganismer som man vill ha information om. Vi på Växa kan hjälpa till med att ta ut prover eller att leverera följesedlar, kuvert och provtagningsmaterial till gården. Hör av er till oss – redan i dag! Spannmålsanalys – extra viktigt vid tveksamma skördeförhållanden Nyhet – Avelsvärden i MinGård® Från och med 1:a november kan du se dina hondjurs avelsvärden på samma sätt som du är van vid från tjurbladen! På djurkortet i MinGård presenteras avelsvärdena gruppvis och i stapelformat och kan du enkelt se om djuret är genomtestat. Under hösten har det varit flera gårdsträffar runt om i landet med tema NBDI, Nordic Beef on Dairy Index. Fokus har varit användningen av köttras på mjölkdjur. Ämnet har bjudit till engagerade diskussioner om olika strategier och verktyg för att öka lönsamheten både för mjölkföretag och kalvuppfödare. Rårödsgården inspirerade Gårdsträffen hos Kerstin och Ivar Bengtsson på Rårödsgården i Stehag lockade ett trettiotal intresserade lantbrukare från hela Skåne. Rårödsgården berättade att de tidigare haft problem med för många rekryteringskvigor. Idag är deras mål är tydligt, att få ner överskottet av rekryteringskvigor och därigenom höja medellivslängden på korna. Strategin är numera att seminera med 70 % köttras och resten x-vik. - ”Det är lite av en utmaning att få till djurflödet. Att kombinationen av antalet köttras och x-vik-kalvningar blir rätt. Men det här är en bra möjlighet till bättre lönsamhet i företaget”, menar Ivar Bengtsson. NBDI under lupp Träffen hölls tillsammans med KLS, som var tydliga med att marknaden efterfrågar korsningskalvar. Johanna Bengtsson, som är Växas köttavelsexpert, presenterade NBDI. Hon beskrev hur avelsvärdena är jämförbara mellan köttraserna och vad de olika indexen betyder i rena pengar. Johannas budskap för att nå optimal lönsamhet var att välja rätt tjur i stället för att tänka ras. Ord från inspirerade deltagare efter Johannas föreläsning var att ”- Nu har ni satt i gång tankarna hos mig.” Avelsträff på Rårödsgården
13 | Växa Nytt Under 2023 har embryoverksamheten i Sverige fördubblats jämfört med förra året. Huvuddelen av spolningarna är kopplade till VikingGenetics avelsprogram. Intresset är stort och svenska lantbrukare är involverade på många olika sätt i VikingGenetics embryoverksamhet. Fyra donnagårdar De mest intressanta kvigorna vill VikingGenetics använda intensivt i avelsarbetet. Dessa köps in och spolas vid fyra tillfällen på någon av de fyra svenska donna-gårdarna. Tidigare flyttades kvigorna till Finland men nu är verksamheten tillbaka i Sverige. En av de största fördelarna med att ha donnakvigorna kvar i Sverige är att embryona kan läggas in färska vilket ger högre dräktighetsprocent. - Det krävs mycket planering och samordning mellan gårdarna och Växas personal för att få till en hög andel färskinläggningar. Vi ser att det arbetet lönar sig, dräktigheten är ca 20 % bättre, berättar Sara Wiklert Petersson. Embryona från donnorna läggs in i mottagarbesättningar runt om i Sverige som också tar emot embryon från finska donna-kvigor. Det viktiga spolstödet Utöver donna-kvigorna finns det även andra intressanta kvigor som VikingGenetics vill ska spolas. Då utgår ett spolstöd och kvigan spolas en eller två gånger i sin hembesättning. Intresset för att spola hemma är stort och har ökat med 60 % jämfört med förra året. - Även här är det intressant att lägga in embryona så snabbt som möjligt och åtta av tio embryon läggs in färska, berättar Sara Wiklert Petersson. Har du en favorit? Du är varmt välkommen att boka spolning av just din favoritkviga eller ko, oavsett om det är mjölkras eller köttras. Vårt spolteam finns i hela Sverige och du får en kontaktperson som är med dig hela vägen. - Att lägga in embryon är både ett effektivt och smittsäkert sätt att få in nya kofamiljer i stallet, avslutar Sara Wiklert Petersson. Embryoverksamheten går starkt Mjölktyp får nytt namn Vid exteriörbedömning av mjölkkor tittar bedömaren bland annat på sex olika egenskaper på kons kropp. Exteriörgenskapen “mjölktyp” har under hösten bytt namn till “revbenens välvning och lutning”. Egenskapen beskriver revbenens välvning samt vinkeln på revbenen. Välvningen bedöms genom att titta på kon bakifrån och vinkeln bedöms från sidan av kon. Namnbytet görs för att beskriva egenskapen på ett bättre sätt. Mällbys donnakviga Omslaget till tjurkatalogen pryds av 1653 Klara, hon är en donna-moder och kommer ifrån Göran Johansson, Mällby gård. Hennes dotter 1785 Klara spolas just nu i embryoprogrammet. Hon är den tredje i raden av donnor som köpts in från gården. Klarafamiljen köptes in för 20 år sedan och är en av besättningens äldre kofamiljer. -De har alltid varit en härlig kofamilj, berättar Göran Johansson. De är snälla, fina och väldigt enkla att arbeta med. Mamman 1653 Klara mjölkade 11 200 kg ECM i första laktation med samtliga provningar i bästa juverhälsoklass. Hon är bedömd med helhet – 86. Alla djur i besättningen genomtestas. Avelsplanen gör de tillsammans med avelsrådgivare Emma-Lena Hultgren, som även exteriörbedömer. 1785 Klara. Mällbys senaste donna, gNTM +31. 2023 Jmf (tom mitten med av oktober) 2022 Spolningar fält 115 st +60% Donnaspolningar 81 st +250% Inlagda embryon totalt 1400 st +40% 1494 Klara, mormor till spolkvigan. En femtekalvare med en medelproduktion på 14 800 kg ECM. Bedömd med helhet – 84. “Idag är 60 % av alla inköpta tjurkalvar resultatet av embryotransfer”, berättar Sara Wiklert Petersson, avelschef i Väst.
