Växa Nytt September 2022 Håll kontakten: •Dräktighetsundersök med ultraljud •Vem blir Årets Mjölkbonde® •Friska nykalvade kvigor •Det lönar sig att avla på mjölkindex •Genetiskt förbättrad juverhälsa •Snabbt resultat med semin
Dags att nominera! Vem blir Årets Mjölkbonde® 2023? Sara-klassen på Elmia Träffa nya lantbrukare i Kopodden I somras släpptes 8 nya och intressanta avsnitt av Kopodden där du får träffa fler duktiga lantbrukare. Mjölk- och nötköttsföretagare berättar om allt från ett oväntat generationsskifte, att vara offentlig bonde och att bygga nytt för att fördubbla besättningen. Bland annat får du träffa Håkan Lundquist på Aspsäters Gård som berättar om den stora branden som drabbade gården 2019, och hur de gjort för att bli Repromästare i Sverige 2021. Alla avsnitt av Kopodden hittar du på vxa.se/kopodden eller där poddar finns! Markus Brisbo, Brismene, tilldelades utmärkelsen Årets Mjölkbonde 2022. Känner du den eller de som bör få utmärkelsen nästa år? Då är det hög tid att anmäla din kandidat! För att uppmärksamma och belöna skickliga mjölkföretagare delar Växa Sverige, i samarbete med Ludvig & Co, ut priset Årets Mjölkbonde till en mjölkföretagare som på ett föredömligt sätt utvecklat sitt företag, varit en förebild för andra och därmed bidragit till att utvecklat mjölksektorn. Förutom äran så får Årets Mjölkbonde en utbildningsresa i form av studiebesök, konferens eller liknande i ett annat land. Priset delas ut av Kungen i samband med utdelningen av Guldmedaljen i Stockholm. Skicka in det förslag på kandidat till Årets Mjölkbonde, namn, adress och telefonnummer med en kortfattad motivering. Skriv även vem du är som lämnar förslaget och telefonnummer ifall vi behöver mer information. Posta, mejla eller ring in din anmälan till benny.karlsson@vxa.se. Brev till Växa Sverige, Benny Karlsson, Box 814, 391 28 Kalmar, telefon 010- 471 07 33. Se även www.vxa.se för mer information och anmälan. Anmälan ska vara hos Växa Sverige senast den 23 oktober. Om du har en ko som passar in på beskrivningen men är ovan vid utställningar så tar vi gärna hand om henne på Elmia. Vill du veta mer hör gärna av dig till din avelsrådgivare eller till Sara Wiklert Petersson 010 -471 07 02 SVANENMÄRKET Miljömärkt trycksak 3041 0010 Växa Nytt – Utgiven av Växa Sverige, Box 288, 751 05 Uppsala Kontakt: Marknad & Kommunikation | Tel: 010-471 00 00 | Foto: Maria Nyberg om inget annat anges Omslaget: Daniel Fredin på Vallens gård och husdjurstekniker Sofia Nilsson Produktion och tryck: Ågrenshuset, Bjästa 2022 Kurser ................................................................ 4-5 Dräktighetsundersökning på Vallens gård................................................. 6-7 Foderanalys ......................................................... 8 Genomisk Analys löste problemet .................9 Så får du friska nykalvade kvigot ................. 10 Undersök lungor med ultraljud ...................... 11 Avelsvärdet som är kopplat till mejeriernas betalningsmodell........................ 13 40 år av avel för mastitresistens ...................14 Dags att selektera bland dikorna..................16 Snabbt resultat med semin............................. 17 Innehåll i Växa Nytt September 2022 Årets mjölkbonde Markus Bismo. Foto: Kent Eng Louise Helmer – ny VD för VikingGenetics Från och med 1a augusti är Louise Helmer ny VD för VikingGenetics. Hon har mer än 15 års erfarenhet från ledande positioner inom lantbruksrådgivning och livsmedelsindustri. Enligt Per-Johan Svensson var hennes ledaregenskaper och långa erfarenhet av från större rådgivningsorganisationer avgörande vid rekryteringen. Särskilt högt värderades hennes förmåga att skapa resultat och leda stora lantbrukarägda organisationer. Samtidigt som hon har den anda som råder inom VikingGenetics, där lantbrukarnas och ägarnas behov är utgångspunkten för arbetet. Beställ SenseHub® nu På grund av ökade omkostnader kommer priser på SenseHub att höjas med 10-15% från och med 1 oktober 2022. Har du nyligen fått en offert gäller de priser som står angivna inom offertens giltighetsdatum. Tillsammans med Agria sätter vi fokus på hållbara och lönsamma mjölkkor. Nu kan du anmäla din stjärna till Sara-klassen. Har du en ko som är fjärdekalvare eller äldre, med bra produktion, fruktsamhet och juverhälsa som dessutom ser snygg ut – välkommen med din anmälan via rasföreningarnas webbplatser. På utställningsdagen rangerar domaren uttagna kandidater för de egenskaper som har en direkt påverkan av livslängd. Det omfattar juverexteriör, ben och rörelser, samt kons skick och utstrålning för dagen. Kvalificeringskrav: Kon skall ha kalvat minst 4 gånger och ha ett kalvningsintervall som är medeltalet för rasen. Hon skall ha en hög produktion som skall vara 10% över rasens medelproduktion. Kon skall ha god juverhälsa, men alla provningar under kons livstid behöver inte vara i juverhälsoklass 1-5. Om 2 test är i högre juverhälsoklass, men inte under senaste året är det fritt fram att delta. Fullständiga regler hittar du på www.vxa.se/sara-klassen
3 | Växa Nytt
Kurser runt om i landet På gång i Växa Dalarna Medlemsträff Dalarna/ Gästrikland Datum: 20 september Tid: 10.00 Plats: Djupvikens Gård Torsåker Information: Kretsrådet i Dalarna/ Gästrikland bjuder in till medlemsträff Anmälan och mer info www.vxa.se/ kalender Ledarpraktikan Datum: 16 - 17 november Plats: Borlänge med omnejd Information: Utvecklas i rollen som ledare Anmälan och mer info senast 20 oktober www.vxa.se/kalender Kontakt: Katarina Steen 010-471 05 07, Erland Hedin 010-471 05 07 Västmanland Fältvandring bete - dikobesättning Datum: 29:e september kl 14.00 Information: Vi besöker Harald Eriksson, Riddarhyttan, träffen finansieras av landsbygdsprogrammet Anmälan och mer info www.vxa.se/ kalender Fältvandring bete - mjölkbesättning Datum: 27:e september kl 11.00 Information: Vi besöker Aros Ekomjölk, Dingtuna, Västerås, träffen finansieras av landsbygdsprogrammet Anmälan och mer info www.vxa.se/ kalender Dalsland, Bohuslän, Västergötland Strategiskt företagande Datum: 6 oktober - 7 december Tid: Första träffen är den 4 oktober kl 09.30-15.00 Plats: Falköping Information: Hitta nya vägar till utveckling av ditt företag. Anmälan: Senast 30 