Växa Nytt December 2022 Håll kontakten: •Räkna med oss i utmanande tider •Friska kalvar lägger grunden •Olof – konstruktören som sparar tid och material •Förändringar i avelsvärderingen •Hitta rätt köttras med NBDI •Dina nyckeltal för tillväxt och slakt i MinGård®
Växa Nytt – Utgiven av Växa Sverige, Box 288, 751 05 Uppsala Kontakt: Marknad & Kommunikation | Tel: 010-471 00 00 | Foto: Maria Nyberg om inget annat anges Omslaget: Elmia Produktion och tryck: Ågrenshuset, Bjästa 2022 Kurser ................................................................ 4-5 Vi är 3200 som använder MinGård® ............ 6 Dags att bygga .................................................. 7 Kompoststall för mjölkkor................................ 8 Att förbättra kalvhälsan lönade sig...............9 Genomtänkta byggen .................................... 10 Förtroendevalda med stort engagemang ... 11 Flera förändringar i avelsvärderingen ......... 13 Öka värdet på kalven med NBDI...................14 X- och Y-Vik i kombination – ett vinnande koncept ....................................16 Följ upp dina nyckeltal i MinGård® .............. 17 Innehåll i Växa Nytt December 2022 Tillgång till data är grundläggande för att kunna nyttja fördelarna med digitaliseringen. Genom att samla, strukturera och dela data skapas möjligheter att effektivisera hela livsmedels- systemet. Agronod har nyligen beviljats 50 miljoner kronor i medel från Jordbruksverket för att bygga en ny nationell plattform för delning av data från lantbruket. Bolaget har som mål att skapa förutsättningar för att stärka lönsamheten, förbättra hållbarheten och öka konkurrenskraften på svenska gårdar. Data bidrar till innovation Växa är tillsammans med LRF, Lantmännen och Hushållningssällskapet ägare av Agronod. Nyligen gick även Arla och HKScan in som ägare. Växas utvecklingschef Fredrik von Unge sitter i styrgruppen. Han ser stor potential i bolagets utveckling. - Kraften i strukturerad och kvalitetssäkrad data har en viktig, ja rent av avgörande roll för utvecklingen av svensk lantbruk. Att samla data och skapa nya kombinationer ger förutsättningar för att hitta nya lösningar och innovationer. Vi ser stor potential i Agronods arbete som en möjliggörare för hela vår bransch. Emilia Liljeström som är VD på Agronod instämmer i Fredrik von Unges analys. Hon tillägger att ett av många mål är att skapa konkret värde av den samlade datan och samtidigt säkra upp att varje enskild lantbrukare har ägarskap över sin data och vem som får tillgång till den. Klimatverktyget Agrosfär lanserades i somras Agrosfär, som är ett automatiskt klimatberäkningsverktyg, är det första verktyget som utvecklats av Agronod och det presenterades för första gången på sommarens mässor Borgeby och Brunnby. Agrosfär beräknar lantbrukets klimatpåverkan på gårds- och produktnivå. Klimatpåverkan från olika livsmedel efterfrågas allt mer från såväl aktörer i värdekedjan som konsumenter. I den första versionen hämtas data från fem datakällor: Lantmännen, HKScan, Växa, Markkartering och Dataväxt. Det gör arbetet enkelt och snabbt för lantbrukarna. Det finns ett stort intresse för klimatverktyget från många olika håll, till exempel livsmedelsindustrin, banker och försäkringsbolag. Med hjälp av stödet från Jordbruksverket kommer arbetet med att utveckla Agrosfär och ta fram nya verktyg gå fortare framåt för att skapa konkret nytta för svenska lantbrukare. Agronod – en möjliggörare för svenska lantbrukare God juverhälsa premieras med unika mjölkglas Missa inte våra poddar Kopodden kanske du har hört – men vi har faktiskt en podd till! Där hittar du nu tre avsnitt med temat säkert lantbruk. Du får tips om hur du hanterar djur på ett säkert sätt, hur du skyddar dig vid användande av växtskyddsmedel och vad du har att vinna på att jobba med arbetsmiljön. Sök på Växa Podcast där du brukar lyssna på poddar. Hos Kopodden kan du också lyssna på sju specialavsnitt från Elmia. Träffa utställare, domare, arrangörer och vinnare. Alla avsnitt finns där poddar finns. Växa vill uppmärksamma vikten av en god juverhälsa och uppmuntra våra medlemmar till ett långsiktigt arbete. Därför kommer vi införa ett pris för gårdar som har kor med god juverhälsa över tid. De besättningar som under minst sex månader i rad (en semestermånad är ok) har ett tankmjölkscelltal på under 150 000 kommer att få ett unikt mjölkglas. Man kan få ett glas per besättning och år och ett långsiktigt arbete kommer inte bara bidra till ökad lönsamhet och bättre djurhälsa utan även ge en fin samling glas att dricka mjölk ur. Juverhälsan är en av de viktigaste parametrarna för lönsamhet och djurhälsa. Vi har flera verktyg inom Växa för dig som aktivt vill jobba med att förbättra juverhälsan på just din gård. I celltalsakuten kan du lätt mata in dina egna siffror för att se hur mycket du tjänar på att sänka celltalet per ko och kg mjölk årligen. En bra juverhälsa ger inte bara minskade kostnader utan även färre störningar och bidrar till en ökad produktion – en triple win! Kontakta din djurhälsoveterinär för att komma igång med ett strategiskt juverhälsoarbete redan idag.
