Två vägar till mer fett och protein Mängden producerat fett och protein per ko kan ökas på två sätt. Antingen genom högre halter i mjölken eller genom ökad mängd producerad mjölk. Tabellen nedan visar de två olika alternativen. Observera att alternativ 2 ger en något högre mängd kg ECM, vilket vi återkommer till längre ner i artikeln. Tabell 1. Två alternativ för ökad fett- och proteinproduktion (+2,5%). Alternativ 1 ger ökad mängd fett och protein, genom ökade halter men samma mängd mjölk. Alternativ 2 ger ökad mängd fett och protein, genom ökad mängd mjölk och oförändrade halter. Högre halter ger högre intäkter och minskade kostnader Det faktum att högre halter är det mest ekonomiska alternativet visas i tabell 2. För alternativ 1 ger ökade halter ett högre mjölkpris, som innebär en ökad mjölkintäkt på 2,6%. För alternativ 2, där sammansättningen av mjölken är densamma och mjölkpriset därför är oförändrat men mängden mjölk är högre, fås en ökning av mjölkintäkten på 2,5%. Tabell 2. Mjölkintäkt vid ökad mängd fett och protein genom ökade halter (alternativ 1) respektive ökad mängd fett och protein genom ökad mängd mjölk (alternativ 2) Högre halter ger inte bara en högre intäkt än vad en ökad mängd mjölk gör, kostnaderna är också lägre. Eftersom alternativ 1 innebär en lägre produktion av kg ECM är foderbehovet också lägre. Sammantaget ger mer fett och protein genom ökade halter både en större ökning i mjölkintäkt och en lägre ökning av foderkostnaden. Vilket är anledningen till att mjölkindex premierar produktion av halter i stället för mängd mjölk. Beräkningar som gjordes i samband med revideringen av NTM 2018, visar att en högre andel halter är mer ekonomiskt än ökad mjölkmängd även i Finland. Där viktas inte mängden mjölk lika negativt i betalsystemet. Men på grund av de lägre foderkostnaderna lönar det sig ändå att avla för ökade halter. Halter vinner i hållbarhet Utöver positiv påverkan på ekonomin är ökade halter också positivt ur en hållbarhetssynpunkt. Då mer fett och protein per kilo foder innebär en mer effektiv livsmedelsproduktion. Dessutom är konsumentens åsikt inte oviktig i sammanhanget. En hög mjölkproduktion är något som inte alltid ses som positivt bland våra konsumenter. Variationen gör att du kan välja Även om NTM premierar halter framför mjölkmängd finns det en variation mellan tjurarna. Det gör att du kan hitta en tjur som passar just dina önskemål. Bilden nedan visar avelsvärden för mjölkmängd och NTM hos röda tjurar. Den visar att det går att välja tjurar med högt NTM och samtidigt ett avelsvärde för mjölkmängd över 100. Bild 1. Avelsvärden för mjölkmängd och NTM hos röda tjurar. Varje blå prick representerar en enskild tjur. Utgångs- läge Alternativ 1 Alternativ 2 Mjölkpris (€/kg) 0,3710 0,3806 0,3710 +2,6% 0% Intäkter (€) 3710 3806 3802 +2,6% +2,5% Utgångs- läge Alternativ 1 Alternativ 2 Mjölkmängd (kg) 10000 10000 10250 Fetthalt (%) 4,30 4,41 4,30 Proteinhalt (%) 3,50 3,59 3,50 Fettmängd (kg) 430 441 441 Proteinmängd (kg) 350 359 359 ECM (kg) 10441 10640 10702 Mjölkindex – ett avelsvärde kopplat till mejeriernas betalningsmodell Delindexet Mjölkindex, som ingår i NTM, beskriver genetisk potential för att producera mjölk, fett och protein. Målet är att producera en mjölkråvara som motsvarar mejeriernas betalningssystem. Därför ger mjölkindex en positiv vikt på kg protein och fett samt en negativ vikt på kg mjölk. Men även för dig som levererar mjölk till ett mejeri som inte betalar för halterna i mjölken, lönar det sig att avla på mjölkindex. 13 | Växa Nytt
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=