september Kontakt: Susanne Bååth Jacobsson 070-606 17 26 Jannica Krafft 070-833 00 66 Östergötland Medlemsträff med ”After skörd” på Vreta Datum: 22 september Tid: 18.00-21.00 Plats: Vreta utbildningscentrum, Järngården 3, 585 76 Vreta Kloster”. Information: Hör om skolan före ladugårdsbranden i januari 2020 och vägen tillbaka efter. Kretsråden i Norrköping/ Östgötabygd och Gamleby/Vimmerby bjuder in. Anmälan och mer info senast 21 september www.vxa.se/kalender Klövkurs Datum: 1 november Tid: 08.30-17.00 Plats: Linköping, Vreta Utbildningscentrum Information: Tillsammans med en certifierad klövvårdare praktiskt öva på slaktklövar att utföra: bandagering, lägga kloss och verka en plan yta. Anmälan och mer info senast 17 oktober www.vxa.se/kalender Medlemsträff för dikoproducenter Datum: 27 oktober Tid: 18.00-21.00 Plats: Skränge Mosshult 1, 583 60 Gammalkil Information: Kretsråden i Norrköping och Östgötabygd bjuder in till en dikoträff hos Fredrik och Pia Gustavsson. Anmälan och mer info senast 23 oktober www.vxa.se/kalender Gotland Ledarpraktikan Datum: 22 - 23 november Plats: Gotland Information: Utvecklas i rollen som ledare Anmälan: Senast 24 oktober Kontakt: Katarina Steen 010-471 05 07 Jannica Krafft 010-471 03 08 Fortbildning för djurägarseminörer Datum: 26 oktober Tid: 09:30 - 15:30 Plats: Gotland Grönt Centrum, Lövsta Information: Repetera, diskutera och fördjupa dig i fruktsamhetsarbetet, för dig som är djurägarseminör. Information och anmälan: senast den 14 oktober via vxa.se/kalender. Kontakt: Sara Eriksdotter Engsfrid 072-575 00 17 Skåne, Blekinge, Småland, Öland Medlemsträff hos KH Lantbruk AB Kolstad Datum: 22 september Tid: 18:30 - 21:00 Plats: Vi träffas hos Familjen Johansson, KH Lantbruk AB i Kolstad Information: Ölands Bank och produktion- och avelsrådgivare medverkar. Anmälan: senast 21 september Kontakt: Catrine Nelson 010-471 09 23 Avel för Dikoproducenter – både bruks- och avelsbesättningar Datum: 6 oktober Tid: 17:00 - 21:00 Plats: Caroline & Dan Sandberg, Björnskogs säteri, Sävsjö Information: Karin Karlsson berättar vad exteriören betyder för hållbarhet & ekonomi. Information och anmälan: Senast 4 oktober Kontakt: Karin Karlsson 010-471 05 13 Följ oss på Facebook och få tips, se kampanjer, kurser mm 4 | Växa Nytt
Läs mer på www.vxa.se/kalender. Här kan du även anmäla dig till de flesta av våra kurser. Onlinekurser Ekologisk nötköttsproduktion i två delar Datum: 21:a och 28:e september kl 13:00 – 17:00 Information: Finansieras av landsbygdsprogrammet Anmälan och mer info www.vxa.se Kom igång med MinGård® Plats: Programmet Microsoft Teams Tid: 10:00 - 11:00 för samtliga träffar Kostnad: 300 kr per uppkoppling Anmälan: senast dagen före varje onlinekurs på www.vxa.se/kalender Del 1 – Mjölk och Kött För dig som just börjat använda MinGård® eller vill komma igång Datum: 14/9, 28/9, 26/10, 9/11, 7/12 Kontakt: Catrine Nelson 010-47 109 23 och Jan Svedberg 010-471 01 16 Del 2 – Mjölk För dig som har använt MinGård® och nu vill veta mer om rapporter, avdelningar och grupper Datum: 21/9, 11/10, 2/11, 15/11, 14/12. Kontakt: Catrine Nelson 010-47 109 23 och Jan Svedberg 010-471 01 16 Del 2 – Kött För dig som har använt MinGård® och nu vill veta mer om rapporter, avdelningar och grupper Datum: 22/9, 13/10, 3/11, 18/11. Kontakt: Catrine Nelson 010-47 109 23 och Jan Svedberg 010-471 01 16 Del 3 – Mjölk För dig som är en van användare av MinGård och nu vill veta mer om grupper och avdelningar. Datum: 18/10, 30/11, 13/12, 11/1. Kontakt: Catrine Nelson 010-47 109 23 och Jan Svedberg 010-471 01 16 Del 3 – Kött För dig som är en van användare av MinGård och nu vill veta mer om grupper och avdelningar. Datum: 27/10, 1/12, 12/1. Kontakt: Catrine Nelson 010-47 109 23 och Jan Svedberg 010-471 01 16 Odla eget kraftfoder Samtliga kurser Plats: Onlinekurs i Microsoft Teams Kursavgift: 1000 kr/gång eller 3000 kr för alla 4 gångerna Information och anmälan: senast den 2 oktober via vxa.se/kalender Frågor: Therese Ljungberg, therese. ljungberg@vxa.se Del 1 - Foder Datum: 19 oktober Tid: 13:00 - 15:30 Aktiviteter: Del 1 Fokus på Foder och växtodling, handlar om växtodling, foderlagring, jämförelse m köpfoder o eget producerat. För eko o konventionell produktion. Medverkande föreläsare: Del 1: Växtodlingsrådgivare Marcus Älmefur och produktionsrådgivare Torbjörn Lundborg Del 2 - Mekanisering Datum: 26 oktober Tid: 13:00 - 15:30 Plats: Onlinekurs i Microsoft Teams Aktiviteter: Del 2 Fokus på Mekanisering, Vilka teknikkedjor behövs för att producera eget kraftfoder? Fördelar och nackdelar med olika system. Medverkande föreläsare: Del 2: Teknikagronom Christer Johansson Del 3 - Ekonomi Datum: 2 november Tid: 13:00 - 15:30 Aktiviteter: Del 3 Fokus på ekonomi; Investeringskostnader o vad man kan tjäna på att producera eget kraftfoder. Exempelkalkyler. Break even, när är det lönsamt? Medverkande föreläsare: Del 3: Företags- och ekonomirådgivare Erland Hedin Del 4 - Byggnader och logistik Datum: 9 november Tid: 13:00 - 15:30 Aktiviteter: Del 4 Fokus på byggnader och logistik; bygglov, CE-märkning o brandsektionering. Byggherrens ansvar, upphandling o besiktning Medverkande föreläsare: Del 4: Byggrådgivare Martina Westlund, Karin Andersson och Therese Ljungberg Ledarpraktikan Datum: 26 - 27 oktober Plats: Skåne/Södra kronoberg Information: Utvecklas i rollen som ledare - Utbildning, bollplank och coaching i ledarskapsfrågor Anmälan: Senast 26 september Kontaktpersoner: Susanne Bååth Jacobsson, 010-471 03 37, Emma Olsson 010-471 05 57 Hela landet Studieresa till CowSignals (Kosignaler) träningsanläggning i Nederländerna Datum: 31 oktober - 4 november Plats: Avresa från Malmö Centralstation till Bergharen, Nederländerna. Kostnad: 5 940 kr för kursen. Kostnad för bussresan tillkommer (mellan 2 500-3 000 kr). Anmälan och mer info Senast 26 september www.vxa.se/kalender Kontakt: Liza Engqvist liza.engqvist@vxa.se Djurägarseminkurser Kursen för dig som själv vill seminera i den besättning du är verksam i. Platser: Sala, Kalmar, Flen, Ingelstad, Kil, Falkenberg och Östergötland. Kostnad: 16 000 kronor. I kursavgiften ingår kursmaterial, teori och praktik. Information och anmälan: Du hittar datum och mer info på www.vxa.se/ djuragarsemin Prenumerera på nyheter Nyhetsbrev för dig med mjölk- och köttproduktion med inspiration, tips om kurser och produkter direkt via mejlen. Gå in på www.vxa.se/nyhetsbrev 5 | Växa Nytt