Avräkningspriserna är högre än någonsin men även kostnaderna är höga. Som lantbruksföretagare är det extra viktigt att hålla koll på likviditeten, att kontinuerligt uppdatera kalkyler och andra beräkningar för att göra rätt och snabbt kunna ta så väl underbyggda beslut som möjligt. Det är länge sedan det var så lönsamt att göra rätt, men nu kostar det också extra mycket att göra fel. Kostnaden för ett par rådgivningstimmar är försumbart liten när priserna är höga. I Växa är vi redo att hjälpa dig räkna när du har behov. Kontakta oss i stort som smått – du kan alltid räkna med oss i svåra tider! Räkna med oss i utmanande tider BOTANS BERÄTTAR Styra med Nyckeltal utmanar alla på gården Vi sätter konkreta mål och alla tycker det är kul när det är dags för nyckeltalsmöte. Vi fokuserar direkt på vad vi behöver åtgärda. Tack vare de objektiva siffrorna behöver vi inte lägga någon tid på att diskutera om de är korrekta. Ta chansen att förbättra lönsamheten med hjälp av Styra med Nyckeltal, säger Kristina Pershagen, Botans lantbruk. När årskörningen har kommit görs Styra med Nyckeltal på Bengt och Kristinas gårdar. Då det är dags för nyckeltalsmöte brukar vi startar vid 10 på förmidagen, säger Kristina. Då går vi igenom alla tal, och alla på gården är med. Totalt är vi 8 till 9 personer - även de som är barnlediga brukar komma och alla tycker det är lika roligt! Alla på gården vill veta vad som går bra och vad vi kan bli bättre på. Styra med Nyckeltal Dina nyckeltal tydliggörs i en besättningsstjärna. Där kan du enkelt se vilka delar av produktionen som du kan vara nöjd med, och vilka förbättringsområden som finns för att stärka gårdens lönsamhet. I Styra med nyckeltal får du: • Genomgång av nyckeltal och resultat för det gånga året. • Jämförelser av dina resultat med andra besättningar i Kokontrollen. • Tydliga mål för din produktion. • Handlingsplan och strategi för hur du uppnår dina mål. SimHerd Verktyget som kan modellera fram ett ekonomiskt resultat beroende på vilka beslut du tar. Uppgifter om besättningens hälsa och produktion hämtas från Kokontrollen®, och aktuella livdjurs- och slaktpriser matas in. Analysen ger ett underlag som du och din rådgivare kan jobba vidare med. Där får du svar på frågor som: • Lönar det sig att ha fler kvigor till uppfödning? • Hur många procent kött kan jag seminera med? • Hur stor procent könssorterade doser bör jag använda? Det i sin tur kan utgöra grunden till vilka vägval som är möjliga. Expansion, nybyggnation eller optimering av befintlig produktion. SCANNA FÖR ATT LÄSA MER SCANNA FÖR ATT LÄSA MER SCANNA FÖR ATT LÄSA MER SCANNA FÖR ATT LÄSA MER Instrumentpanelen – en helhetssyn över produktionen Du som är ansluten till Kokontrollen® har möjlighet att använda informationen genom det smarta verktyget Instrumentpanelen. Verktyget ger en unik helhetsbild av företagets hela produktion. Det är helt och hållet anpassningsbart efter dina behov och ger signaler om dina viktigaste åtgärder. Signaler Djurvälfärd™ Hitta förbättringsmöjligheter och gör rätt prioriteringar med Signaler Djurvälfärd. I verktyget på vxa.se - Min sida – Översikt får du viktiga nyckeltal för djurvälfärd och ekonomi. Du kan också jämföra den egna gårdens resultat med andra gårdar. 3 | Växa Nytt
På gång i Växa Kurser runt om i landet Hälsingland Studieresa till Bergsjö i Hälsingland Datum: 31 januari Tid: 07.00-18.00 Plats: Travparkeringen i Östersund kl 7.00 för färd söderut. I Sundsvall stannar vi på parkeringen på Birsta o tar upp flera passagerare. Efter överenskommelse kan man kliva på bussen efter vägen. Information: Först åker vi till Skrämsta gård med 6 Lely robotar. Efter det blir det enklare lunch o studiebesök på Yxfabriken i Gränsfors. Sedan åker vi till Ingesarven som har 3 DeLavalrobotar Anmälan: senast 20 januari på vxa.se/ kalender Kontaktpersoner: Ingrid Östlund 070-686 82 78 Annette Jonsson 070-602 50 15 Halland Djurägarseminkurs i Falkenberg Datum: 6 – 10 februari Plats: Praktik på gård och teori på driftsplats i Falkenberg. Kostnad: 16 000 kronor. I kursavgiften ingår kursmaterial, teori och praktik. Information: Kursen för dig som själv vill seminera kor och kvigor i den besättning du är verksam i. Efter avslutad kurs har du en bra grund i seminering och fruktsamhet, för att komma i gång på egen hand. Information och anmälan: senast 23 januari Kontaktpersoner: Amanda Kristiansson 010-471 03 05, Eleonor Hovelius 010-471 03 18 eller Ghassan Alkass 010-471 03 17 Västerbotten Djurägarseminkurs i Röbäcksdalen Datum: v 11 preliminärt Plats: Praktik på gård och teori på driftsplats Röbäcksdalen. Kostnad: 16 000 kronor. I kursavgiften ingår kursmaterial, teori och praktik. Information: Kursen för dig som själv vill seminera kor och kvigor i den besättning du är verksam i. Efter avslutad kurs har du en bra grund i seminering och fruktsamhet, för att komma i gång på egen hand. Information och anmälan: John Greve 010-471 05 03 Onlinekurser Kom igång med MinGård®, 60 minuter Plats: Programmet Microsoft Teams Tid: 10:00 - 11:00 för samtliga träffar Kostnad: 300 kr per uppkoppling Anmälan: senast dagen före varje nlinekurs på vxa.se/kalender Del 3 – Mjölk För dig som är en van användare av MinGård och nu vill veta mer om grupper och avdelningar. Datum: 11 januari. Aktiviteter: Koppla upp dig själv eller tillsammans med övriga på gården. Vid det här tillfället så går vi igenom avdelningar och automatiska grupper och visar olika användningsområden för dessa. Vi går igenom hur vi exporterar data till Excel för ytterligare möjligheter till bearbetning. Frågor: Catrine Nelson 010-47 109 23 och Jan Svedberg 010-47 101 16 Del 3 – Kött För dig som är en van användare av MinGård och nu vill veta mer om grupper och avdelningar. Datum: 12 januari. Aktiviteter: Koppla upp dig själv eller tillsammans med övriga på gården så går vi tillsammans igenom hur vi flyttar djur mellan avdelningar och grupper. Vi skapar egna rapporter och det finns tid för frågor och diskussioner. Frågor: Catrine Nelson 010-47 109 23 och Jan Svedberg 010-47 101 16 - ViLA- Villkorad läkemedelsanvändning Datum: 17 och 20 januari Tid: 09.00-12.00 Plats: Digitalt via Teams Kostnad: 2000 kr Information: För att ha ViLA på din mjölk- eller köttgård behöver du och/eller din personal gå en kurs i ViLA för besättningar. Kursen är indelad i 4 delmoment. 