Den genetiska trenden för juverhälsa hos svenska mjölkkor har varit positiv sedan 2002 och ökat kraftigt de senaste åren. Avelsarbetet för en bättre mastitresistens har lett till att 95 000 färre dygnsdoser antibiotika har använts mellan 2013–21. I och med att färre kor har behandlats för mastiter mellan 2013–21 har mängden karensmjölk minskat med 6,7 miljoner kg, vilket motsvarar 445 tankbilar. Förväntan är att denna positiva utveckling fortsätter de kommande fem åren med en ytterligare minskning med minst 20 000 dygnsdoser/år. Inledning Arbetet med att genetiskt förbättra juverhälsan började med försök och forskning för att sedan övergå till utveckling av avelsvärdering och inkludering i avelsmålet. Denna del av processen pågick fram till början av 1980-talet. Sedan dess har utvecklingen fortsatt med bättre metoder för avelsvärdering och hälsoegenskaperna har fått större betydelse i det totala avelsmålet. Genetisk trend för mastitresistens Den genetiska trenden för mastitresistens har efter 2002 varit positiv för SRB- och Holstein-kor, se figur 1. Särskilt stark har utveck40 år av avel för mastitresistens GEN-vägen till bättre juverhälsa och mindre mjölksvinn Ras MInskning av Minskning av behandlingsferkvensen behandlingsfrekvensen SRB 2002–11 SRB 2011–21 Holstein 2002–08 Holstein 2008–21 SRB 0,02 0,18 Holstein 0,12 0,23 Tabell 1. Genetisk trend för mastitresistens omräknat till minskningen av andel kor behandlade för mastit per år för SRB- och Holstein-kor före och efter 2011 (SRB) respektive 2008 (Holstein) Figur 1. Genetisk trend för mastitresistens för SRB- och Holstein-kor samt SRB- och Holstein-tjurar efter 2002. Minskat behov av antibiotika Om Sveriges mjölkproducenter inte hade bedrivit ett aktivt urval för bättre juverhälsa hade nivån för mastitresistens i stort sett varit oförändrad, liksom behovet av antibiotikabehandlingar. En uppskattning av hur den genetiska trenden mellan 2010–21 har påverkat behandlingsfrekvensen visar att andelen behandlade kor per år har minskat för SRB med 0,9% till 7,1%. Motsvarande resultat för Holstein är en minskning med 2,3% till 8,0%. SRB-korna har fortfarande en lägre behandlingsfrekvens men skillnaderna mellan raserna har minskat. lingen varit efter det att tjurarnas avelsvärde i medeltal har blivit högre än kornas. Detta skedde 2011 för SRB och 2008 för Holstein, se tabell 1. 14 | Växa Nytt
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=