Sveriges största robotgård, Vallens gård, satsar på dräktighetsundersökning med ultraljud. Vilka kvigor som är dräktiga syns efter 28 dagar och problemkor identifieras direkt. Snatens Lantbruk och Vallens gård i Ljusdal har 1020 mjölkande kor och nära 2500 djur. Med så många djur måste allt fungera smidigt. På Vallens gård har det under det senaste året jobbats aktivt med både fruktsamheten och kalvhälsan. Allt i syfte att öka produktivitet och avkastning. För att maximera mjölkavkastningen är fruktsamheten centralt och en viktig del av arbetet är att kvigor och kor blir dräktiga i rätt tid. På gården används aktivitetsmätare för att identifiera brunstiga djur. – Tack vare dräktighetsundersökning med ultraljud, som husdjurstekniker Sofia Nilsson gör, ser vi redan 28 dagar efter seminering om kvigorna är dräktiga. När vi själva dräktighetsundersökte manuellt var det först vid 42 dagar eller senare som vi kunde vara säkra på att djuret var dräktigt. När kvigorna är undersökta kan de flyttas två veckor tidigare än förut till en annan byggnad, och vi frigör på så sätt semineringsplatser för nya kvigor. När vi har rätt djur på rätt plats kan vi optimera fodret, vår arbetsplanering underlättas och vi sparar tid, säger Daniel Fredin, förman, Vallens gård. Vi arbetar för att ha så litet antal semineringar som möjligt per dräktighet och nu ligger vi på 1,7, men vi siktar lägre. Vi har också arbetat successivt för att sänka inkalvningsåldern, och nu ligger vi på ungefär 25 månader men siktar på 24. Vi hittar problemkor och svag kalvtillväxt Vid dräktighetsundersökning med ultraljud identifieras även cystor och andra problem som djuren kan ha samt att kalven växer som den ska. – Ultraljudet är bra för att jag upptäcker mer än vad jag skulle kunna känna vid en manuell undersökning, säger Sofia. Det är lättare att upptäcka cystor eller inflammationer, vid ultraljud. Det är också möjligt att se hur kalven mår genom att följa hjärtljudet. Genom ultraljudet kan jag dessutom fastställa hur långt dräktigheten har gått och ultraljudet visar även hur stor kalven är så att tillväxten fastställs. Registrerar jag svaga hjärtljud kan det finnas risk för att kon kastar och då kan vi sätta in förebyggande åtgärder i tid. Jag är väldigt noga med att vätskan ser bra ut, att hjärtljudet är stabilt och jag undersöker att kalven har rätt storlek med tanke på hur långt dräktigheten har gått, säger Sofia. Förbokade besök leder till bra rutiner Djuren som ska undersökas står uppställda när Sofia kommer, och när Sofia gjort sitt jobb är djuren klara för att flyttas över till den andra gården där de dräktiga kvigorna ska vara. – Det är ett nöje att arbeta på Vallens gård i och med att de har förberett så väl inför mitt besök. Alla kvigorna jag ska undersöka står uppställda och mitt jobb går fort. Dessutom distraherar inte andra djur mitt arbete och arbetsmiljön blir säkrare både för mig och djuren. Att jag kan arbeta så koncentrerat spar tid och jag hinner med mer, säger Sofia. – Det är verkligen bra med de förbokade besöken och de gör att vi på gården får bra rutiner, fortsätter Daniel. Förutom att Sofia undersöker dräktigheterna varje vecka avhornar hon kalvar. När vi fått ihop 14 avhornade tjurkalvar kan vi skicka iväg dem till den gård som brukar köpa kalvar av oss. Och när vi skickar iväg tjurkalvarna får vi mer utrymme för kvigkalvarna. Avhorning var den första tjänsten som Sofia utförde hos oss, och när hon ändå var här kom vi på att hon kunde hjälpa oss med dräktighetsanalyserna, säger Daniel. Det är verkligen smidigt att få allt gjort på en gång! – Det händer att jag har fått frågor om seminering, säger Sofia. När jag ändå är på gården så kan jag visa och ge råd även om det. Som djurägarseminör kan man ibland behöva prata med någon, om man kört fast och inte får till semineringen. Samarbete ger kontinuerliga förbättringar När problem hos kor eller kvigor upptäcks, som en cysta eller att kalven inte växer som den ska, flaggar Sofia det till Daniel. Sofia tar även upp djurhälsoproblem med sin kollega djurhälsoveterinär Lena Piotrowski, som ockDräktighetsundersökning med ultraljud sparar tid, plats och pengar Kontakta oss Avel Stephanie Widegren Ny avelsrådgivare i Linköping. Stephanie är utbildad husdjursagronom och har de senaste åren jobbat som produktansvarig hos Trikem i Malmö. En väldigt driven och glad tjej som ser fram emot att komma ut på gård och utveckla avelsrådgivningen. Kontakt: Stephanie.widegren@ vxa.se, 010-471 01 18 Gerda Johansson Ny avelsråd- givare i Flen, uppvuxen på en mjölkgård I Södermanland, och har tidigare arbetat på flera gårdar med olika produktions- inriktningar. Hon är lantmästare och bor nu med sin familj i södra Granhed och har ett stort intresse för djur och natur. Detta ska bli jättekul och oerhört inspirerande. Kontakt: Gerda.johansson@ vxa.se, 010-471 03 74 Fält Isabelle Hultdin Ny regionchef för Fält i Mitt-Nord. Isabelle har tidigare varit avelsrådgivare hos oss. Kontakt: isabelle.hultdin@vxa.se, 010-471 08 44 Djurhälsa Utveckling Linnea Spaedtke Börjar som projekt- och affärsorganisatör och är kontaktperson för Smittsäkrad besättning. Kontakt: linnea.spaedtke@ vxa.se, 010-471 03 79 Djurhälsa David Ericsson Ny djurhälsoveterinär i Örebro. Han kommer att arbeta tillsammans med Elisabeth Friesendahl som kommer tillbaka efter sin föräldraledighet samma datum. Han kommer tidigare från Distriktsveterinärerna där han har jobbat mycket med kor och förebyggande djurhälsoarbete. Kontakt: david.ericsson@vxa.se, 010-471 01 58 6 | Växa Nytt