1 skriftligt prov före kursstart, en teorikurs på 10 timmar med egen studietid inkluderad. Den teoretiska kursen avslutas med ytterligare ett skriftligt prov och därefter följer praktiska övningar och ett praktiskt prov i din egen besättning. Alla på gården som ska behandla djur måste gå utbildningen. Anmälan: Senast den 3 januari på vxa.se/ kalender Kontaktpersoner: David Ericsson, Örebro, 076-135 4978. Lina Lundholm, Linköping, 073-387 1864 Kommande kurser Kurs om kalvning Vill du lära dig mer om kalvning och vad man kan göra själv för att rädda fler kalvar. Vår kalvningskurs omfattar både teori och praktik med träning av lägerättning och att kunna känna igen hur kalven ligger. Du kommer hitta kurser i vår kalender, eller så kontaktar du någon av våra djurhälsoveterinärer för att boka en kurs på din gård. Om olyckan är framme Vi kan erbjuda utbildning för dig som vill säkra dina kunskaper i hantering av bultpistol och stick. Kursen är cirka en halvdag och innehåller både teoretiska och praktiska moment. Utbildningen hålls i fysiskt format och i mindre grupper på ett flertal platser. Om du önskar en kurs på gården för personalen, kommer vi ut till er. Är du intresserad? Kontakta din djurhälsoveterinär, eftersom kurserna inte kommer att synas i kalendern. 4 | Växa Nytt
Kokontrollens Jan Svedberg och Malin Höcke pratar om hur smidigt det är att använda Mobil Provmjölkning. Nya husdjurstekniker 10 nya medarbetare har påbörjat Växas interna Husdjursteknikersutbildning. De är nu utplacerade på sina blivande driftsplatser för att varva teori och praktik. Efter godkänt slutprov i januari kan gänget titulera sig som Husdjurstekniker. Vi önskar detta härliga gäng stort lycka till. Elias Lantz – Röbäcksdalen Rebecca Fagerbo - Ånäset Hanna Petersson – Uppsala Anna Andersson – Örebro Anna Rudmark – Eksjö Christoffer Nicklasson - Kalmar Erica Ahlqvist – Lövsta Sanna Munshow – Vänersborg Caroline Hansen – Falköping Maria Lans – Laholm Vi utbildar även Ida Bärnningegård åt Rådgivarna i Sjuhärad! Djurhälsa Hanna Smedstad Hanna kommer att tillträda som ny djurhälsoveterinär i Östersund. Hon är redan välkänd bland kunder i området då hon länge har jobbat på Distriktsveterinärerna i Jämtland. Kontakt: hanna.smedstad@vxa.se 010-471 05 43 Välkommen till oss Personalnytt Avel Susanna Kivling Susanna kommer att vikariera för Towe Jansson under tiden är hon är föräldraledig. Susanna är agronom och bor utanför Örebro med sin familj. Kontakt: susanna.kivling@vxa.se 010-471 03 77 Bakre raden från vänster: Sanna, Anna R, Caroline, Elias, Hanna och Ida. Främre raden från vänster: Anna A, Maria, Rebecca, Erica och Kristoffer. Johanna Viklund Vi har förstärkt avelavdelningen i Uppsala med Johanna Viklund! Johanna är husdjursagronom och kommer närmst från Swedish Agro. Kontakt: johanna.viklund@vxa.se 010-471 03 76 Tips från Kokontrollen® • Fler och fler lantbrukare använder ”provmjölkningsappen” Mobil Provmjölkning. Den kan användas av alla besättningar idag förutom robotbesättningar som fortsätter med AMS-Link. • Har ni ett gårdsprogram som registrerar mjölkmängder så kan ni med hjälp av Gårdsagenten få dem överförda till Växa och få ett medeltal uträknat och som visas i Mobil Provmjölkning. Ni behöver då bara registrera streckkoderna vid provmjölkningen. • I MinGård® finns nu även nyckeltalet ”Rekryteringsprocent” som en tryckmätare. Möjligheten att styra, utveckla och optimera din mjölkproduktion börjar i Kokontrollen. Kokontrollen är en unik samling data och lagrar, bearbetar, kvalitetssäkrar och sammanställer data från din och andras gårdar. På det viset får du nyckeltal som ger dig ett komplett underlag till beslut i din produktion. Med Kokontrollen får du tillgång till MinGård®, Signaler Djurvälfärd och Instrumentpanelen. Kokontrollen förser också flera verktyg med kvalitetssäkrade data och du kan välja att abonnera på det som passar just dina behov. Kokontrollen utvecklas hela tiden för att ge dig bästa möjliga data och nyckeltal i produktionen! Allt börjar i Kokontrollen® Du hittar fler kurser och träffar på vxa.se/kalender 5 | Växa Nytt
Vi är 3 200 mjölk- och köttföretagare som använder MinGård®. Mobilanpassat, användarvänligt, alltid tillgängligt online med automatisk rapportering direkt in till CDB. Med uppgifter från kodatabasen har du i MinGård en världsunik samling data som är kvalitetssäkrad, säkert lagrad och som du dessutom själv äger. Läs mer på vxa.se/mingard Min Gård® – Managementverktyget för mjölk- och nötköttsföretagare ”MinGård är värdefullt för oss avelsintresserade. På Skottorp använder vi flera managementverktyg för att följa upp våra 3000 djur. Vi vill använda det effektivaste verktyget oavsett om det handlar om daglig uppföljning eller strategisk utveckling. Det långsiktiga avelsarbete är viktigt för oss, och jag uppskattar att jag kan följa NTM i MinGård. För oss är datan från Kokontrollen® ovärderlig och att historiken lagras i kodatabasen. I MinGård hämtar jag data från Kokontrollen och jag kan t ex se tidigare provmjölkningar och kons livstidsavkastning”. Monika Andersson, Skottorps Säteri ”MinGård är lika lätt som att näthandla. Jag använder MinGård dagligen - det är så enkelt program - det är lika lätt som att näthandla! Listorna över sinläggning, kalvning och seminering ger mig en riktigt bra översikt. ”Mätarna” med olika färger, till exempel över nyckeltal som kalvningsintervall, tycker jag ger en bra bild över hur jag ligger till. Jag tycker det har hänt massor under de tre år jag använt verktyget. För mig är MinGård jätteviktigt och jag har inte något annat managementprogram”. Thomas Åkerlund, Brorsans Lantbruk ”MinGård är en del av min dagliga rutin. Jag gick över till MinGård i augusti, och nu lägger vi in allt där, som brunster, semineringar, mastiter och karenstid vid behandlingar. Jag tycker det är så bra att kunna lägga in allt på ett ställe och att jag kan använda mobilen som jag har med mig hela tiden. Tidigare skrev vi i stalljournaler och ofta på flera olika ställen. På kokorten ser jag allt som hänt kon, under hela kons livstid, och det är också jättebra. Vi har inte något annat system, jag kollar i MinGård varje dag och jag har gjort MinGård till en del av min dagliga rutin.” Per-Olof Andersson, Brokagärde ”I MinGård skapar jag precis de listor jag behöver. Vi använder MinGård för registrering av betäckning, seminering, kalvning och vägda vikter. Men också för planering, för uppföljning och för att sortera och gruppera djur inför försäljning. Det jag gillar med MinGård är möjligheten att kombinera uppgifter precis som jag vill och skapa unika listor, t ex över härstamning, avelsvärden och vikter. MinGård är det verktyg vi har för att hålla ordning på våra 300 djur och jag uppskattar den automatiska uppkopplingen till CDB. Jag är inne i MinGård flera gånger i veckan och vi har nu använt MinGård i flera år. Jag ser fram emot nya funktioner som jag hört är på gång”.” Sofia Persson, Vita Fall ICAR garanterar kvalitetssäkrad datainsaming 6 | Växa Nytt