Både BLIRD och MW är recessiva. Det betyder att endast homozygot "sjuka" individer kommer att uttrycka symptom. Heterozygota individer, bärare, kommer inte att ha symptom, men kan överföra anlaget för defekten till 50 % av sina avkommor. Monogena egenskaper 14 | Växa Nytt Defekterna BLIRD och MW har funnits inom rasen i flera decennier och har uppkommit hos äldre utländska tjurar. -Vi kan numera ta reda på vilka tjurar som är bärare och vilka som inte är det, och använda den informationen på bästa sätt, berättar Hanna Driscoll, Product Manager för VikingHolstein. BLIRD Förra året fick vi information om defekten, Bovine Lymphocyte Intestinal Retention Defect (BLIRD). Den påverkar tarmens T-celler och immunförsvaret. Drabbade djur har en tydligt sämre tillväxt och riskerar för tidig utslagning. - Vi följer utvecklingen mycket noggrant, säger Hanna Driscoll. Planen är att BLIRD ska läggas till på chipet som används vid genomisk analys under 2024. MW Tidigare i år hittades Early Onset Muscle Weakness Syndrom (MW), tidigare kallad Recumbency defect. Drabbade kalvar föds till synes friska men har en försvagad muskulatur vilket gör att de inte kan ställa sig upp efter födseln eller strax efter. Studier från USA har visat att vissa kalvar kan återhämta sig men få blir äldre än sex veckor. Två genetiska defekter upptäckta på Holstein I augusti tillträdde Camilla Rosman som ny Product Manager för VikingRed. Tillsammans med Morten Kargo, senior rådgivare, kommer hon jobba för att visa att den röda kon förtjänar sin plats. - Min drivkraft är lönsamhet i mjölkproduktionen och det är med stor respekt jag tar mig an den här rollen, säger Camilla Rosman. Camilla är ett välbekant namn för många då hon arbetat i 25 år med avel och genetik på Svensk Avel och i VikingGenetics. Sedan 2019 har hon arbetat inom fjäderfäbranschen som bland annat kycklinguppfödare, produktionsrådgivare och frilansskribent. Idag bor Camilla på en mindre hästgård i Hasslösa, nära VikingGenetics kontor i Skara. - Vi mycket glada över att Camilla återvänder till oss i rollen som chef för VikingRed. Hon har en unik erfarenhet och god kännedom om avel, meddelar Claus Holmgaard, VikingGenetics. I september anslöt den välkände avelsprofilen Morten Kargo, från Århus Universitet, till teamet för VikingRed. Morten är agronom med en doktorsexamen i avel och är uppvuxen på en liten mjölkgård på Jylland. En stor del av hans roll är ett övergripande ansvar för avelsstrategin och se till att urvalet av avelsdjur genomförs enligt strategin. – Jag känner ett stort ansvar för min nya roll och jag ser en mycket stor potential i den röda nordiska populationen, menar Morten. Då Morten är en framstående forskare inom korsningsavel kommer han även att axla rollen som produktchef för VikingGenetics korsningsavel. Ny VikingRed-duo - Den senaste informationen om MW är att bärarfrekvensen bland våra tjurar är lägre än förväntat. Förhoppningen är att även MW kommer läggas till på chipet för genomtest på sikt och målet är att denna defekt ska fasas ut stegvis, avslutar Hanna Driscoll. Hanna Driscoll, Product Manager för VikingHolstein Per-Johan Svensson, VikingGenetics styrelseordförande – USA är odiskutabelt i centrum av globala trender inom mjölkproduktion och genetik. Det är en nyckelmarknad för oss att fortsätta växa på, säger VikingGenetics styrelseordförande Per-Johan Svensson. Dotterbolaget i USA blir VikingGenetics fjärde. Idag finns filialer i Tyskland, Storbritannien och Australien samt att de exporterar till 49 andra länder. - Vi ser fram emot att förse bönder över hela Amerika med vår vetenskapsdrivna genetik så att de kan föda upp friska, problemfria kor med högsta livstidsproduktion, avslutar Per-Johan. VikingGenetics startar dotterbolag i USA
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=