så har uppdrag på gården. Det har även förekommit att veterinär och husdjurstekniker haft ett gemensamt besök på gården för att diskutera områden som man på gården vill förbättra, som till exempel kalvhälsan. – Vi har jobbat intensivt med att skapa bättre rutiner för att kalvarna ska få en riktigt bra start i livet, säger Daniel. Vi kunde konstatera att kalvarna växte för långsamt de första tre levnadsmånaderna. Mot bakgrund av det har vi jobbat med både stort och smått: vi har råmjölktinare så att råmjölken har rätt temperatur för djuren, vi har ändrat foderstaterna, vi har ändrat så att vi är två personal som jobbar i kalvstallarna så att vi har ett lugnare och bättre tempo där. Lena, har varit en viktig samtalspartner för att identifiera förbättringsmöjligheter. Vi har också tagit hjälp av andra experter och vi har byggt om en del i stallarna. På Vallens vill vi ständigt bli bättre – Ofta blir det merarbete när man vill förbättra inom ett nytt område. Jag tycker det är viktigt att ta sig tid till att lyssna till de råd man får och verkligen prova dem på ett uthålligt sätt och utvärdera vad åtgärderna ger för resultat. Vi har nu friskare kalvar och bättre fruktsamhet. Det gör att vi förbättrar avkastningen, får tid över för annat och Bahador Khani Ny djurhälsoveterinär i Falköping. Bahador är född i Iran och läste till veterinär i Budapest. Han älskar kor och har jobbat mycket med detta fantastiska djurslag båda under studietiden samt på familjens mjölkgård (800 mjölkande kor) i hemlandet, sen som distriktsveterinär i Flen. Han ser fram emot att arbeta med förebyggande djurhälsa. Kontakt: Bahador.Khani@vxa.se, 010-471 04 67 Cecilia Kindefält Börjar den 1 oktober som djurhälsoveterinär i Vimmerby, och driftsplatsen får alltså en efterlängtad egen veterinär. Cecilia är välkänd i trakten efter flera år som privatpraktiserande veterinär med tyngdpunkt på stordjur, hon ser fram emot att få fördjupa det förebyggande djurhälsoarbetet Kontakt: Cecilia.kindefalt@ vxa.se, 010-471 03 75 Rådgivning & Företagande Amanda Pettersson Ny produktionsrådgivare i Bollnäs. Amanda är lantmästare och har tidigare jobbat som lantbruksdjursrådgivare på Hushållningssällskapet. Förutom produktionsrådgivning kommer Amanda jobba med Arla klimatberäkning, Greppa rådgivning samt EU-ansökningar under säsong. Kontakt: amanda.pettersson@ vxa.se , 010-471 01 50 Mikaela Samuelsson Ny produktionsrådgivare i Laholm. Mikaela kommer inledningsvis främst att jobba med Arla klimatberäkning, men går successivt över till mer produktionsrådgivning och Greppa näringen. Hon har med sig mycket erfarenhet från arbete som djurskötare och driftsledning på mjölkgårdar i familjens ägo. Kontakt: mikaela.samuelsson@ vxa.se, 010-471 04 09 • Antal mjölkande kor: 1020 • Antal djur totalt: knappt 2500 • Antal robotar: 20 Lely robotar • Brukad areal: ca 1600 ha plus bete. 800 ha slåttervall , 700 ha spannmål, (vårvete , höstvete, vårkorn) samt 100 bete på åker. Hälften ägd o resten arrenderad. • Antal driftsenheter: 2 gårdar vid namn Borghem och Vallen • Anställda: 23 årsanställda • Årlig omsättning: drygt 100 milj kr/ 2022 på mjölkföretaget • Avkastning ECM: 12 200 kg • Målsättningar för företaget: Ständigt förbättra oss på alla plan och ta ett steg i taget i den processen. Öka med 1 Mkg leverans per år de närmsta åren. • KPIer som följs finns inom kostnader, intäkter, arbetstid, slakt, effektivitet både inom djurhanteringen och inom växtodlingen. Vallens gård och Snatens Lantbruk AB dessutom får vi ett mer varierande jobb som utvecklar oss som jobbar på gården, avslutar Daniel. 7 | Växa Nytt
Optimera foderstaten Med resultatet från en foderanalys blir det möjligt att beräkna en hållbar foderstat som är biologiskt och ekonomiskt optimerad. Med en foderanalys blir det också lättare att veta vilka foderpartier som passar till olika djurgrupper, och om möjlighet finns vilka partier som kan kombineras. Se effekten av ensileringen Foderanalyser kan du ta både på grönmassa och det färdigenslierade fodret men för bästa resultat gör det på det färdigensilerade fodret eftersom du då också får med resultatet från de processer som skett under ensileringen. Hur väl du lyckats med ensileringprocessen påverkar både näringsinnehåll och den hygieniska kvalitén. För att se hur ensileringen fungerat tittar man bl a på syrorna och pH-värdet. Här får man tolka siffrorna ihop med TS-halten eftersom det inte produceras så mycket syror vid ensilering av torrare grödor. För att ta ett prov på den ensilerade grödan behöver det ha gått minst fyra veckor efter skörd. För dig som har rundbalar eller tornsilo kan det vara lättare med ett prov på grönmassan, då tas foderprovet ut direkt vid skörd. Även för den som vill ha ett snabbt riktvärde för fodrets näringsinnehåll kan ett grönmassaprov vara en god idé, det går ju alltid att komplettera med ett prov även på ensilerade fodret. Mer att hitta i analysen Några av de viktiga parametrarna i en foderstat är energi, protein och fibrer, och det är oftast de parametrarna som bestämmer vilket kraftfoder och hur mycket som ska in i foderstaten. Men det finns fler saker som är bra med att analysera sitt foder säger produktionsrådgivare Ann-Catrin Markusson. - Tar man analys på ensilerad gröda, titta då lite extra på de parametrar som speglar den hygieniska kvalitén, påverkar både näringsinnehåll och djurens konsumtionsförmåga, dels så vet man då hur man ligger till med årets foder, dels om resultatet är sämre än väntat kan man planera förbättringar inför nästa år. På analysen kan du också se vilket katjon- anjonvärdet eller CAB-värdet som fodret har. Höga värden är olämpliga i foderstater till kor innan kalvning och bör inte ges till dem då det är stor risk att de får kalvförlamning. På prover för ensilerad gröda kan man också leta efter sådant som kan vara skadligt för djuren, för mycket nitrat kan till exempel leda till nitritförgiftning, säger Ann-Catrin Markusson. Provmaterial och borrning För att beställa provpåsar, portofria svarskuvert och följesedlar, prata med din rådgivare eller kontakta driftsplatsen. Vi tar ut prover i silo eller rundbalar. Provet tas tidigast 4-6 veckor efter täckning, när ensileringsprocessen är klar. Boka in en tid hos din rådgivare, eller gör din tidsbokning direkt på www.vxa.se/foderanalys Analysera istället för att gissa dyrt Har skörden inte blivit riktigt som förväntat? För den som antingen har för mycket foder, eller behöver köpa in foder, så är hemsidan www. fodertipset.se ett bra tips! Här kan du köpa och sälja foder direkt från andra lantbrukare. På sidan hittar du allt från hösilage till höstvete och ärter. Och den som letar efter något kan visa sitt intresse genom att lägga upp en köpannons. Annonserna går att sortera utifrån ort, pris, gröda och mängd. Webbplatsen togs fram i samband med torkan 2018 och är ett samarbete mellan Ekologiska Lantbrukarna, KRAV, LRF och Växa. En ökad mellangårdshandel minskar sårbarheten på gårdsnivå och främjar samarbeten mellan lantbrukare. Lantbruksföretagen lägger enkelt upp egna annonser och till vilket pris det saluförs. Köp och sälj på fodertipset.se Det enda sättet att veta vad du har skördat är att analysera fodret. Om du analyserar fodret tidigt på säsongen har du också större möjligheter att planera årets foderanvändning. 8 | Växa Nytt