Vid nybyggnation, tillbyggnad eller ombyggnation av befintlig byggnad uppstår ofta frågor kring konstruktionslösningar, dimensioner och spänn- vidder – speciellt om man ska bygga på egen hand. Konstruktören sparar tid och material Genom att tänka igenom stomsystemet och ha en korrekt dimensionering av stommen kan du minska materialåtgången, korta byggtiden och minska kostnaderna, vid både större och mindre byggprojekt. Genomtänkta konstruktionslösningar kan sänka dina kostnader oavsett om det handlar om nybyggnation, till- eller ombyggnad. Tänk på stommen Vid nybyggnation kan du i planeringsstadiet förbättra stommens förutsättningar med små förändringar och även minska materialkostnaderna. Genom att låta en konstruktör ta fram de förutsättningar och krav som behövs innan du ber om en offert kan du spara tid. Vid ombyggnation i befintlig byggnad kan det ofta behövas ingrepp i stommen för att få önskad planlösning. Konstruktören kan då kontrollera och exempelvis ta fram nya pelarplaceringar eller dimensionera nya avväxlingar och öppningar. Även i mindre projekt där du planerar att bygga allt själv kan konstruktören med allt ifrån enkla konstruktionsritningar till dimensionering av en enskild byggdel. Våra byggrådgivare har fått en ny kollega och förstärkt kompetensen med Olof Göransson som är just konstruktör. Hör gärna av dig med dina konstruktionsfrågor till Olof via mejl: olof.goransson@vxa.se eller 010-471 08 13 Läs mer om vår byggrådgivning på www.vxa.se/bygg. Dags att bygga? Djuröga® öppnar för nya möjligheter Bild på sidan för djur- bedömning i Djuröga® Olof Göransson. 7 | Växa Nytt Snart lanseras djurbedömningsverktyget Djuröga®. Redan nu används verktyget inom Växas veterinära rådgivning, och är du intresserad av att prova i din egen besättning kontaktar du en av Växas veterinärer. Med Djuröga® får du som mjölkföretagare en möjlighet att själv beskriva djurvälfärdsläget hos dina mjölkkor. Alla vet betydelsen av ett gott djuröga för en framgångsrik mjölkproduktion. Djuröga® kompletterar det mänskliga djurögat och öppnar för nya möjligheter att hitta lönsamma förändringar på gårdsnivå. Det finns just nu en panel av lantbrukare och djurskötare som ger värdefull input genom att testa Djuröga® i sin verksamhet. Om du är nyfiken kan en rådgivare eller veterinär nära dig använda Djuröga® i din besättning. Under tiden pågår utveckling med målet att verktyget ska kunna användas av er som arbetar med djuren. Läget på djurvälfärdsfronten Verktyget fungerar som en slags arbetsmiljöenkät för korna. Rent praktiskt innebär det $! - att man går runt i stallet och gör djurbedömningar på ett urval av korna. Djuröga® baseras på vetenskap och använder sig av utvalda parametrar som bedöms enligt tydliga kriterier. Bedömningarna knappas enkelt in i mobilen och programmet beräknar resultatet. Benchmarking ingår naturligtvis för att ha något att jämföra sina resultat med. Vänd varje sten Efter du lagt in djurbedömningarna finns ett resultat som beskriver hur djuren uppfattar djurhållningen. Resultatet visar om det är något som stör djuren och bromsar dem i sin prestation. Det är också ett kvitto på vad som fungerar bra. Eftersom Djuröga® beskriver djurhållningen ur en ny synvinkel, öppnar det för möjligheten att hitta och vända på nya stenar för att trimma produktionen. Att det egna djurögat samtidigt får ett träningspass är en ren bonus. Nästa lönsamma förändring Djuröga® visar vägen till nästa prioriterade åtgärd eller lönsamma investering. För att kunna arbeta vidare finns det tips inbyggda i verktyget. Det är tips på åtgärder som genom forskning eller beprövad erfarenhet visat sig ha effekt. Orsakssamband på gårdsnivå kan vara komplexa och svåra att överblicka. Växas rådgivare och veterinärer kan inte bara leverera ett resultat från Djuröga® - de kan även agera bollplank när det gäller tolkning av resultaten och värdering av olika åtgärder utifrån gårdens unika förutsättningar. Användningen av Djuröga® öppnar för flera nya möjligheter. Något som kan vara värt att nämna är att hela arbetslaget får träna sitt djuröga och bygga samsyn. Det är något som kan ge stor effekt i hela djurhållningen. Exempel på resutat i Djuröga®
ERFA utvecklar företaget 10 lantbrukare genomförde tillsammans med våra byggrådgivare en studieresa i Östergötland för att gräva djupare i ämnet kompoststall. Tre gårdar visade upp sina stall och deras erfarenheter. Till exempel kunde de berätta hur viktigt det är att sköta bädden på rätt sätt för att hålla celltalen på en normal nivå. I studiebesöken kunde gårdarna också berätta att om de hade byggt idag, skulle de ha tagit höjd för extra lagringsutrymme. Kostnaden väger upp underhållet Byggkostnaden för kompoststall visade sig också vara lägre i jämfört med att bygga liggbås, vilket kompenserar för underhållet. Sammanfattningsvis var alla lantbrukare överens om att satsningen på att bygga kompoststall till sina mjölkkor, är inget de ångrat. För att läsa mer om resan, gå till www.vxa.se/kompoststall. Satsning på kompoststall för mjölkkor Erica Johansson, Britt-Marie Johansson och så Torbjörn Lundborg. En studieresa kunde bekräfta valet av stallbyggnation. Både ytkrav och kostnader bärs upp av den kokomfort som ett kompoststall kan erbjuda. Studieresan genomfördes november 2021 med stöd från landsbygdsprogrammet Våra rådgivare kan kompoststall Kompoststall är ett väldigt spännande ämne, och till våren kommer det också en bok från våra byggrådgivare i ämnet. Där kommer du kunna läsa om just hur man bygger för och driver mjölkproduktion i ett kompoststall. Blev du nyfiken på kompoststall? Våra byggrådgivare finns redo för att svara på dina frågor och kan hjälpa till i alla faser av byggprocessen, från planering till byggledning. Rådgivning !? För Flakeberg Västergården har ERFA-gruppen Ett ton till varit viktig för företagets utveckling. Erica Johansson driver gården tillsammans med sin mamma Britt-Marie och har varit med i gruppen i flera år. Avkastningen ligger på imponerande 13 000 kg ECM för deras ca 120 mjölkkor som mjölkas i grop, och fokus för Ett ton till är just att höja produktionen. Produktionsrådgivare Torbjörn Lundborg finns ocksåmed i gruppen. – Min roll är mer att understödja, ta fram underlag fakta i ämnet, och hålla ihop träffarna. Helst skall gruppen själva komma med uppslag och ämnen, som man vill jobba vidare med. Jag tycker det här är ett jättebra och sporrande sätt att hämta kunskap på. Och särskilt när det gäller nya företeelser/ system, eller när man som Erica är ny i branschen. Då kan man tanka in väldigt mycket kunskap på kort tid, säger Torbjörn Lundborg. Vi hjälper dig att hitta din ERFA-grupp Vänd dig till oss dina önskemål, eller läs mer om ERFA och hur det hjälpt Flakeberg Västergården på www.vxa.se/erfa. 8 | Växa Nytt