Lely – nu kan du skicka en seminering med OP-nummer via LDEX till MinGård®! I senaste versionen av LDEX 4.7.0.3, kan vi skicka OP-nummer för semineringen till MinGård för att tex kunna registrera om könssorterade doser använts. För att skicka OP-nummer, välj Insemineringstyp DIY AI, då kommer rutan för OP-nummer upp. För övrigt fylls semineringen i som vanligt med tjänstemannanummer samt använd tjur med kod-nr. KKPC och Gårdsagenten Under vintern kommer KKPC (Kokontrollen på PC) att ersättas med ny teknik och flexiblare lösningar. I MinGård® fungerar redan samtliga rapporteringar som kalvningar, in- och utrapportering av djur, semineringar och provmjölkning. Gårdsagenten är den lösning som ska ersätta Postmästaren och kommer att kunna föra över samma uppgifter som postmästaren gör idag. Utvecklingen pågår och nu kan den hämta mjölkmängder och föra över dem automatiskt efter installation. Gårdsagenten är tillgänglig för alla som har MinGård och ni kan redan nu börja använda den, hur du installerar den hittar du på vxa.se/gardsagenten och du kan köra Gårdsagenten och KKPC parallellt. En stor fördel med Gårdsagenten är att den hämtar mjölkmängder automatiskt från ditt gårdsprogram. Tillsammans med Mobil Provmjölkning finns mjölkmängderna redan registrerade och ni behöver endast läsa av provkoppens streckkod. Det här systemet ersätter Gårdsagenten EZI-scannern. Hos Bojne och Anne-Marie på Gagneberg var trögmjölkade djur akilleshälen i deras robotbesättning. Under tidigare år hade de använt sig av egen tjur och senare ungtjurar, med lite tur visade det sig att de helt plötsligt låg före i avelsarbetet. När vi senare bytte från ungtjurssystemet till genomiska tjurar bestämde de sig för att börja köpa avelsrådgivning - då det hade blivit roligt med avel. Bojne och Anne-Marie satsade på avelsrådgivning och genomiska tjurar helt och började senare att genomtesta hela besättningen. - Vår akilleshäl var trögmjölkade djur. Det var det som var det största problemet i roboten. Att det fungerar bra med juver, spenar och mjölkflöde är A och O i roboten. Det suger pengar om det inte fungerar, säger Boyne. Under de senaste åren har Boyne och Anne-Marie satsat mycket pengar på avelsarbetet. Förutom genomtestning har de även en tydlig strategi som de arbetat fram med hjälp av SimHerd. Men det har betalat sig. - Han som sköter om vår ekonomi är intresserad av helheten och kollar därför även på avelsarbetet. Han trodde knappt att det var sant. Att vi kunnat göra så snabba avelsframsteg som vi gjort. Han kollar även på hur mycket mjölk vi får ut per robot. Han blev häpen över att det kunde vända så fort speciellt med de trögmjölkade korna. Idag använder de endast x-vik på högindexdjuren och köttras på resten av djuren. Vilka djur som ska födas upp till kor bestäms efter de genomiska testen. Det gör att de inte släpper fram lika många kvigor som de tidigare gjorde. Utan endast högindex djur. Målet är att komma med på 20 i topp listan. - Det har vi inte nått än, men det är väldigt svårt eftersom det finns så många som är väldigt duktiga, fortsätter Boyne. Men då sa Emma-Lena vår avelsrådgivare - Ni kommer aldrig att klara av det så länge ni har så hög rekryteringsprocent. Det förstår ni väl? - Så nu arbetar vi med det. Förra året sålde vi många kvigor och vi har även sålt en del i år. Det har gjort att vi fått fler koplatser istället för rekryteringsplatser. Det bättrar på ekonomin det också. Läs mer om Boyne och Anne-Maries avelsarbete på vår hemsida vxa.se Genomisk Analys - löste problemet med trögmjölkade Kokontrollen® Nu är årskörningen för Kokontrollåret 2022 klar. På Min sida i Dokumentarkivet så finns din årsredovisning uppladdad så att du där kan ta del av årets Kokontrollresultat. I skrivande stund så vet vi ännu inte resultatet av årskörningen så mer information kommer. Gårdsagenten De 30 Gårdsagenter som installerades före sommaren har fungerat mycket bra och levererar nu mjölkmängder från gårdsprogrammen in till Växa. För att underlätta provmjölkningen kan du installera Gårdsagenten så att mjölkmängder finns uträknade och klara i Mobil provmjölkning. Då behöver du sen endast komplettera med streckkoden på burken vid provmjölkning. Läs mer på: vxa.se/gardsagenten 9 | Växa Nytt
Hösten 2021 presenterade SVA och Växa Sverige rekommendationer för förebyggande av mastit hos nykalvade kvigor. Rekommendationerna omfattar områden i kvigans liv, från kalv till kalvning, som är viktiga för juverhälsan. De baseras på resultat från flera svenska forskningsprojekt men även på internationella rön. • Förhindra spridning av juverinfektioner från äldre kor till högdräktiga och nykalvade kvigor. F Minimera tiden tillsammans med mjölkande kor eller sinkor före kalvning och undvik helt att de går tillsammans de 3 sista veckorna före kalvning F Låt kvigorna kalva i kalvningsutrymme som enbart används till kvigor och använd helst individuella kalvningsboxar F Använd goda mjölkningsrutiner, till exempel mjölkningsordning efter juverhälsa. • Optimera utfodringen från nyfödd kalv till mjölkko och använd skrivna rutiner för olika åldersperioder. F Ha skrivna rutiner för utfodring för kvigans uppväxt från råmjölk till kalvning F Mät tillväxten kontinuerligt under uppväxten och justera foderstaten vid behov F Tillvänj den högdräktiga kvigan till kofoderstaten i god tid före beräknad kalvning och säkerställ att kvigorna har en god energiförsörjning före/vid kalvning • Håll inkalvningsåldern låg genom goda uppfödningsrutiner. F Utfodra så att kvigorna nått tillräcklig storlek för seminering vid 13-15 månaders ålder F Se till att kvigans tillväxt säkerställs även under betesperioden genom stödutfodring och parasitbekämpning Så får du friska nykalvade kvigor - nya rekommendationer • Säkerställ att djurens närmiljö alltid är torr och ren. F Säkerställ att kalvarnas ströbäddar är torra, mjuka och väl isolerade F Gödsla ut ströbäddar regelbundet – rengör noga och låt torka mellan kalvar/grupper av kalvar F Skrapa gångar och andra samlingsytor flera gånger per dag så att gödsel inte blir stående • Minimera förekomsten av flugor i kvigornas närhet. F Håll rent och torrt i hela stallet F Använd larvdödande medel under hela året i ströbäddar och på andra platser där flugor gärna lägger ägg F Undvik mjölkläckage och mjölkspill eller att mjölk blir stående i öppna kärl F Förebygg spensugning i alla åldersgrupper. F Ge tillräckligt med mjölk så att kalven blir mätt F Se till att mjölkutfodringen tar tillräckligt lång tid – minst 10 min/ mål • Undvik att utsätta kvigorna för stress, till exempel genom konkurrens och omflyttningar, speciellt under veckorna runt kalvning. F Ha skrivna rutiner för hur och när djuren flyttas under perioden runt kalvning – planera för så få flyttar som möjligt F Se till att det alltid finns en ätplats per djur och rikligt med foder vid alla ätplatser F Håll helst nykalvade kvigor i en liten grupp med enbart förstakalvare • Kontrollera juvret och doppa/spreja spenarna med spendoppningsmedel regelbundet under de sista 3 veckorna före kalvning. F Kontrollera juvret visuellt dagligen – titta efter svullnad, rodnad eller annat onormalt utseende F Spendoppa/-spreja dagligen eller minst 3 ggr/v med desinficerande och mjukgörande spendopp F Förvara spendoppningsmedlet frostfritt • Förebygg juverödem. F Se till att kvigorna har en inkalvningsålder på 22-24 månader F Ge högdräktiga kvigor möjlighet till motion F Justera foderstaten F Förebygg svåra kalvningar och andra kalvningsrelaterade problem. F Använd tjurar som ger lätta kalvningar F Planera så att kvigorna har ett hull på 3,0-3,5 vid kalvning F Var noga med hygienen vid kalvning F Flytta den nykalvade kvigan från kalvningsboxen/utrymmet inom 2 dygn efter kalvning. F Avla för god juverhälsa. För mer information och ytterligare exempel på hur man kan arbeta med rekommendationerna, se juverportalen.se (klicka vidare till Förebyggande av mastit och Dräktiga kvigor). Där finns också förslag på hur juverhälsa hos förstakalvare kan utvärderas. Projektet genomfördes av SVA och Växa i samarbete. Än en gång stort tack till alla deltagande besättningar! Vill du ha ett bollplank i djurhälsofrågor, kontakta oss på 010-471 00 00 10 | Växa Nytt
Mycoplasma bovis är en bakterie som orsakar sjukdom hos nötkreatur. Symtomen varierar men vanligast i Sverige är lunginflammations hos kalvar. Nötkreatur i alla åldrar kan drabbas ledinflammationer. Hos kor ses även juverinflammation, höga celltal och aborter. Infektioner med Mycoplasma bovis är svåra att behandla. Mycoplasma bovis Undersök lungor med ultraljud Nu när hösten är på intågande är det god tid att ta nya tag kring kalvhälsan. Vid fuktigare och kallare väder ses en ökad förekomst av luftvägssymtom hos kalvarna och en tidig diagnos och eventuell behandling är avgörande för en bättre kalvhälsa. Ultraljudsundersökning av lungor hos kalv är ett redskap djurhälsoveterinären kan använda sig av för att upptäcka tidiga tecken på lunginflammation. Metoden ersätter inte andra undersökningsmetoder som klinisk undersökning eller obduktion men den är ett bra komplement. Har man problem i sin besättning kan man med ultraljud snabbt scanna igenom kalvarna för att fånga upp de som skall behandlas eller utvärdera behandlingsresultatet hos de som tillfrisknat. Har en behandlad kalv verkligen läkt ut sin infektion helt och hållet så att det är värt att satsa på henne som mjölkko? Djurhälsoveterinär Marie Baude använder metoden regelbundet på flera gårdar. Ultraljudsundersökning av lungor på kalvar är ett jättebra hjälpmedel för att hitta de djur där det är relevant att sätta in behandling för luftvägssymtom. På de gårdar där jag regelbundet scannar kalvarna ser vi det som ett verktyg för att välja ut de kvigor som skall rekryteras och välja bort de som bedöms ha en sämre förutsättning för att bli en bra mjölkko. Så glöm inte bort kalvarna nästa gång din djurhälsoveterinär kommer till gården Kontakt: Hör av dig till din lokala djurhälsoveterinär om du vill veta mer eller boka ett besök. 11 | Växa Nytt Mycoplasma bovis har hittats hos mina djur. Vad gör jag nu? Det är stora skillnader i hur många djur som blir sjuka av Mycoplasma bovis och hur allvarligt sjuka de blir. Det kan vara långa perioder när det inte ses några symtom trots att bakterien finns i besättningen. Jobba för att symtomfria perioder ska bli så långa som möjligt. Vid sjuklighet är målet att färre djur blir sjuka och att de djur som blir sjuka får mildare symtom. Svält ut smittan Kor som har bakterien i mjölken ska slaktas så fort som möjligt för att inte smitta ner andra djur. Mjölkprov från kor med juverinflammationer eller höga celltal behöver analyseras med PCR-analys eftersom Mycoplasma bovis inte växer vid en vanlig bakterieodling. Beställ PCR-analys via Eurofins eller SVA. Fokusera på att hålla kalvar som föds smittfria. Det viktigaste är att skapa en bra och stressfri miljö för kalvarna. Ordna med omgångsvis uppfödning med små grupper och se över utfodringsrutinerna. Diskutera vilka förändringar som passar dina kalvar med din djurhälsoveterinär i Kalvlyftet. 1+1=4 Kalvarna har ofta tillräckligt med motståndskraft för att klara av en eller ett par smittor. Om de utsätts för flera luftvägssmittor samtidigt blir de mycket sjukare. Därför är gårdens yttre smittskydd extra viktigt. Alla besökare ska använda gårdens besökskläder. Då skyddas din egen besättning och du minskar risken för att smittor förs vidare till andra gårdar. Med bra, genomtänkta rutiner och noggrann kalvskötsel kan du minimera sjuklighet och kostnader som följd av Mycoplasma bovis. Genom systematisk arbete minskar du smittrycket i din besättning. För mer information vxa.se/mycoplasma-bovis