9 | Växa Nytt Krafttag för att förbättra kalvhälsan lönade sig på Ösby Naturbruksgymnasium, nu firar de två år utan en enda död kalv. På Ösby Naturbruksgymnasium i Sala hade man länge problem med kalvhälsan. Kalvarna tampades med diarréer och luftvägslidanden och dödligheten var hög. Det blev många akutbesök av veterinär och kalvar skickades på obduktion utan att man kom till botten med problemet, berättar Matilda Johansson och Per-Arne Lindberg som jobbar på gården. För att ta ett krafttag kring kalvhälsan kopplades djurhälsoveterinär Marie Nodén in, och tillsammans lyckades man få trenden att vända. Små och stora åtgärder Gården såg över rutinerna och förutsättningarna tillsammans med Marie och införde flera åtgärder. Alltifrån enkla saker som att införskaffa fler hinkar så att varje kalv fick en egen hink, till att flytta på kalvarna till en annan del av ladugården för att få bort dem från korna. Man investerade i flera enkalvsboxar och införde även nya rutiner för råmjölksutfodring - som att börja mäta kvaliteten på råmjölken. Efter rekommendation av Marie anslöt sig gården även till ViLA, Villkorad läkemedelsanvändning, för att snabbt kunna behandla de kalvar som blev sjuka. Arbetet lönade sig Gården har nu firat två år utan en enda död kalv, och allt jobb har varit värt det enligt Matilda Johansson. - Absolut. Med alla nya insatser och rutiner har det bara blivit bättre och lättare att jobba på gården. Och roligare! Arbetet med kalvhälsan lönade sig Friska kalvar lägger grunden för en stark framtida besättning. Några saker är extra viktiga att tänka på för att hålla kalvarna friska. Diarréer och lunginflammation är två sjukdomskomplex som kan ge minskad tillväxt och ökad dödlighet hos kalvarna. Provtagning ger ett bra underlag för att kunna planera miljön och skötselåtgärder på bästa sätt. Ultraljudsundersökning av kalvens lungor vara ett bra hjälpmedel för att fånga upp de kalvar som behöver behandlas för lunginflammation, följa upp behandlingsresultat och selektera ut de friskaste kalvarna för rekrytering och därmed välja ut de kvigor som har bäst förutsättningar för ett hållbart liv. Bra råmjölk grunden till ett bra immunförsvar Genom provtagning av kvalitet och hygien på råmjölken säkerställer du att det som lägger grunden till kalvens immunförsvar håller tillräckligt bra kvalitet. En sådan enkel sak som att införskaffa en refraktometer kan göra stor skillnad. I stället för att gissa och hoppas får du ett direkt värde på råmjölkens kvalitet. Följer man dessutom upp med blodprover på kalvarna har man kommit en bra bit på väg för att se till att kalven fått en så bra start som möjligt. Skriv ner rutinerna Ett vanligt misstag vid skötsel av kalvar är att man inte har tillräckligt tydliga utfodrings- eller skötselrutiner. Nedskrivna rutiner för hur kalvarna ska skötas gör det enklare att lyckas. Varför inte boka en fokuskurs om kalvhälsa för din personal för att få hjälp att hitta de rutiner som passar bäst på just din gård? ViLA för snabb behandling Villkorad läkemedelsanvändning, ViLA, kan ge dig som föder upp kalvar kunskapen att veta när du behöver behandla en kalv och möjligheten att snabbt sätta in behandling när det behövs. Vi erbjuder kurser för ViLA för nötbesättningar på olika platser i Sverige, på www.vxa.se/kalender kan du hitta aktuella kurser. Lyft kalvhälsan Kontakta din djurhälsoveterinär redan idag för att få en plan för hur ni kan lyfta kalvhälsan i din besättning. Det är ju faktiskt så att kalvarna är besättningens framtid så det du gör för dina kalvar idag kommer att betala sig längre fram. Åtgärder för friska kalvar
Standardiserade mått, planerade och generösa ytor för klövverkning och smarta byggdetaljer för maskiner är några av de saker som våra byggrådgivare har med sig hem från USA. Byggrådgivare Rebecka Asplund och Karin Andersson var i oktober på studiebesöksresa i Wisconsin, USA. Sju gårdar besöktes och de utbytte även erfarenheter med två experter på stallutformning på University of Wisconsin-Madison. Gårdarna som besöktes hade besättningar på mellan 400 och 4000 kor och en avkastning mellan 13 000 och 15 500 kg mjölk per ko och år. Trots skillnaden i storlek fanns det flera gemensamma nämnare. Planera för verkning Till exempel fanns det tydliga rutiner och ytor för klövverkning, som fasta avskiljningsytor där verkstol kunde ställas upp. Några gårdar hade egen verkstol och där de verkade klövar löpande under året, från en gång i månaden till varje vecka. På en av gårdarna hade de installerat en så kallad bud box i anslutning till verkstolen för att enkelt fylla på med kor till verkning. Alla sju gårdar som besöktes hade rillade hela golv. En av gårdarna hade experimenterat med det rillade mönstret för att hitta det bästa förhållandet mellan friktion och slitage. Mönstret varierade vid de trafikerade platserna i stallet, drivgångarna och vid vattenkaren till exempel. Standardisera mera University of Wisconsin-Madison har tagit fram rekommenderade mått som används som utgångspunkt i planeringen när gångar, liggbås och tvärgångar projekteras. Måtten i gångarna utgår i grunden från samma tankar som finns hos våra byggrådgivare. Kor ska kunna mötas utan konflikt i skrapgångar, och en övergång ska vara rymlig nog att kor både kan stå och dricka samt mötas på övergången. Ett liggbås ska tillåta kon att lägga sig, vila och resa sig utan hindrande inredning. I de nyare stallarna var måtten mer tilltagna, särskilt liggbåsens dimensioner och bredden på övergångarna. På alla gårdar fanns det kylfläktar för att motverka värmestress. En av gårdarna hade via sina aktivitetsmätare sett att en grupp i en viss del av ligghallen drabbades av värmestress, och efter att kylfläktar installerades där ökade avkastningen på en gång. Planerat för maskiner Utgödsling och utfodring sköttes med maskin och det hade planerats in väl i stallarna. Platsgjutna halvväggar hade plåtskoning för att skydda kanterna och samtliga portar hade påkörningsskydd. För att inte riskera att få upp gödsel på foderbordet när drivgångarna skrapades så fanns en gjuten betongkrubba för salt. Många smarta detaljer som kan ses som ett kvitto på en genomtänkt byggprocess. Uppdaterade rekommendationer Vi har tittat på både amerikanska och danska rekommendationer och tagit fram uppdaterade riktlinjer med mått för framför allt liggbås, gångar och foderbordskanter. Fråga din byggrådgivare eller veterinär efter de uppdaterade riktlinjerna. Kontakt med en byggrådgivare: bygg@vxa.se Ett genomtänkt bygge syns i detaljerna I USA är lantbrukarna duktiga på att sätta påkörningsskydd vid portarna. Stålrör med betongfyllning är standard. Plåtskoning för att skydda betongväggar från påkörning. Krubban för saltstenar håller gödsel borta från fodret vid traktorskrapning av drivgångarna som går vinkelrätt mot foderborden. 10 | Växa Nytt
Storkretsråd De sista dagarna i oktober samlade Växas kretsråd och kretsvalberedningar på tre platser i landet, Brålanda, Växjö och Stockholm. Styrelsen medverkade med genomgång av aktuella ämnen såsom Växas ekonomiska resultat, att en ny strategiprocess just är uppstartad. VikingGenetics med ny Vd och ordförande, arbetet med ämnena inom lantbrukarens röst och det alltid högaktuella ämnet lönsamhet. Styrelsen och fullmäktige har en aktiv dialog kring lönsamhet, med att sätta tydliga mål och att lyfta lönsamheten ytterligare en bit i Växas rådgivning. Att tala om ekonomi, kollegor emellan och också våga tala om när det går bra och att man tjänar pengar. Det är ett viktigt budskap som framför allt fullmäktige lyfter. Avdelning avel deltog på storkretsråden och visade på vikten av att välja x-vik och köttras i sin besättning och att det går att använda simuleringsverktyget SimHerd för att beräkna det lönsammaste valet för just din besättning. Image är en viktig aspekt för att en förening skall lyckas på alla nivåer, Växas Marknads- och kommunikationschef Mette Rehnström deltog och delade bland annat med sig av erfarenheten kring årets Elmia där Växa satsade stort och fick många affärer med sig hem. På mötena fick förtroendevalda ha gruppdiskussioner om vad som man vill se för att stärka Växas image ytterligare och vad man inte vill se samt vad man som förtroendevalda kan bidra med till imageskapandet. Lokal information från regioncheferna stod också på agendan och dagarna avslutade med kretsvis brainstorming om att ta fram nya former för genomförande av kretsmöteFantastiskt engagemang hos Växas förtroendevalda Stipendieutdelning. na 2023 då vi inte har några val att förrätta. Det finns ett fantastiskt engagemang hos Växas förtroendevalda och diskussionen på mötena var livlig med både frågor och många goda förslag. Stort tack för det! Börja fundera redan nu – skriv en motion till kretsmötet 2023 Har du ett viktigt ämne som du vill lyfta? Skriv kortfattat, en motion bör inte vara längre än en A4. Gör ditt budskap så tydligt som möjligt. Beskriv varför kretsmötet ska rösta för ditt förslag. Avsluta din motion med en tydlig att-sats som kretsmötet kan ställning till. Jag yrkar att… Ett gott exempel på motionens genomslag är Åsa Berglunds motion om stipendium till elever på Naturbruksgymnasier. Motionen antogs på kretsmötet i krets Uppsala och behandlades samt beslutades på extra stämman i november 2020. Ett upplägg arbetades fram och på studentexamen 2022 delades de första stipendierna ut till tre avgångselever. Växas Förtroendevalda på Instagram Sommaren 2021 kunde vi under 11 veckor följa Växas förtroendevalda hemma på sina gårdar, ett mycket uppskattat inslag som fick på många ”klick och likes”Vi upprepar succén och ett nytt gäng antar utmaningen. Först ut är kretsrådet i Dalsland som startar v46 sen rullar det på med endast ett kort uppehåll under jul/ nyårs veckorna för att sedan rulla i gång igen ända fram till vecka 7. Håll utkik på Instagram. ! Har vi rätt e-postadress till dig? För att vi ska kunna kommunicera snabbt och smidigt i olika ärenden med er medlemmar är det viktigt att vi ha en aktuell e-postadress i våra system. Meddela när du skaffar e-post eller ändrar e-postadress. Du kan själv ändra e-post på MinSida under Mina Uppgifter. Om det är så att det är olika e-postadresser till MinSida/MinGård® och till dig som står för själva medlemskapet, mejla då den e-postadress du vill kontaktas på till kundsupport@vxa.se ekonomi@vxa.se eller liselott.jungergard@vxa.se. 11 | Växa Nytt
Förebygg med Egenkontroll Egenkontroll är ett förebyggande arbete som finns i lagens miljöbalk där du ska planera och ha en skriftlig egenkontroll över verksamheten för att minska påverkan på hälsa och miljö. Egenkontrollen innehåller fyra delmoment: att planera, genomföra, följa upp och förbättra egenkontrollen kontinuerligt. Du ska själv kontrollera och visa att du följer miljöbalken, men vi hjälper dig gärna. Genom att införa rutiner för till exempel hur utrustning ska hanteras, kan du minska risken för onödiga utsläpp eller sänka energiförbrukningen. Genom att sedan följa upp mätresultat och andra resultat från undersökningar kan du identifiera förbättringsområden. Våra rådgivare stöttar dig med genkontrollen Kontakta oss så hjälper vi dig att skapa en anpassad egenkontroll till din verksamhet. Ronja - Den perfekta typen av ko Provmjölka i robot med full service Hyr provmjölkningslådan av oss de dagar du ska provmjölka. Vi kommer ut med lådan, startar upp, avslutar provningen, sänder uppgifterna och tar med oss lådan tillbaka. Du får sedan dina kvalitetssäkrade nyckeltal från Kokontrollen®. Du får ett påminnelse-sms när det är dags att provmjölka. Vi håller även koll på ditt provmjölkningsintervall och bokar tider med dig för en långsiktig planering – enklare kan det inte bli. Det går även bra att boka in andra tjänster i samband med provmjölkningen, till exempel dräktighetsundersökning och/eller avhorning, för att optimera besöket. Kontakta mig så berättar jag mer Johanna Hoff på johanna.hoff@vxa.se eller 010-471 03 14. Fakta Kokontrollen® ett tryggt och kvalitetssäkrat