Under sommaren har vi fått vara med om många härliga medlemsträffar runt om i landet. Efter en lång tid med pandemi har det verkligen funnits ett sug av att ses, och det har märkts på träffarna! Vill du också träffa kollegorna? Alla våra träffar hittar du i vår kalender på www.vxa.se/kalender. Parasiter och hamburgare Kretsarna Norrköping och Östgötabygd hade i mitten av juni medlemsträff hos familjen Helgesson på Svensksund Säteri, Vikbolandet. Gården bedriver köttproduktion med en dikobesättning och avelsbesättning med svart angus. Hela 55 personer kom till gården för att diskuterade bete och parasiter, och som syns på bilden - för att grilla hamburgare. Nyfikna på biogas På Gotland kunde den modige klättra upp på en 20 meter hög röttank under deras medlemsträff. Runt 25 medlemmar samlades på biogasanläggningen Brogas i Brö där Thomas Hedin tog emot och visade runt. Medlemmarna lyssnade intresserat på Thomas som berättade om de lika projekten som är på gång, bland annat har de börjat ta emot använd frityrolja från restauranger i anläggningen. För den som inte ville klättra upp på tanken blev det matpaus på markplan istället. Gårdsbesök som lockade många När krets Västgöta Väst bjöd in till medlemsträff lockade det även besökare från grannkretsarna, och inte mindre än 65 personer deltog! Träffen hölls hos Jessica Birgersson och Emil Carlgren på gården Ramnered utanför Vänersborg. Dessa unga mjölkproducenter köpte gården 2016 och har sen dess hunnit med att bygga ungdjursstall, sätta in en tredje robot, bygga fler plansilofack och få upp besättningens produktion till 13500 kg ECM. ProCROSS var temat för kvällen Sara Wiklert Petersson, regionchef avel Väst, delade med sig av sina erfarenheter om ProCROSS runt om i världen. Vägde du dina ungdjur innan betesläpp? Är djuren vägda innan betesläpp, det vill säga med stallfoderstat, bör de också vägas in med en stallfoderstat i magen, för att du ska få ett jämförbart resultat. Vilket de får först någon vecka efter det du tagit in dem. Djur med betesfoderstat är som regel avsevärt mycket lättare än då de som får en stallfoderstat. Den innehåller ofta lite mer fibrer som stannar kvar i magar och tarmar en längre tid och gör djuret tyngre. För att beräkna tillväxt och viktökning bör alltså djuren ätit samma typ av foder vid vägningstillfällena. Risken är annars att de på pappret ser ut som att de inte haft någon tillväxt alls eller rent av tappat vikt. Behöver du råd, ring rådgivartelefonen 010-471 00 17 En sommar med medlemsträffar Medlemsträff Svensksund Säteri, Vikbolandet. 12 | Växa Nytt
Två vägar till mer fett och protein Mängden producerat fett och protein per ko kan ökas på två sätt. Antingen genom högre halter i mjölken eller genom ökad mängd producerad mjölk. Tabellen nedan visar de två olika alternativen. Observera att alternativ 2 ger en något högre mängd kg ECM, vilket vi återkommer till längre ner i artikeln. Tabell 1. Två alternativ för ökad fett- och proteinproduktion (+2,5%). Alternativ 1 ger ökad mängd fett och protein, genom ökade halter men samma mängd mjölk. Alternativ 2 ger ökad mängd fett och protein, genom ökad mängd mjölk och oförändrade halter. Högre halter ger högre intäkter och minskade kostnader Det faktum att högre halter är det mest ekonomiska alternativet visas i tabell 2. För alternativ 1 ger ökade halter ett högre mjölkpris, som innebär en ökad mjölkintäkt på 2,6%. För alternativ 2, där sammansättningen av mjölken är densamma och mjölkpriset därför är oförändrat men mängden mjölk är högre, fås en ökning av mjölkintäkten på 2,5%. Tabell 2. Mjölkintäkt vid ökad mängd fett och protein genom ökade halter (alternativ 1) respektive ökad mängd fett och protein genom ökad mängd mjölk (alternativ 2) Högre halter ger inte bara en högre intäkt än vad en ökad mängd mjölk gör, kostnaderna är också lägre. Eftersom alternativ 1 innebär en lägre produktion av kg ECM är foderbehovet också lägre. Sammantaget ger mer fett och protein genom ökade halter både en större ökning i mjölkintäkt och en lägre ökning av foderkostnaden. Vilket är anledningen till att mjölkindex premierar produktion av halter i stället för mängd mjölk. Beräkningar som gjordes i samband med revideringen av NTM 2018, visar att en högre andel halter är mer ekonomiskt än ökad mjölkmängd även i Finland. Där viktas inte mängden mjölk lika negativt i betalsystemet. Men på grund av de lägre foderkostnaderna lönar det sig ändå att avla för ökade halter. Halter vinner i hållbarhet Utöver positiv påverkan på ekonomin är ökade halter också positivt ur en hållbarhetssynpunkt. Då mer fett och protein per kilo foder innebär en mer effektiv livsmedelsproduktion. Dessutom är konsumentens åsikt inte oviktig i sammanhanget. En hög mjölkproduktion är något som inte alltid ses som positivt bland våra konsumenter. Variationen gör att du kan välja Även om NTM premierar halter framför mjölkmängd finns det en variation mellan tjurarna. Det gör att du kan hitta en tjur som passar just dina önskemål. Bilden nedan visar avelsvärden för mjölkmängd och NTM hos röda tjurar. Den visar att det går att välja tjurar med högt NTM och samtidigt ett avelsvärde för mjölkmängd över 100. Bild 1. Avelsvärden för mjölkmängd och NTM hos röda tjurar. Varje blå prick representerar en enskild tjur. Utgångs- läge Alternativ 1 Alternativ 2 Mjölkpris (€/kg) 0,3710 0,3806 0,3710 +2,6% 0% Intäkter (€) 3710 3806 3802 +2,6% +2,5% Utgångs- läge Alternativ 1 Alternativ 2 Mjölkmängd (kg) 10000 10000 10250 Fetthalt (%) 4,30 4,41 4,30 Proteinhalt (%) 3,50 3,59 3,50 Fettmängd (kg) 430 441 441 Proteinmängd (kg) 350 359 359 ECM (kg) 10441 10640 10702 Mjölkindex – ett avelsvärde kopplat till mejeriernas betalningsmodell Delindexet Mjölkindex, som ingår i NTM, beskriver genetisk potential för att producera mjölk, fett och protein. Målet är att producera en mjölkråvara som motsvarar mejeriernas betalningssystem. Därför ger mjölkindex en positiv vikt på kg protein och fett samt en negativ vikt på kg mjölk. Men även för dig som levererar mjölk till ett mejeri som inte betalar för halterna i mjölken, lönar det sig att avla på mjölkindex. 13 | Växa Nytt