system I Kokontrollen samlar vi in, lagrar, bearbetar, kvalitetssäkrar och sammanställer data från din och andras gårdar. När mjölkproverna är inskickade får du kvalitetssäkrade analysvärden. Mjölkanalysen kan bland annat ge ett underlagtill foderplanering, berätta hur juverhälsan ligger till eller ger svar på hela besättningens energiförsörjning. Nyckeltalssystemen som du har tillgång till genom Kokontrollen® är bland annat MinGård®, Juverhälsa på nätet, Signaler Djurvälfärd™ och Instrumentpanelen. Kokontrollen är ett bra komplement till gårdsprogrammet och kan dessutom verifiera att gårdsprogrammets uppgifter stämmer. Lagkrav, som till exempel egenkontroll med BAT-slutsatser, är omfattande och svåra att hålla reda på själv. Det är bra att det finns miljörådgivare som kan guida och vet vad som behövs i egenkontrollen och annan lagkravsdokumentation. – Jag är bra på mycket och det är det jag vill arbeta med, men brinner inte för att sitta med egenkontrollen. Därför är det skönt att kunna köpa in tjänsten och ta hjälp av miljörådgivare, dessutom lär vi oss på vägen, säger Kerstin Svensson, Swedfarm AB. ICAR garanterar kvalitetssäkrad datainsamling En svensk holsteintjur VH Brutuz går nu upp på listorna. Han är född hos Monica Eriksson på Lägda Gård som ligger mellan Åre och Östersund i Jämtlands län. En mindre besättning med 60 kor som till största delen består av holstein. Kofamiljen Ronja som VH Brutuz kommer från har funnits på gården i över 35 år - ursprungligen av svensk lågland. Familjen utmärker sig med sitt fantastiska temperament. Det är lugna och stabila kor som inte gör så mycket väsen av sig. Precis som många andra i kofamiljen är VH Brutuz mamma en mindre holstein med mycket bra juver. Idag har hon som andrakalvare fortfarande ett NTM på +31 och är i topp efter sin far Norland. Något som återspelar sig både exteriört och i produktionstal. I sin första laktation har 170 Ronja legat i bästa juverhälsoklass och tagit sig dräktig på första semineringen. Som förstakalvare mättes hon till 146 cm och fick hela 4474 – 170 Ronja 90 poäng på juver. En liten ko med ett fantastiskt juver. – Den perfekta typen av ko, säger Monica. Hon märks knappt samtidigt som hon är trevlig och gärna kommer fram och hälsar. Arvet efter Ronja familjen ses i avelsvärdena för VH Brutuz själv som går in med fantastiska värden på juver, hälsoegenskaper och ger god fruktsamhet. Hans hälsoprofil är något att verkligen slänga ett extra öga på om man vill ha en tjur som ger god juver- och klövhälsa. Hans värden på ben är även de i en särskild klass och påminner mycket om hans far VH Bouar - dock något vassare. 170 Ronja har de senaste 12 månaderna haft en avkastning på 10 500 kg ECM med halter på 4,7 % fett och 4,1% protein. På gården finns även mormor till VH Brutuz kvar. Hon är idag en tredje kalvare som mjölkat 12 900 kg ECM de senaste 12 månaderna med oklanderlig juverhälsa. Även hon är högt bedömd med 89 på juver och 84 i helhet som förstakalvare. På gården har hon även två yngre döttrar efter VH Raymond och VH Hembury, de båda har visat prov på precis lika trevligt lynne och samma utmärkta fertilitet som kofamiljen i övrigt. Genomgående för hela kofamiljen är godmodiga, trevliga, friska, hållbara djur med god klövhälsa och bra produktion. Det är glädjande att fortsatt se starka svenska tjurar från fina starka kofamiljer. 12 | Växa Nytt
I november genomfördes flera nya förändringar i avelsvärderingen. Införandet av en ny beräkningsmetod för exteriöra egenskaper, Single Step, förändringar i avelsvärdet för kalvningsegenskaper och införandet av ett nytt delindex i avelsvärderingen för kött på mjölk. Single Step ett nytt sätt att värdera djuren Traditionellt sett har vi avelsvärderat djur i två steg först baserat på dess härstamningsinformation och egen prestation och efter det har de djur med genomisk information fått en ytterligare värdering. För att få en jämnare övergång mellan djur som går från genomiska avelsvärden till avkommeprövning eller avelsvärden på egen prestation införs Single step. Med Single step värderas all information om djuret i samma steg vilket ger förstärkta resultat för alla djur. Finslipning av kalvningsegenskaper Syftet med förändringarna är att få ett säkrare avelsvärde för kalvningsegenskaper. Det är även en del i projektet EuroGenomics Golden Standard som går ut på att alla länder anslutna till EuroGenomics registrerar och analyserar genetisk data på samma sätt. Detta för att kunna utbyta information med varandra på ett enklare sätt. De största skillnaderna kommer att ses hos tjurar från den röda rasen där knappt hälften av tjurarna kommer röra sig mer än 2 indexenheter. Förändringen är mindre hos hondjur, där beräknas 10-20 procent av hondjuren ändras mer än 3 enheter. Ungdjursöverlevnad hos kött på mjölk Nu finns ungdjursöverlevnad som nytt delindex. Ett avelsvärde som är viktigt ur både ekonomi, djurvälfärd och ett konsumentperspektiv. Indexet består av tre delar ungdjursöverlevnad dag 1-30, överlevnad dag 31-200 och ett kombinerat index av de två nämnda. Arvbarheten är idag ganska låg men vi ser en tillräcklig variation mellan tjurarna så att en förändring genom avel kan ske. Är du intresserad av att veta mer hittar du information om alla förändringar i vår avelsvärdering på hemsidan. Flera nya förändringar i avelsvärderingen Varje kalv har ett syfte Idag har vi möjligheter som inte fanns på kartan för 20 år sedan. Vi har möjlighet att bestämma och optimera djuren som föds på gårdarna. Med genomisk analys kan vi hitta djur som har potential att leva länge i våra stallar, har bra juverexteriör eller egenskaper som är lämpliga i just ditt stall. Att från början med hög säkerhet veta vilka de bästa rekryteringsdjuren är, och se till att de djuren föder en kvigkalv gör att du snabbare når din gårds avelsmål. Nyckeln i att öka avelsframsteget på gården är att använda sig av köttras. Då minskas allteftersom andelen djur som har sämre förutsättningar att lyckas. Gruppen med kvigor som föds kommer därigenom ligga på ett högre medeltal och risken för att behöva slå ut förstakalvare minskar. Syftet med kalven avgör valet av dos Vilken köttras man använder om man ska använda x/y-vik beror på vad som ska hända med kalven senare. Med NBDI, Nordic Beef on Dairy Index, kan du välja en köttrastjur med en avelsprofil som lämpar sig efter den typ av produktion kalven ska gå in i. Du kan även välja att få endast tjurar eller kvigor beroende på vad som efterfrågas. Dagens moderna teknik gör att vi har verktygen till att optimera vår produktion – Ett riktigt skifte i avelsarbetet ute på gårdarna. På nästa uppslag eller på vxa.se kan du läsa om hur Björn Hjalmarsson på Bockerud jobbar med köttras i kombination med x-vik i sin besättning. 13 | Växa Nytt
Tabell 1. Förväntad andel lätta kalvningar utan hjälp och andelen levandefödda kalvar för kor i laktation 2 eller senare beroende på tjurens avelsvärde, uttryckt i procent. NBDI står för Nordic Beef on Dairy och är ett totalindex för köttrastjurar, när de används på mjölkraskor. Indexet är framtaget för att ge bättre totalekonomi och består av två delindex - kalvningsegenskaper och tillväxt. Det presenteras som NBDI kort och NBDI lång vilket visar på bäst ekonomi vid uppfödning upp till 18 månader eller äldre. Med hjälp av NBDI kan du kombinera lätta kalvningar med god tillväxt och därmed öka värdet på kalven. Hitta rätt köttrastjur med NBDI Kalvningsegenskap Avelsvärde kött x mjölk 90 100 110 Lätta kalvningar kor NBDI, kor i laktation 2 eller senare 88,2 91,2 94,4 Levandefödda kalvar, kor i laktation 2 eller senare 95,9 96,9 97,9 Avelsvärde kött x mjölk Egenskap 90 100 110 Förväntad slaktkroppstillväxt gram per dag 631 645 659 Förväntad formklass O+ (6,4) R- (6,7) R- (7,0) Förväntat fettgrupp 2+ (2,4) 3- (2,5) 3- (2,6) Kalvningsegenskaper Att kalvningsegenskaper är viktiga hos köttrastjuren är vi alla överens om. Det som gör NBDI extra intressant är att vi kan se tjurens kalvningsegenskaper när den används på en mjölkrasko. Ännu mer intressant är att vi inte bara kan jämföra den med andra tjurar inom samma ras, utan även med tjurar inom andra raser. På det viset kan du hitta en tjur av tung Slaktkroppsegenskaper De tre slaktkroppsegenskaper som ingår i NBDI är slaktkroppstillväxt, formklass och fettgrupp. Slaktkroppstillväxten har en förhållandevis hög viktning på grund av dess betydelse för en lönsam uppfödning. Tabell 2 Tabell 2. Förväntad slaktkroppstillväxt, formklass och fettgrupp hos avkomman beroende på tjurens avelsvärde Hög tillväxt på tjuren viktigt för både ekonomin och miljön Att de tjurar som föds kommer gå till slakt vet vi från början. En köttraskorsning som har god tillväxt är både lönsam och ger en lägre miljöpåverkan på grund av den höga slakttillväxten. Nedan visas förväntade slaktresultat med 17 månaders uppfödningstid för en renrasig holsteintjur jämfört med en mjölk x köttraskorsning där fadern är en limousintjur med NBDI. Siffrorna för mjölk x köttrasavkomman baseras på limousintjurens NBDI avelsvärde 105 i slaktkroppstillväxt som motsvarar 652 g/ dag. Exemplet visar att det går att kombinera bra kalvningsegenskaper med höga värden för slaktkroppsegenskaper. Vilket resulterar i fina slaktkroppar och skapar en lönsam affär. köttras som ger en lättare kalvning än en tjur av lättare köttras. Idag ligger medel för kalvningsegenskaper hos de tjurar som finns med NBDI avelsvärden på 91 procent oassisterade kalvningar. I tabellen visas hur fördelningen i de två egenskaperna kalvningar far och levandefödda ser ut beroende på avelsvärdet. visar vad avelsvärde 90, 100 respektive 110 motsvarar i slaktkroppsegenskaper hos avkomman för avelsvärdet NBDI kort. Vilket kan jämföras med en renrasig holsteintjur som har en tillväxt på 523g/dag i medel. Bilden visar slaktresultat för en renrasig holsteintjur respektive en mjölk x köttrastjur där fadern har totalt NBDI. Tjurarna slaktas båda vid 17 månaders ålder men korsningstjuren genererar 65 kg mer till slakt och 3700 kr i högre slaktintäkt. 14 | Växa Nytt
Fakta Bockerud • 134 kor, främst holsteinkor • AMS • 11 927 kg ECM • 4,2 % fett • 3,5 % protein • Utgångna förstakalvare 10% • Rekrytering 30% • RE: 40 % • Inkalvningsålder: 24 månader Björn Hjalmarsson är den femte generationen på gården Bockerud i Värmland. Här driver han tillsammans med sin far en mjölkbesättning med 134 kor i robot. För ca sju år sedan satte de upp en strategi för att få en mer jämn besättning med målet att ha kor som lever länge. Som beslutsunderlag hade de resultaten från genomtesten. - Vi var väldigt tidiga med att använda oss av könssorterat. Det handlar om att man får bestämma sig och sedan ha lite is i magen om dräktighetsresultaten är som förväntat. Man får inte ta stora beslut baserat på händelser hos enstaka individer, säger Björn. I början använde vi en hög andel x-vik vilket gav oss ett överskott på kvigor berättar Björn. Idag använder de 30% x-vik på dem djur med högst NTM. Resterande djur semineras med köttras, Angus, och då främst y-vik. – Vi har bra erfarenhet av användningen av köttras. Vi får friska pigga kalvar med en bättre tillväxt. Viktigt att själv få välja sina rekryteringsdjur Den främsta anledningen till att de använder x-vik-doser i kombination med kött är att de får välja vilka djur de rekryterar ifrån. De med högst NTM i kombination med bra mjölkbarhet semineras med x-vik. Något som givit resultat i Bockerud. - Vi litar på de genomiska avelsvärdena, det är så man väljer vilka tjurar som ska köX- och y-vik i kombination – vinnande koncept i Bockerud Korna gillar när Växa rillar, även på vintern Med halkfria golv undviks fläkningar och djuren visar tydligare brunst då djuren rör sig på ett säkrare sätt. Det är inga problem att rilla under vintertid då djuren är inne, så länge det inte är för kallt. Diamantskivorna är vattenkylda så varken ljudet från maskinen eller damm stör djuren i stallet. Med hjälp av kunden stänger man av en skrapgång i taget. Kunden ser till att golvytan är ren från gödsel. Vi behöver 16 A och vanlig vattenslang. Kontakta: Lena Eriksson lena.eriksson@vxa.se 073 - 072 49 60 Tommy Davidsson tommy.davidsson@vxa.se 070 - 655 96 61 Eller läs mer på: www.vxa.se/rillning pas in och användas i aveln, så varför skulle det inte fungera på våra hondjur, berättar han vidare. Det som teorin säger har stämt bra med vad vi ser i verkligheten och de kvigor som kalvar in är jämna och alla producerar på en relativt hög nivå fortsätter han. Men det tar tid, nu börjar de djur som är resultaten av den intensiva x-vik-användningen komma in i sin 3:e laktation. Läs mer på vxa.se om hur Björn jobbar med köttras i kombination med x-vik i sin mjölkbesättning! Bilden visar den genetiska utvecklingen på Bockerud sedan 2013 till 2023. 15 | Växa Nytt
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=