Den genetiska trenden för juverhälsa hos svenska mjölkkor har varit positiv sedan 2002 och ökat kraftigt de senaste åren. Avelsarbetet för en bättre mastitresistens har lett till att 95 000 färre dygnsdoser antibiotika har använts mellan 2013–21. I och med att färre kor har behandlats för mastiter mellan 2013–21 har mängden karensmjölk minskat med 6,7 miljoner kg, vilket motsvarar 445 tankbilar. Förväntan är att denna positiva utveckling fortsätter de kommande fem åren med en ytterligare minskning med minst 20 000 dygnsdoser/år. Inledning Arbetet med att genetiskt förbättra juverhälsan började med försök och forskning för att sedan övergå till utveckling av avelsvärdering och inkludering i avelsmålet. Denna del av processen pågick fram till början av 1980-talet. Sedan dess har utvecklingen fortsatt med bättre metoder för avelsvärdering och hälsoegenskaperna har fått större betydelse i det totala avelsmålet. Genetisk trend för mastitresistens Den genetiska trenden för mastitresistens har efter 2002 varit positiv för SRB- och Holstein-kor, se figur 1. Särskilt stark har utveck40 år av avel för mastitresistens GEN-vägen till bättre juverhälsa och mindre mjölksvinn Ras MInskning av Minskning av behandlingsferkvensen behandlingsfrekvensen SRB 2002–11 SRB 2011–21 Holstein 2002–08 Holstein 2008–21 SRB 0,02 0,18 Holstein 0,12 0,23 Tabell 1. Genetisk trend för mastitresistens omräknat till minskningen av andel kor behandlade för mastit per år för SRB- och Holstein-kor före och efter 2011 (SRB) respektive 2008 (Holstein) Figur 1. Genetisk trend för mastitresistens för SRB- och Holstein-kor samt SRB- och Holstein-tjurar efter 2002. Minskat behov av antibiotika Om Sveriges mjölkproducenter inte hade bedrivit ett aktivt urval för bättre juverhälsa hade nivån för mastitresistens i stort sett varit oförändrad, liksom behovet av antibiotikabehandlingar. En uppskattning av hur den genetiska trenden mellan 2010–21 har påverkat behandlingsfrekvensen visar att andelen behandlade kor per år har minskat för SRB med 0,9% till 7,1%. Motsvarande resultat för Holstein är en minskning med 2,3% till 8,0%. SRB-korna har fortfarande en lägre behandlingsfrekvens men skillnaderna mellan raserna har minskat. lingen varit efter det att tjurarnas avelsvärde i medeltal har blivit högre än kornas. Detta skedde 2011 för SRB och 2008 för Holstein, se tabell 1. 14 | Växa Nytt
Att fokusera på att öka livstidsproduktionen hos dina kor kan hjälpa dig att få en högre lönsamhet och ökad hållbarhet i ditt mjölkföretag. Dålig fertilitet, låg avkastning och hälsoproblem är de tre vanligaste utslagningsorsakerna i mjölkbesättningar idag. Vårt innovativa avelsprogram ger dig problemfria kor med god hälsa och fruktsamhet. Dessutom har de en hög produktion av både mjölk och halter. Genom att välja tjurar från oss får du ett genetiskt framsteg i dessa egenskaper för varje generation i din besättning. Långlivade kor ger lägre klimatavtryck Friska och fertila kor som lever länge minskar även besättningens klimatavtryck. Långlivade kor ger inte bara ökad lönsamhet och bättre djurvälfärd, de minskar även mjölkens klimatavtryck. När kon lever länge fördelas hennes uppfödningskostnad på en högre livstidsavkastning. Med en högre medellivslängd minskar även kostnaderna för rekryteringsdjuren samtidigt som färre rekryteringsplatser ger en mer klimatvänlig mjölkproduktion. Dels på grund av den ökade livstidsproduktionen, men även besättningens totala metanproduktion sjunker med färre djur som behöver födas upp. Det ger ett mindre behov av rekryteringsplatser såväl som det ger sänkta uppfödningskostnader. Hur påverkar rekryteringsgraden klimatavtrycket? SEGES i Danmark har beräknat betydelsen av att minska rekryteringsgraden för klimatavtrycket. Vid en inkalvningsålder på 24 månader och en rekryteringsgrad på 40% krävs 89 kvigor per 100 kor. I beräkningen når inte alla dessa kvigor inkalvning men genom att sänka rekryteringen till 35% krävs endast 75 kvigor. Detta betyder mindre behov av platser, foder och andra resurser som behöver gå till rekryteringsdjuren. Effekten på klimatavtrycket påverkas även av inkalvningsåldern. Desto lägre inkalvningsålder kvigan har desto mindre är hennes klimatpåverkan, förutsatt att kvigan kommer upp i tillräcklig storlek och mognad. 6%minskat klimatavtryck Om du istället minskar rekryteringen från 40% till 30% minskar klimatavtrycket med 75 000 kg CO2e. Något som motsvarar en sänkning på nästan 6% av mjölkens klimatavtryck. Men för att denna minskning ska vara möjlig behöver din besättning ha tillräckligt bra fruktsamhet i kombination med god hälsa och produktion som tillåter korna att bli äldre. Hållbara kor boostar lönsamheten och gynnar klimatet Minskningen av antalet Minskat behov av mastit-behandlingar dygnsdoser på grund av för perioden 2013–21 bättre mastitresistens mellan 2013–21 SRB 3 632 18 164 Holstein 15 446 77 234 Totalt 19 078 95 398 Minskat mjölksvinn Minskat mjölksvinn 2013–21, ton 2013–21, tankbilar SRB 1 271 85 Holstein 5 406 360 Totalt 6 677 445 Livslängd Produktion Index Dagar Index enheter i besättningen enheter Kg, ECM VikingHolstein +36 +200 dagar +38 +781 kg VikingRed +28 +155 dagar +28 +665 kg VikingJersey +23 +130 dagar +34 +665 kg För att uppskatta minskningen av antalet använda dygnsdoser antibiotika har minskningen i behandlingsfrekvens för en årsklass multiplicerats med antalet kontrollerade kor två år senare. Varje utebliven mastit har sedan multiplicerats med 5 behandlingsdagar. Tabell 2 Minskningen av förekomsten av mastiter och motsvarande minskning av använda dygnsdoser mellan 2013–21 Mindre mjölksvinn Tack vare den positiva genetiska trenden för juverhälsa har antalet mastiter minskat liksom mängden karensmjölk på gårdarna. De flesta mastiter inträffar i början av laktationen, därför har dygnsavkastningen uppskattats till 35 kg. Mastiterna behandlas i fem dagar och karensen varar i ytterligare 5 dagar. Tabell 3. Minskning i mjölksvinn mellan 2013–21 som beror på bättre juverhälsa angivet i ton och tankbilar Kommer den positiva trenden att fortsätta? Vid beräkningen av antibiotikaanvändningen har kor födda fram till 2019 ingått. Vi vet att den genetiska trenden har varit positiv för kor födda 2020 och 2021. Därför förväntas den positiva trenden att fortsätta. Dessutom är den genetiska trenden för tjurar fortsatt positiv och vi kan därför förvänta oss att de kommande årsklasserna av kvigor kommer att få en allt bättre juverhälsa och därmed ett lägre behandlingsbehov. Hans Stålhammar 15 | Växa Nytt
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=